Felaktig särskrivning är ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning både om vilka typer av ord som särskrivs och om tänkbara orsaker till varför särskrivning sker. Bristen på förslag till undervisning och förebyggande åtgärder rörande särskrivning är vad som har motiverat denna studie. Syftet med studien är att, med hjälp av variationsteorin, förstå vad som är kritiskt för undervisning om särskrivning. Frågeställningarna är således: • Vilka är, för den valda elevgruppen, de kritiska aspekterna för lärande av sär- respektive sammanskrivning av ord i svenska språket? • Hur kan vi, i undervisningen med hjälp av variationsteorin, skapa förutsättningar för dessa elevers lärande av vilka ord som ska skrivas isär respektive ihop? För att kunna svara på frågeställningarna har ett upprepat undervisningsexperiment, i form av en lektion, genomförts med 20 elever i årskurs 6. Lektioner har planerats, genomförts och analyserats utefter ett variationsmönster, för att sedan förbättras och upprepas. Vårt undervisningsexperiment har sin grund i de praxisnära metoderna design experiment, lesson study samt learning study. Genom vår studie har vi funnit att det är fördelaktigt att diskutera tyngdpunkten i ord för att eleverna ska kunna avgöra om ord ska skrivas isär eller ihop. Vidare är det gynnsamt att påvisa hur innebörden kan påverkas när ett sammansatt ord felaktigt särskrivs. Eleverna behöver även ha en förförståelse för stavelser för att kunna förstå att tyngdpunkten i ord alltid hamnar på en sådan.

Studiens syfte är att med stöd av variationsteorin undersöka vad högläsning av skönlitteratur kan bidra med i undervisning av läsförståelsestrategier. Syftet besvaras genom följande syftesfrågor: Vilka är för den valda elevgruppen de kritiska aspekterna vid undervisning om läsning ”mellan raderna”. Hur kan man med hjälp av variationsteorin planera, genomföra och utvärdera undervisning som behandlar läsförståelse med fokus på att läsa mellan raderna? Vad bidrar högläsning av skönlitteratur till vid undervisning av läsförståelsestrategier och vad krävs av läraren för att ett lärande ska ske med hjälp av högläsning?Med stöd av den systematiska metoden Learning study besvarades syftesfrågorna genom att lektioner utfördes med en elevgrupp på 21 elever i årskurs 3. Undervisningen prövade variationsteorin vilken också fungerade som analysverktyg. Resultatet visar att med stöd av forskning kan lärare ta reda på generella kritiska aspekter inför ett ämne som grund för att ta reda på elever förförståelse. Genom att sedan konkretisera de kritiska aspekterna möjliggörs god undervisning med stöd av systematiken i en Learning study. Högläsning kan med fördel användas vid läsförståelseundervisning då det visar sig påverka positivt på motivationen. Det kräver dock god kunskap av läraren i hur läsförståelsestrategier används och undervisas för att lyckas med högläsning som funktionellt verktyg.