Priskonvergens är en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett väl undersökt område som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens kräver i teorin och empirin att ekonomierna är likriktade och har liknande ekonomiska förutsättningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. Här har också priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas också teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrågeteori. Något som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och därmed också priskonvergens är en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stärkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stämma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rätt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stärkt mellan de länder som anslöt sig till valutasamarbetet. Resultatet från studierna varierar och det är här denna uppsats tar vid. Problemformuleringen lyder: ”Har införandet av den gemensamma valutan euro i lett till en stärkt priskonvergens mellan de länder som antagit valutan?” Problemet undersöks med hjälp av regressionsanalys där ett modifierat prisjämförelseindex används som beroende variabel. Den viktigaste oberoende variabeln i analysen är en dummyvariabel som visar priskonvergensen innan och efter euroinförandet inom de aktuella länderna. Slutsatsen av den genomförda analysen är att euron inte påverkat priskonvergensen inom euroområdet. Dock bevisades att priskonvergens är ett statistiskt signifikant faktum i EU-regionen som helhet.

In 1993 the internal market within the European Union was formed and ensured free movement of goods, services, capital and people. This led to the removal of trade barriers between members of the European Union. When opening up for competition, price differences between countries decreased and more jobs were created. A single currency was introduced by eleven countries in 1999 with the goal of reducing transaction costs, eliminating exchange rate risk and to further simplify trade. In 2001 Greece joined the collaboration and introduced the euro. With a single currency, price differences are expected to decrease. The aim of this study is to investigate whether a common currency has had a significant effect on reducing price dispersion or not. Two types of convergence are tested, beta and sigma convergence. 21 different product groups are included in this study and are sorted after the speed of convergence. All of the 27 EU member states are included and divided into two groups, one euro group and one non-euro group. We also examine if differences in productivity can explain price convergence. The results indicate that the introduction of a common currency did not decrease price dispersion within the majority of product groups. For the product groups in which price convergence are evident, only one product group within the euro countries and one product group within the non-euro countries have proven to be significantly positive in terms of differences in productivity.