The purpose of the essay will be to review, highlight and analyze the current regulations regarding short-time work and see what the implementation looked like for the first time during the pandemic for the various parties on the labour market. The legal dogmatic method has been used to establish the law in force. Furthermore, a legalpositive perspective has been used. In order to understand the legal motives and purpose behind the legislative changes, a subjective interpretation of the law will also be used. The effects of the implementation will be highlighted through a socio-economic perspective to highlight the economic aspects.   Results show that the new system for short-time work has been one of the largest support measures to alleviate the effects on Swedish business, employment and the national economy during the spread of the disease covid-19. During the pandemic, the regulatory framework for short-time work has been applied for the first time and to an extent that was not foreseen when the legislation was drawn up. Furthermore, a system of short-time work with state support entails both advantages and disadvantages from different perspectives. It provides a chance for workers to keep their employment and for employers to have the right skills to be able to more quickly gear up production when things turn around. The result is to preserve jobs and support employment. It also entails potential risks such as lock-in effects, moral hazard, displacement effects, risk of increased polarization of the market and a risk of overexploitation of the system. The difficulty lies in determining which situations and types of recessions the short-time work system will be most beneficial and applicable where the benefits outweigh the risks. Finally, the support system has worked well for larger companies with regular production, low staff turnover and fixed employment conditions. At the same time, it indicates that smaller companies and forms of employment, such as fixed-term employment, have found it more difficult to use the support based on the design.

En genomgång av den svenska lagen om stöd vid korttidsarbete och dess utveckling under åren då världen drabbades av en pandemi. Jämförelser görs även med tidigare använda permitteringssystemet inom svensk arbetsrätt. Målsättningen är att analysera vad förändringarna har fått för konsekvenser för arbetsmarknadens parter och hur de kommer att arbeta med stöd vid korttidsarbete framöver. Även när pandemin är över.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för individers upplevelser av att i spåren av Coronapandemin vara korttidspermitterade. Den kvalitativa studien har en explorativ design och baseras på tretton semistrukturerade intervjuer med korttidspermitterade i den privata sektorn. Vi har kunnat koppla de känslor våra informanter uppger att de känt under den tid de varit korttidspermitterade till de olika faser av känslor som beskrivs i förändringskurvan (Elrod & Tippet, 2002); chockfasen, reaktionsfasen, fasen för bearbetning av förändringen samt insiktsfasen. Det finns en hög acceptans hos samtliga informanter för införandet av korttidsarbetet, de ser det som en stor förmån att kunna få behålla arbetet även om arbetets innehåll under korttidspermitteringen förändrats. Det kollegiala stödet under korttidspermitteringen har varit viktigt för att kunna hantera situationen, samtidigt har förändringen påverkat det kollegiala utbytet både arbetsrelaterat och socialt. Ett intressant fynd är den värderingsförändring som framförallt våra yngre informanter lyfter fram. De har reflekterat över att arbetet tidigare varit en stor del av identiteten, men att de nu ser att även andra saker och intressen måste få utrymme.