Title:                          Leadership development of individuals in management positions   Authors:                    Carl Renér and Peter Simonsson     Institution:                Linneaus University, School of Business and Economics   Program:                   Human Resource Management   Course:                      Business administration – Organization including thesis, 15 credits   Supervisor:               Olle Duhlin (Linneaus University, School of Business and Economics)   Examiner:                 Mikael Lundgren (Linneaus University, School of Business and Economics)   It is widely known that the role of managers may result in stress and a heavy workload. As a result of this negative effects organisations have to counteract and find new solutions and systems to facilitate and assist leaders in their work. A popular method for leadership development has come to show both in research and in practice, especially in recent years, this popular method is known as mentoring. This form of leadership development is often applied in so called mentoring programs. The question remains regarding however mentorship and mentoring programs can affect the participant’s leadership development in a positive way. The purpose of this study is to create a deeper understanding of how mentoring can be used as a tool for leadership development of individuals in managing positions.  To answer this question, a qualitative method was used to gather the data and the empirical data was collected by nine semi-structured interviews with participants in the program. We have used an abductive approach to examine how the programs participants have perceived the program. The study shows that mentorship is a well functioning method for leadership development of individuals in management positions. In our case study the results have shown that mentoring programs can be used as a tool for personal development. We have come to the conclusion that it requires dedicated participants and a structured approach in the execution of such a program.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för individers upplevelser av att i spåren av Coronapandemin vara korttidspermitterade. Den kvalitativa studien har en explorativ design och baseras på tretton semistrukturerade intervjuer med korttidspermitterade i den privata sektorn. Vi har kunnat koppla de känslor våra informanter uppger att de känt under den tid de varit korttidspermitterade till de olika faser av känslor som beskrivs i förändringskurvan (Elrod & Tippet, 2002); chockfasen, reaktionsfasen, fasen för bearbetning av förändringen samt insiktsfasen. Det finns en hög acceptans hos samtliga informanter för införandet av korttidsarbetet, de ser det som en stor förmån att kunna få behålla arbetet även om arbetets innehåll under korttidspermitteringen förändrats. Det kollegiala stödet under korttidspermitteringen har varit viktigt för att kunna hantera situationen, samtidigt har förändringen påverkat det kollegiala utbytet både arbetsrelaterat och socialt. Ett intressant fynd är den värderingsförändring som framförallt våra yngre informanter lyfter fram. De har reflekterat över att arbetet tidigare varit en stor del av identiteten, men att de nu ser att även andra saker och intressen måste få utrymme.