Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ”Private Equity – En portföljbolagsstudie” som första delen av två inom en 20-poängsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en påbyggnad där en empirisk studie, analys och slutsats genomförs. Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag där investeraren håller ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Denna uppsats skrivs på uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i sysselsättning och omsättning, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen bygger på kvantitativt insamlande av data där analysen grundats på enkäter och bokslutsdata. Två hypoteser har ställts upp och besvarats. Dessa antar att den årliga genomsnittliga mediantillväxten i sysselsättning respektive omsättning är högre i portföljbolagen, i alla faser, under ett riskkapitalbolags innehavsperiod jämfört med referensgrupperna efter det att en private equity-investering genomförts. Resultatet för portföljbolagsstudien visar att tillväxten i både sysselsättning och omsättning är högre i bolag med någon form av riskkapital än för referensgrupperna. Därmed verifieras hypoteserna.

Private equity-investeringar innebär kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Detta kan indelas beroende på tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benämns: affärsänglar, venture capital och buyout. Det finns en allmän uppfattning att dessa bolag agerar som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. På uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs därför denna uppsats. Syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i omsättning och antal anställda, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ ansats där enkäter och bokslutsdata analyserats. Då denna del är den första av två inom en 20-poängsuppsats där teori och metod behandlas, kommer empiri, analys och slutsats behandlas i nästa del.

Riskkapitalbolagens verksamhet är mycket omdebatterad då förespråkare hävdar att riskkapitalbolagen bidrar till långsiktigt stabila företag och kritiker menar att de bryter ner värde hos sina portföljbolag. Denna debatt har föranlett många studier i ämnet men ytterst få har undersökt portföljbolagens syn på riskkapitalbolagens inblandning. Författarna har därför valt att bygga vidare på en tidigare studie som, genom att jämföra värdeutvecklingen för 13 portföljbolag under två år med utvecklingen hos en grupp jämförbara bolag, undersökt om riskkapitalbolagen skapar uthålligt värde hos sina portföljbolag. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida strategiska skillnader mellan portföljbolagen och jämförelsebolagen har påverkat värdeutvecklingen i den tidigare studien samt hur riskkapitalbolagens inblandning har bidragit till dessa skillnader. Detta gjordes genom en enkätundersökning där samtliga bolag i den tidigare studien tillfrågades att medverka, av dessa valde 13 företag, sju portföljbolag och sex jämförelsebolag, att delta. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i förvaltningen mellan de båda grupperna och att portföljbolagen har påverkats positivt av riskkapitalbolagens aktiva ägande. Portföljbolagen är mer fokuserade på finansiella mål och lönsamhet medan jämförelsebolagen fokuserar på operationella mål och prioriterar tillväxt högre än lönsamhet. Detta kan vara en förklaring till resultatet i den tidigare studien som visade att portföljbolagen haft en starkare lönsamhetsutveckling än motsvarande jämförelsebolag, under mätperioden. Resultaten stödjer dock inte den långsiktighet som riskkapitalbolagen sägs bidra med.

I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity–industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen. Utvecklingen för dessa nyckeltal har senare jämförts med utvecklingen för motsvarande nyckeltal hos en referensgrupp av liknande onoterade bolag som inte tidigare varit ägda av riskkapitalbolag. Resultatet visar att portföljbolagen i många avseenden har utvecklats bättre än jämförelsebolagen under den studerade tidsperioden. Detta skulle kunna förklaras av aktivt ägande med uttalat lönsamhetsfokus men kan även ha andra förklaringar, varför fortsatta studier i ämnet rekommenderas.

Denna studie undersöker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa bestående operationellt värde i förvärvade portföljbolag. Studien beaktar mått som reflekterar utvecklingen för olika intressentgrupper i syfte att åskådliggöra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till värdeskapande. Undersökningen är av kvantitativ karaktär och är baserad på ett urval av 19 svenska bolag som under åren 1999-2008 förvärvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag. Studien genomförs genom att studera utvecklingen av finansiella nyckeltal samt därtill kompletterande mått för intressenters välstånd under perioden mellan förvärv och avyttring samt tre år efter avyttring. För att justera för makroekonomiska och branschövergripande fluktuationer har portföljbolagens utveckling jämförts med en jämförelsegrupp bestående av branschkonkurrenter. Den sammanvägda slutsatsen är att den begränsade positiva utveckling vi observerar under holdingperioden gradvis försämras under de första tre åren efter avyttring. Ur ett intressentperspektiv konstateras att ingen intressentgrupp drabbas av direkta försämringar vare sig under holdingperioden eller tre år därefter.

This paper presents an empirical study of the determinants that drive the investment performance of China’s venture capital (VC) and private equity (PE) funds. Using data on VC/PE funds backed initial public offerings (IPOs) from ChiNext between October 2009 to October 2011 and the internal rate of return (IRR) as the measurement for investment performance, this paper finds that fund experience has a positive influence on investment performance whereas investment scale and investment duration have a negative influence on investment performance.

The private equity industry has had a fluctuating history. In the years between 2003 and  2007 the private equity industry expanded tremendously, yet in 2008 a financial turmoil  caused significant deviation in the activity of the industry. During the credit crunch the  liquidity in the market decreased affecting the sources of capital available. When several  firms compete about the capital available, fundraising becomes increasingly difficult and  competition intensifies. Sweden is one of the largest private equity markets in Europe and  has among the Nordic countries been able to raise the largest amount of funds. The  purpose of this study is to examine the fundraising process implemented by private equity  firms, nevertheless the relationship that emerges between the fund manager and the  investor. The authors’ objective is to provide an adequate interpretation of the private  equity industry in Sweden.   The authors have implemented a qualitative method, as the objective has been to obtain a  profound picture of how private equity firms manage their fundraising. The abductive  approach has been used in order to collect empirical data and semi-structured interviews  have been carried out with representatives from four private equity firms. In addition, a  smaller survey has been performed with two institutional investors to add to the objectivity.  Subsequently, the empirical data has been analysed in regards to theory and compared in  relation to the sources to end up in a conclusion.  The authors have through the study concluded that private equity firms in Sweden with a  focus in buyouts not have a common fundraising model. Private equity funds are selective  in their choice of investors and prefer professional, loyal investors with a long-term  perspective and strong capital base. It has from the analysis emerged that good reputation,  history, team and experience is valuable in fundraising. Firms that are successful in their  operations and management appeal to investors. The investors are typically institutionalised  and invest in different asset classes, hence the diversification is mainly in the hands of the  investor.

This dissertation examines the effect of career concerns on the pattern of investments selected by venture capital fund managers. I propose a simple model in which managers strategically adjust the variance of their portfolio to maximize the probability of raising a follow-on fund. The model demonstrates that career concerns can encourage venture capital fund managers to inefficiently select investments that are too conservative. The influence of these career incentives declines following good initial fund performance, leading to a positive correlation between early fund performance and late fund risk-taking. Using a unique data set of company-level cash flows from 181 venture capital funds, I demonstrate that the intra-fund patterns of investment in venture capital broadly match the predictions of the model. First, I show that the characteristics of career concerns in the venture capital industry are consistent with the assumptions which drive the model. Funds who perform well in their initial investments raise a new fund more quickly, and the size of their next fund is concave with respect to the existing fund's performance. Second, using a maximum likelihood methodology I show that venture capital fund managers select more risky portfolio companies following good performance and tend to be less diversified. / text

Bakgrund: Private Equity bolag är kända för sin förvaltande och finansiellt inriktade syn på förvärv av företag. Ofta hålls ett kortsiktigt förvaltningsperspektiv av PE investerare då dessa avser att avyttra målbolaget inom ett par år för att erhålla en god vinst. Det är av intresse att utföra en statistisk analys om vad som ligger som grund för när ett PE bolag väljer att genomföra ett uppköp och om man kan förutse när ett bolag är attraktivt för investering. Tidigare undersökningar har gjorts inom ämnet på den amerikanska tillverkningsindustrin, samt på enskilda länder i Europa men inga studier har utförts på den europeiska tillverkningsmarknaden i sin helhet.Syfte: Studien har avsett att undersöka huruvida det med hjälp av en modell byggd på finansiella nyckeltal går att förutsäga om ett europeiskt noterat tillverkningsbolag är attraktivt för uppköp av Private Equity investerare.Metod: Utredningen omfattar ett begränsat urval av 138 tillverkningsföretag, noterade på börser inom Europeiska Unionen, som genom en logistisk regressionsmodell byggd på finansiella nyckeltal förutser uppköp under perioden 2000-01-01 till 2010-11-15.Resultat: Attraktiva uppköpsbolag inom den europeiska tillverkningsindustrin visade sig ha ett lågt marknadsvärde över bokfört värde samt starka fria kassaflöden. Målbolagets storlek samt tillgångstyper hade marginellt inflytande på PE investerare. Små skillnader kapitalstrukturen påverkar inte beslutet att investera men har visat sig vara av vikt för modellen. För nyckeltalet obalans mellan tillväxt och resurser fanns varierade resultat gällande inflytandet på investerares beslut beroende på konjunktursläge, dock med låg signifikans.Slutsats: Vi fann samband och skillnader mellan företags finansiella information och rådande konjunkturläge. Under olika tidperioder motiverar varierande nyckeltal PE firmor att genomföra uppköp inom den europiska tillverkningsindustrin. Dock påverkas resultaten och förklaringsvärdena av en varierande styrka och signifikans i studien.

I den här uppsatsen analyseras avkastningen på börsintroduktioner genomförda av Private Equity-firmor på den svenska marknaden under perioden 1993-2011. Studien undersöker huruvida börsintroduktioner genomförda av Private Equity genererar en abnormal avkastning relativt börsintroduktioner som genomförts av icke Private Equity, sammanlagt 97 börsintroduktioner. Båda urvalsgrupperna relateras gentemot jämförelseindex i form av kontrollfirmor på kort och lång sikt. Huruvida de två grupperna skiljer sig åt analyseras genom att beräkna respektive urvalsgrupps abnormala avkastning genom avkastningsmåtten Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) och Cumulative Abnormal Return (CAR). Resultatet av dessa beräkningar analyseras sedan med hjälp av univariat analys och multipel regressionsanalys. I studien återfinns ingen skillnad mellan börsintroduktioner genomförda av Private Equity och börsintroduktioner genomförda av icke Private Equity på kort sikt. På lång sikt uppvisar börsintroduktioner genomförda av Private Equity högre avkastning än börsintroduktioner genomförda av icke Private Equity vilket är i linje med tidigare forskning. Båda urvalsgrupperna visar dock på lägre avkastning än dess kontrollfirmor på lång sikt.