Våld i nära relationer (VNR) är ett utbrett samhällsproblem som kan få förödande konsekvenser, både för den utsatta individen och för samhället i stort. Många som utsätts för VNR är tveksamma till att söka hjälp och upprätta en polisanmälan. Hälso- och sjukvården besöks vid olika typer av problem och vårdcentraler kan vara en av de få instanser individer utsatta för VNR söker sig till. Syftet med studien är att undersöka personal på vårdcentralers möjligheter och förutsättningar att identifiera och hantera VNR genom sin yrkesroll utifrån kunskap om Region Skånes vårdprogram mot VNR med förhoppningen att styrka vårdcentralers brottspreventiva arbete mot VNR. Intervjuer har genomförts med personal på vårdcentral och resultatet visade att kännedom och användning av Region Skånes vårdprogram mot VNR varierade mellan studiens informanter. Många informanter kände till att ett vårdprogram mot VNR existerar men hade endast lite kunskap om innehållet. Gemensamt för alla informanter var dock att vårdprogrammet ofta inte användes som ett stöd i arbetet. Det fanns möjligheter till identifiering och hantering av VNR på vårdcentraler då frågan om utsatthet ofta ansågs lätt att ställa, men det var svårt för informanter att avgöra vem som skulle tillfrågas. Informanter kände sig även osäkra gällande hanteringen av identifierad VNR. Det uppgavs dock finnas goda möjligheter för detta arbete men hinder sågs i form av tidsbrist, otillräcklig kunskap om VNR, otillräckliga riktlinjer för hanteringen av VNR och osäkerhet kring dokumentation av VNR. Informanter menade att de ser arbetet med VNR som en del av deras ansvar men inte uttalat tänkt på vårdcentraler som en del av samhällets brottsprevention. / Violence in close relationships (VCR) is a widespread societal problem that may have devastating consequences for the victim and the society. Many victims of VCR are hesitant to seek help. The Swedish healthcare system is widely visited by the public and primary health centers (PHC) can be one of the few places victims of VCR visit. The aim of the study was to examine the possibilities and barriers medical professionals working in PHC have to be able to identify and manage VCR with the basis in the knowledge of Region Skåne’s care program against VCR. The results showed that many informants know that the care program exists but have little knowledge of the contents and rarely use the program. There were possibilities to identify and manage VCR in PHC as the question regarding patient’s victimization is seen as easy to ask but it was difficult to determine who should be asked. Informants felt insecure regarding the management of VCR and barriers were identified in the form of lack of time, inadequate knowledge about VCR, inadequate guidelines for the management of VCR and uncertainty regarding the documentation of VCR. The informants saw identification and management of VCR as part of their responsibility, however they did not outspokenly think about PHC as part of society’s crime prevention.

A large part of Swedish medical care is expected to be provided from the primary health centers. However, these centers are experiencing challenges in terms of shortages of personnel, an increased volume of patients, higher workload, increasing queue lengths, and increasing costs. Addressing these issues at the primary health centers is important for both improving the operation at the local centers and the functionality of the Swedish healthcare system. This thesis aims to explore the primary health center operation, focusing on a typical public primary health center in Stockholm. This is done to find parameters that affect the flow of patients and develop a graphical model that serves as a foundation for further model development, simulations and optimization of good health. To address the complex and dynamic primary health center system, a system dynamics approach is adopted. A literature review was conducted to gain an understanding of the primary health center environment and to identify parameters that impact the primary health centers ability to operate and/or affect the quality of service towards patients. The model development involved constructing cases and extracting parameters that change over time. The parameter relationships were determined through interpretation and are supported by literature. The model was qualitatively validated with the assistance of expert feedback. The presented result is determined to capture the basic operation of the primary health center and the model can be used as a foundation for further simulations. / En stor del av den svenska sjukvården förväntas levereras från vårdcentraler. Vårdcentralerna står dock inför utmaningar när det gäller brist på personal, ökad patientvolym, högre arbetsbelastning, ökade kölängder och ökande kostnader. Att hantera dessa problem på vårdcentralerna är viktigt både för att förbättra den lokala verksamheten och funktionaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Syftet med detta arbete är att undersöka vårdcentralens verksamhet och fokuserar på en typisk offentlig vårdcentral i Stockholm. Detta görs för att hitta parametrar som påverkar patientflödet, för att utveckla en grafisk modell som utgör en grund för vidare modellutveckling, simuleringar och optimering av god hälsa. För att adressera det komplexa och dynamiska vårdcentral-systemet antas ett system dynamiskt tillvägagångssätt. En litteraturgenomgång genomfördes för att få en förståelse för vårdcentralens miljö och identifiera parametrar som påverkar vårdcentralens förmåga att driva verksamheten och/eller påverkar kvaliteten på vården för patienter. Modellutvecklingen innebar att konstruera fall och extrahera parametrar som förändras över tid. Parametrarnas relationer bestämdes genom tolkning och stöds av litteratur. Modellen genomgick en kvalitativ valideringsprocess baserad på expertutlåtanden. Resultatet, den grafiska modellen, som presenteras anses fånga vårdcentralens grundläggande funktion och kan användas som grund för vidare simuleringar.