Förskollärare betraktas som en viktig del av samhällsstrukturen, eftersom de bidrar till att lägga grunden för nya generationer. Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilket emotionsarbete förskollärare utför på arbetsplatsen och hur de hanterar sin yrkesroll som förskollärare i relation till stress. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju heltidsanställda förskollärare i Stockholms län. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar har ett teoretiskt ramverk tillämpats som utgår från två teorier, Hochschilds teori om känsloregler samt Goffmans dramaturgiska perspektiv om främre region och bakre region. Syftet är att ta reda på hur känslor och roller i arbetet regleras.   Resultatets slutsats visar att de samtliga intervjupersoner är medvetna om att de har olika ansvarsroller som de träder in i varje dag, exempelvis att ha en positiv attityd till lärandet, vara social kompetent samt att kunna inspirera barnen till samarbete och utveckla deras delaktighet. Att växla mellan olika ansvarsroller upplevs för vissa av pedagogerna som påfrestande och stressfullt men de flesta är kapabla att skilja mellan den privata och professionella rollen på arbetsplatsen. Resultatet visar även att de flesta kan visa riktiga känslor på jobbet men vid vissa situationer med föräldrar kan detta upplevas som påfrestande, eftersom de alltid blir tvungna att upprätthålla en yttre mask - att agera professionellt, vara positiv och tillmötesgående, oavsett situation. Detta upplevs som mentalt ansträngande för förskollärarna och som en svår balansgång, vilket visar att pedagogerna upplever emotionsarbete i yrket. I relation till dessa situationer är pedagogerna tvungna att dämpa sina riktiga känslor. Det administrativa arbetet, stora barngrupper och personalbristen upplevs som de största stresselementen för förskollärarna och har haft en effekt på den fysiska och psykiska välmåendet. Resultatet visar att förskolläraryrket är ett givande och lärorikt yrke som bidrar till både personalens och barnens utveckling. Det framgår även att det har ett stort socialt stöd på arbetsplatsen, både från arbetslag och chef.

This study aims to further Work-family conflict research for Social Workers by providing insight into what kind of impact the job role of social workers in Sweden has on their private lives and how they deal with it. The study operates from a qualitative approach and is based on three focus group-interviews and three semi-structured interviews with people working in different fields of social work. The empirical material has been analyzed through the Dramaturgical Perspective and Frame concept of Erving Goffman. The results of this study show that the job role impacts the psychological well-being of social workers, their family life and their social life to varying degrees, mainly due to organizational and client-based aspects, often resulting in role-conflicts and a lack of energy in their private lives. The primary strategies were found to be conversing with colleagues, spending time alone, embracing hobbies and having a clear understanding of individual responsibility.