Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the reward system works and which factors can generate work motivation within one bank, and also to compare and explain resemblances and differences that may exist between two different banks. The object of study is Länsförsäkringar Halland Private Bank, and the comparison object is Nordea. Theoretical Framework: The theoretical framework mainly consists of: Reward System, Motivation, Principal-Agent Problem and Work Motivation and the Reward System at Nordea. Some of the presented theories are Locke and Latham’s Goal-Setting Theory, Doran’s SMART Criteria, Herzberg’s Two-Factor Theory, McGregor’s Theory X & Y, Sappington’s PrincipalAgent Theory, Bergström and Lindberg’s study regarding work motivation at Nordea. Results: The main motivational factors at LF Halland Private Bank are rise in salary, rewarding work and good social environment. The mainly preferred rewards are rise in salary, positive feedback and increased responsibility. Monetary rewards are preferred over nonmonetary rewards, although a combination of the two is required. The level of work motivation is relatively high among the employees. Conclusions:  The reward system at LF Halland Private Bank cannot be seen as flawed as the work motivation is relatively high, but it cannot be seen as ideally as the reward system is not the main cause of work motivation. There is no apparent Principal-Agent Problem. The reward system at Nordea is considered to have a higher impact on the employee’s work motivation than the reward system at LF Halland Private Bank. Keywords: Work Motivation, Reward Systems, Theories of Motivation, Motivation and Hygiene Factors, Rewards, Principal-Agent Problem, Agency Cost. / Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur belöningssystemet fungerar och vad som kan ge upphov till arbetsmotivation inom en bankverksamhet samt jämföra och förklara likheter och skillnader som kan finnas mellan två olika bankverksamheter. Studieobjektet utgörs av Länsförsäkringar Halland Privat Bank, och jämförelsen görs gentemot Nordea. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innefattar fyra huvudsakliga delar: Belöningssystem, Motivation, Principal-Agentproblem samt Arbetsmotivation och belöningssystem på Nordea. Teorier som behandlas är bland andra Locke och Lathams målsättningsteori, Dorans SMART-kriterier, Herzbergs tvåfaktorteori, McGregors X- & Yteori, Sappingtons Principal-Agentteori, Bergström och Lindbergs studie beträffande arbetsmotivation på Nordea. Resultat: De främsta motivationsfaktorerna på LF Halland Privat Bank är löneförhöjning, givande arbetsuppgifter samt trivsel och god social miljö. De främst prefererade belöningarna är löneförhöjning, positiv feedback samt utökat ansvar. Monetära belöningar föredras framför icke-monetära belöningar men en kombination av de båda krävs. Arbetsmotivationen är förhållandevis hög hos medarbetarna. Slutsatser:  Belöningssystemet på LF Halland Privat Bank kan inte ses som bristfälligt då arbetsmotivationen är förhållandevis hög, men det kan heller inte ses som idealt då belöningssystemet inte utgör den huvudsakliga orsaken till arbetsmotivation. Det föreligger inget påtagligt Principal-Agentproblem på arbetsplatsen. Belöningssystemet på Nordea anses ha en större inverkan på medarbetarnas arbetsmotivation än belöningssystemet på LF Halland Privat Bank. Nyckelord: Arbetsmotivation, Belöningssystem, Motivationsteorier, Motivations- och Hygienfaktorer, Belöningar, Principal-Agentproblem, Agentkostnader.

En bristande styrning i svenska skolor har uppdagats i ett flertal rapporter från svenska myndigheter. Denna styrproblematik kan bland annat härledas till huvudman och rektor inom skolan. Vidare pågår en debatt gällande skolmarknaden, som diskuterar skillnader i fristående och kommunala skolor. Syftet med studien är att undersöka om styrproblematiken kan härledas till relationen mellan skolchef och rektor i gymnasieskola samt hur skolorna går tillväga för att motverka en styrproblematik. Utifrån syftet ämnar denna uppsats vidare studera om det går att identifiera skillnader i fristående och kommunal skola. Studien har använt sig av principal-agentteorins ramverk och intervjuat rektorer och skolchefer från båda skolsektorerna. Utifrån teorins begrepp informationsasymmetri och agentkostnader har studien analyserat insyn, kommunikation och konflikter mellan rektor och skolchef. Resultatet av studien visade att ingen påtaglig styrproblematik kunde identifieras utifrån agentteorin mellan parterna, varken i fristående eller kommunal skola. Däremot påvisades skillnader i användning av kontrollfunktioner.

I den här studien har vi undersökt hur investerare upplever asymmetrisk information och principal-agentproblem i den relativt nya investeringsformen equity crowdfunding. Vi har även undersökt hur investerarna går tillväga för att hantera den asymmetriska informationen och principal-agentproblemen. För att göra detta genomfördes studien med ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi samlade in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna hölls med equity crowdfunding investerare från FundedByMe, Sveriges ledande crowdfunding-plattform. Resultaten av studien indikerar på att investerarna finner asymmetrisk information som närvarande inom equity crowdfunding och en nödvändighet av att ta reda på fler uppgifter om bolagen utanför FundedByMe, med anledning av att uppgifterna som finns på plattformen upplevs vara bristfälliga för att kunna ta ett beslut om investering. För att överkomma problem gällande asymmetrisk information har det visat sig att investerarna tenderar att följa andra investerares val av kampanjer. Därmed används alltså ett flockbeteende av investerarna som en metod för att överkomma problem gällande asymmetrisk information som de stöter på. För att överkomma problemet ännu mer, så använder sig investerarna främst av ledningsgruppens egenskaper i deras due diligence då den finansiella informationen anses vara begränsad.Resultaten av vår studie indikerar även på att principal-agentproblem upplevs vara närvarande inom equity crowdfunding då investerarna anser att företagarna utövar ett själviskt beteende som är i kontrast med investerarnas egna intressen för att maximera sin egna nytta. Flertalet respondenter i vår studie angav dock att de inte agerar på något särskilt sätt för att hantera det eventuella problemet. Av det som däremot görs består insatserna till största del av kontroll samt övervakning av ledningsgruppernas arbete. Investerarna använder sig även av gruppforum på Facebook för att förbinda sig med de övriga mindre investerarna i bolagen för att tillsammans med dem förstärka sitt inflytande. / In this study, we have investigated how investors experience asymmetric information and principal-agent problems in the relatively new investment form equity crowdfunding. We have also investigated how investors deal with the asymmetric information and principal-agent problems. To do this, the study was conducted using a qualitative approach where we collected data using semi-structured interviews. The interviews were held with equity crowdfunding investors from FundedByMe, Sweden's leading crowdfunding platform. The results of the study indicate that investors find asymmetric information to be present in equity crowdfunding and a need to find out more information about the companies outside FundedByMe, as the information available on the platform is perceived to be deficient in being able to make an investment decision. In order to overcome problems relating to asymmetric information, it has been found that investors tend to follow other investors choice of campaigns. Thus, a flock behaviour is used by the investors as a method to overcome problems regarding asymmetric information that they encounter. In order to overcome the problems even more, investors mainly use the management group's characteristics in their due diligence since the financial information is considered to be limited. The results of our study also indicate that principal-agent problems are perceived to be present in equity crowdfunding, as investors think that companies are pursuing selfish behaviour that is in conflict with investors own interests to maximize their own benefit. However, the majority of respondents in our study indicated that they do not act in any particular way to deal with the potential problem. However, of efforts that are made, they largely consist of control and monitoring of the work of the management groups. Investors also use groupforums on Facebook to connect with other smaller investors in the companies to strength their influence with them.