<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvärdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns på området.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvärdering så har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns på området och renderat vår slutsats.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Den problematik som författarna identifierat hos värderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter är de godtyckliga moment som värderingsutlåtandet bygger på. För en privatinvesterare innebär detta ett bekymmer då en fastighetsinvestering ej sällan medför en väsentlig utgift och risk. Värderingar av fastigheter är således mer intressant som ett formellt instrument vid juridiska processer eller kreditbedömningar. Det identifieras tre faktorer som är mest intressant för en privatinvesterare vid fastighetsvärdering. Dessa tre faktorer är läget, fastighetens tekniska status samt fastighetens förutsättningar att skapa nya mervärden för fastighetsägaren. Den teori som finns på området är väl förankrad i den praktik av fastighetsvärdering som utövas av fastighetsvärderare.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Under arbetets gång så fick vi kännedom om att värdering av flerbostadsfastigheter ansågs mindre komplicerade att värdera än industrifastigheter och skogsfastigheter. Det skulle således kunna vara aktuellt att forska i värderingen av dessa typer av fastigheter sett ur ett privatinvesterarperspektiv. Det skulle även vara intressant att undersöka vilken direktavkastning som privata fastighetsägare har på olika orter gentemot publika fastighetsbolag.  </p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Studien visar på att fastighetsvärdering är komplext och föränderligt. Vår förhoppning är att uppsatsen har bidragit till att få en djupare insyn i värderingsförfarandet och vara till nytta för privatpersoner som funderar på att investera i fastigheter.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvärdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns på området.   Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvärdering så har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns på området och renderat vår slutsats.   Resultat &amp; slutsats: Den problematik som författarna identifierat hos värderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter är de godtyckliga moment som värderingsutlåtandet bygger på. För en privatinvesterare innebär detta ett bekymmer då en fastighetsinvestering ej sällan medför en väsentlig utgift och risk. Värderingar av fastigheter är således mer intressant som ett formellt instrument vid juridiska processer eller kreditbedömningar. Det identifieras tre faktorer som är mest intressant för en privatinvesterare vid fastighetsvärdering. Dessa tre faktorer är läget, fastighetens tekniska status samt fastighetens förutsättningar att skapa nya mervärden för fastighetsägaren. Den teori som finns på området är väl förankrad i den praktik av fastighetsvärdering som utövas av fastighetsvärderare.   Förslag till fortsatt forskning: Under arbetets gång så fick vi kännedom om att värdering av flerbostadsfastigheter ansågs mindre komplicerade att värdera än industrifastigheter och skogsfastigheter. Det skulle således kunna vara aktuellt att forska i värderingen av dessa typer av fastigheter sett ur ett privatinvesterarperspektiv. Det skulle även vara intressant att undersöka vilken direktavkastning som privata fastighetsägare har på olika orter gentemot publika fastighetsbolag.     Uppsatsens bidrag: Studien visar på att fastighetsvärdering är komplext och föränderligt. Vår förhoppning är att uppsatsen har bidragit till att få en djupare insyn i värderingsförfarandet och vara till nytta för privatpersoner som funderar på att investera i fastigheter.

Background: Investment in sustainability has long been said to be the future of stock trading. However, according to previous research, this has not proven to be the case. The question then is whether ESG points are significant for private investors' equity portfolios and, if not, which macroeconomic factors are important. Since Russia's invasion of Ukraine, the market has been in a volatile state. Most market indices in the world have fallen as a result. This thesis seeks to examine the impact of this turbulent market time on ESG investment. Purpose: The purpose of this study is to examine how portfolios built based on their Environmental, social and Governance (ESG) score perform in relation to each other during the period of Russia's invasion of Ukraine. Methodology: The study is based on four portfolios in which stocks are divided depending on their ESG-score. The stocks all have an ESG-score between 1-100 and the portfolios include stocks in the intervals of 1-25, 26-50, 51-75 and 76-100.  Results: According to the method used, the ESG score has not had a significant impact on the development of the portfolios. The factors that have been most important during the time period 7/2-2022 to 7/4-2022 have turned out to be the market factor CAPM and the size factor SMB. / Bakgrund: Investering inom hållbarhet har länge sagts vara framtiden inom aktiehandel. Detta har dock enligt tidigare forskning inte visat sig vara fallet. Frågan är då om ESG-poäng är signifikant för privatinvesterares aktieportföljer och om inte, vilka makroekonomiska faktorer är det då som är viktiga. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har marknaden varit i ett volatilt tillstånd. De flesta marknadsindex i världen har sjunkit till följd av detta. Denna uppsats strävar efter att undersöka konsekvenserna denna turbulenta tid på marknaden har på ESG-investering. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur portföljer byggda baserat på deras Environmental, social och Governance (ESG) poäng presterar relativt varandra under tiden för Rysslands invasion av Ukraina. Metod: Arbetet är baserat på fyra stycken portföljer där aktier är uppdelade utefter deras ESG-poäng. Aktierna har alla en ESG-poäng mellan 1 och 100 och portföljerna innehåller aktier i intervall om 1-25, 26-50, 5-75 och 76-100. På dessa portföljer genomfördes först en simpel linjärregressionsanalys med ESG-poäng som oberoende variabel och tillväxt som beroendevariabel. Därefter genomfördes en multipel linjär regression i form av Carharts 4-faktor modell för att undersöka vilka faktorer som har varit signifikanta i utvecklingen av de 4 portföljerna. Resultat: Enligt den använda metoden har ESG-poängen inte haft en signifikant påverkan på portföljernas utveckling. De faktorer som har varit viktigast under tidsspannet 7/2-2022 till 7/4-2022 har visat sig vara marknadsfaktorn CAPM samt storleksfaktorn SMB.