Pensionssystemet berör samtliga pensionssparare i Sverige som statliga Pensions-myndigeten ansvarar för. En reform av pensionssystemet introducerades år 1999 och togs i bruk år 2000 som innebar att individen fick ökat ansvar genom att 2,5 procent av den allmänna pensionen, benämnd premiepensionen, kunde fritt placeras i öns-kade fonder inom premiepensionssystemet. Ansvaret som i och med detta vilar på individen gör att beslut om framtida ekonomiska ersättningar måste fattas oavsett om kunskap och vilja föreligger eller ej. Då systemet kan uppfattas som omfattande och kunskaper om finansiella placeringar inte kan antas vara självklara för gemene man, kan det innebära stress och osäkerhet för spararen. En diskussion som uppmärksammats är huruvida pensionsspararna får kompensation i form av avkastning för avgifterna som fondbolagen tar ut i samband med förvalt-ning av fonderna. Förvalsalternativet, AP7 Aktiefond, placerar enligt ett världsmark-nadsindex och har i förhållande till de populäraste fonderna den lägsta avgiften. Inom premiepensionssystemet är fondavgifterna rabatterade vilken gör en betydlig skillnad på kostnaderna jämfört om spararen hade placerat i fonderna privat. Utifrån vad hypotesen om den effektiva marknaden föreskriver är det inte möjligt att överprestera marknadsindex under en längre tidsperiod vilket leder till antagandet att aktivt förvaltade fonder inte borde kunna generera högre avkastning än marknadsin-dex. Om hypotesen överensstämmer med hur marknaden ter sig i verkligheten före-ligger det inga incitament för sparare att betala högre avgifter för förvaltning av fon-der. Problemformuleringen för uppsatsen är formulerad enligt följande; - Har aktivt valda fonder, i jämförelse med det förvalda statliga alternativet AP7 Aktiefonden, presterat en avkastning där placeraren får kompensation för fondernas högre avgifter och det egna engagemanget som krävs? Syftet med uppsatsen är att försöka svara på om ett aktivt val är fördelaktigt, främst ur monetärt perspektiv men även med beaktning av människors underliggande in-ställning till komplexa frågor och kompetens att göra "rätt" val bland fonderna i premiepensionssystemet. Undersökningen bygger på insamlad data från de tio populäraste fonderna inom pre-miepensionsvalet där AP7 Aktiefond inkluderas. Fokus i uppsatsen ligger på att jäm-föra avkastning, riskjusterad avkastning och avgifter efter rabatt under 2003-2013 mellan utvalda fonder. Då uppsatsen har ett individperspektiv har en marknadsunder-sökning gällande individers ställningstagande inför fondplaceringar tolkats i syfte att utröna bakomliggande faktorer till den svenska befolkningens aktivitet respektive inaktivitet. Den teoretiska referensramen innefattar grundläggande begrepp samt teorier inom finansväsendet som kompletteras med vedertagna modeller för att möjliggöra jämfö-relser mellan finansiella placeringars utveckling. Studier gällande mänskliga bakom-liggande faktorer som påverkar vid komplexa val har inkluderats. Slutsatser som kan dras utifrån genomförd undersökning är att högre avgifter gene-rellt inte tenderar att ge högre avkastning. Dock anser vi att förvalsalternativet inte är det optimala valet, detta då rabatterna inom premiepensionen är så pass generösa att avgifterna hos aktivt valda fonder inte får samma genomslag som de hade fått utanför systemet. Förvalsalternativet kan ur viss aspekt visa sig som ett tillfredstäl-lande val eftersom premiepensionssystemet är komplext och omfattande vilket inne-bär att även om individen lägger ner möda för att hitta fördelaktiga placeringsalterna-tiv, ges inga garantier för framtida värdeutvecklingar.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna. Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna. Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning.  Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter. Då även fondernas risktagande togs i anspråk blev resultatet det motsatta och vi kan därigenom konstatera att aktivt förvaltade fonder har generat en lägre riskjusterad avkastning är passivt förvaltade fonder. Vidare har vi även kunnat konstatera att aktivt förvaltade fonder med låga förvaltningsavgifter har generat en högre såväl avkastning som riskjusterad avkastning än aktivt förvaltade fonder med höga förvaltningsavgifter. / The choice between active and passive fund management has long been a contentious issue within the private mutual fund investments. Lately, the issue has been widely discussed since the actively managed funds Allemansfond komplett and Kapitalinvest was accused of misleading marketing, since their performance has not overachieved the return of the general market. In the academic world, recognized scholars and later Laureate of the Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, has demonstrated that actively managed funds cannot generate a higher return with regard to management fees. Based on the importance of the management fees, we have chosen to study the effect of the discount management fees, within the Premiepensionssystemet. Therefore the study's objective is to analyse whether active managed funds have generated higher risk-adjusted returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. The study will be limited to analyse the period between the 1st January 2004 to 31th December 20103 The study was based on daily market quotations of 174 actively managed Premiepensionsfonder and annual management fees. Furthermore, we used a global stock market index, MSCI World, by the definition of passively managed funds that was synonymous with the study's benchmark. In accordance with the study’s purpose, we used the risk-adjusted performance measure Sharpe ratio in order to answer the research question. The results of this study demonstrated that actively managed funds have generated higher returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. When the funds' risk taking was committed, the result is the opposite, and we can thus conclude that actively managed funds have yield a lower risk-adjusted returns than passively managed funds. Furthermore, we also noted that actively managed funds with low management fees has generated higher returns as well as risk-adjusted returns than actively managed funds with high management fees.