Till följd av ökade utsläpp av växthusgaser har klimatförändringar blivit ett faktum och ett väldiskuterat ämne världen över. Parallellt med klimatfrågan behöver den allmänna folkhälsan gynnas, och med ett ständigt växande samhälle växer även efterfrågan på fler idrottsanläggningar. Då byggnader står för en betydande del av bidragen till den globala klimatpåverkan och primärenergianvändning blir idrottsanläggningars miljöpåverkan en allt viktigare fråga. Vilka typer av anläggningar som bör byggas för att främja den allmänna folkhälsan samtidigt som miljöpåverkan minimeras är en fråga som fler och fler av Sveriges kommuner börjar diskutera. Att bygga idrottsanläggningar som multihallar i flera plan är ett fenomen som undersöks allt mer och kan möjligen vara en potentiell lösning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka miljöpåverkanskategorierna klimatpåverkan och primärenergianvändningen från Hästhagens sporthall i Malmö. Hallen är byggd i två plan och innehåller därmed två fullstora gymnastikhallar staplade på varandra. Miljöpåverkan från denna multihall jämfördes sedan med den från en traditionell sporthall i ett plan. För att analysera miljöpåverkanskategorierna utfördes en livscykelanalys utifrån ISO-standarderna 14040 och 14044, och avgränsningar gjordes utifrån standarden för värdering ochberäkning av byggnaders miljöprestanda, SS-EN 15978:2011. Därmed undersöktes endast modulerna A1-A5 i byggskedet, vilka innefattar produktion av byggmaterial, transport och konstruktion, samt modul B6 som hanterar energiförbrukningen i driftfasen. Materialen som studerades var de som utgör klimatskalet av Hästhagens sporthall och består främst av betong, tegel, isoleringsmaterial och fönster. I driftfasen granskades klimatpåverkan och primärenergianvändningen av fjärrvärme samt fastighets- och verksamhetsel. Resultaten visar att det är produktionen av material i modul A1-A3, samt fjärrvärmen i B6 som har störst utsläpp av CO2-ekvivalenter och därmed bidrar mest till klimatpåverkan. Utslaget på multihallens antagna livslängd på 70 år har byggfasen en något större påverkan än driftfasen, 27 respektive 23 ton CO2-ekvivalenter per år. Vad gäller energianvändning är det driftfasen som brukar majoriteten av primärenergin, 795 GJ per år, vilket är drygt tre gånger mer per år än de 254 GJ som byggfasen använder. I jämförelsen med en traditionell sporthall i ett plan framgår att Hästhagens sporthall i två plan är något mer energieffektiv och har en lägre klimatpåverkan per tillhandahållen aktivitetstimme. Miljöpåverkan från idrottsanläggningar är dock ett förbisett område och det krävs mer forskning för att kunna dra generella slutsatser om huruvida sporthallar i fler plan är mer miljövänliga än traditionella hallar. / Due to the increase in greenhouse gas emissions, the issue of climate change is now a well debated topic worldwide. Simultaneously, the municipalities in Sweden are constantly working on improving the public health and with a growing society the demand for new sports facilities is increasing. Since the construction and operation of buildings contribute to a major part of the global climate impact as well as primary energy use, the environmental impact of sports facilities is an important question. What sorts of buildings that are most beneficial to increase the health of the general public, and at the same time minimizing the environmental impact, is a question that a growing number of municipalities in Sweden are starting to discuss. The aim of this thesis was to examine the climate impact and the primary energy use of Hästhagens sporthall in Malmö. The multi-use sports facility is constructed in two levels, putting two full-sized gymnasiums on top of each other. Its environmental impact was then compared to the impact of a traditional one-level gymnasium. To conduct this analysis, a life cycle assessment was preformed according to the international standards ISO-14040 and 14044, and the definitions and boundaries of the study was set based on the standard SS-EN 15978:2011, defining the calculation method and assessment of environmental performance of buildings. Thus, modules A1-A5, which include production of building materials, transportation and construction, as well as module B6, which handles the energy use during operation, were examined. The materials that are included in the pre-use phase make up the shell of the building and consists mostly of concrete, brick, insulation and windows. In the operational or use phase, district heating and electricity use were studied. The results show that the production of materials, modules A1-A3, as well as the district heating have the highest emissions of CO2-equivalents and that, if divided upon the total life expectancy of 70 years of the building, the pre-use phase has a slightly higher climate impact than the use phase, 27 versus 23 ton CO2-equivalents per year. Regarding primary energy use, the use phase require 795 GJ per year, and has thus more than a three-fold impact than the pre-use phase, which only requires 254 GJ per year. Compared to a traditional one-level gymnasium, Hästhagens sporthall is somewhat more energy efficient and has a lower climate impact per hour performed activity. However, more research is needed to make more general conclusions about the possibility of multi-use facilities in multiple levels to be more environmentally friendly than one-level establishments.