1 |
Drogprevention på måfå : Styrkor och svagheter inom ANDT-undervisningen i grundskolan / Drug prevention at random : Strengths and weaknesses in Swedish ANDT-education in upper-secondary schoolsToomar, Peter January 2018 (has links)
Studien bygger på intervjuer med 6 personer med kunskaper om skolans preventiva alkohol-, narkotika-, dopning och tobaksundervisning – så kallad ANDT-undervisning. Dessa personer var en ANDT-samordnare från Länsstyrelsen, två kommunala ANDT-samordnare, två rektorer från två grundskolor samt en socialpedagog. Resultaten pekar på både styrkor och svagheter. Tidigare forskning inom området betonar betydelsen av att ANDT-undervisning fokuserar preventivt arbete för att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos elever. Studiens resultat visar att skolorna inte arbetar utifrån dessa rekommendationer och i övrigt har svag förankring i tidigare forskning. Detta kan delvis bero på att rektorerna har bristande vidareutbildning inom området och på ett begränsat engagemang hos övriga ansvariga, pedagoger och övrig personal. Studiens resultat visar också på bristande stöd från skolledning, begränsade resurser samt en brist på nödvändiga insatser avseende kompetensutveckling. Vidare, studiens resultat visar också på ett kunskapsglapp mellan Länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen förespråkar idag att ANDT-undervisning skall utgå ifrån risk och skyddsfaktorer medan de kommunala ANDT-samordnarna, arbetar utifrån andra metoder (exempelvis ”EFFEKT”, ”Dags att prata samman” samt ”ANDT på schemat”).
|
2 |
Vad det jag önskar kallas : En studie om Existentiella hälsosamtal i skolan, känslor och om att försöka sätta ord på det bortom språket. / WHAT I WISH FOR IS CALLED : A study on Existential health conversations in school, feelings, and about trying to put into words the things beyond the language.Krantz, Anton January 2019 (has links)
The aim of the study is to investigate students' self-rated health in relation to existential aspects. With a salutogenic approach, the study builds on theories of existential health, attachment-theory, object relation theory and alexithymia. The study examines how the health promotion Existential health conversations affected the students self-rated health, school as a supporting arena as well as the self-rated ability of the youth to identify and verbalize existential feelings. The focus interviews have also been analysed using the World Health Organization [WHO] instrument for measuring health-related quality of life [HRQL] related to spiritual, religious and personal beliefs [SRPB]. To be able to identify the young people's self-rated ability to identify and verbalise existential feelings, the study has chosen to operationalise the theory of alexithymia, primarily inspired by the "Toronto Alexithymia Scale" [TAS20]. The study is a mixed-methods study based on 94 questionnaires and 6 focus interviews with the students and school health team who participated in Existential health conversations. The material for the self-rated health questionnaire is presented comparatively and the focus interviews are used to nuance that result. The approach “cognition, affection and action” was used for both research issues and serves as the theoretical bridge for the research questions in the study's abductive phase. The study found that a large group of students experienced Existential health conversations to be strengthening, and there was a large group of youth that experienced self-rated lack of ability of the youth to identify and verbalise existential feelings. The conclusion of the study states that schools must continue to work on putting this aspect of health in focus with the concept of existential health.
|
Page generated in 0.122 seconds