<p>Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.</p>

Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka arbetstagares upplevelser av organisatorisk osäkerhet, procedural rättvisa och organisationsidentitet vid en potentiell organisationsförändring. Den potentiella organisationsförändringen skulle innebära en separering av ett affärsområde från resterande koncernen. Studien baserades på en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Datainsamling bestod av semistrukturerade intervjuer med sju anställda från det affärsområde som eventuellt skulle beröras av organisationsförändringen. Det insamlade materialet analyserades genom en deduktiv tematisk analys med utgångspunkt i fyra förutbestämda teman; organisatorisk osäkerhet, procedural rättvisa, emotionell organisationsidentitet och kognitiv organisationsidentitet. Respondenterna uppvisade olika uppfattningar av organisatorisk osäkerhet utifrån olika upplevelser av aspekter relaterade till procedural rättvisa som informationstillgång, inflytande i beslutsprocessen samt möjligheter att uttrycka tankar och känslor avseende förändringsprocessen. Respondenterna gav vidare ambivalenta uttryck för organisatorisk stolthet, anseende samt engagemang gällande deras emotionella organisationsidentitet. De gav uttryck för en tydlig identifikation med organisationen men däremot en mer ambivalent assimilering och inkorporering med/av organisationen gällande deras kognitiva organisationsidentitet. / The aim of the present study was to examine employees’ perceptions of organizational uncertainty, procedural justice and organizational identity in the event of a potential organizational change. The potential organizational change would result in a separation of a business area from the remaining company. The study was based on a qualitative method with a deductive approach. The data collection consisted of semi-structured interviews with seven employees from the business area who might be affected by the organizational change. The collected material was analyzed through a deductive thematic analysis based on four predetermined themes; organizational uncertainty, procedural justice, emotional organizational identity and cognitive organizational identity. The respondents expressed different perceptions of organizational uncertainty based on different experiences of aspects related to procedural justice such as information access, influence in the decision-making process and opportunities to express thoughts and feelings about the change process. The respondents also expressed ambivalent expressions of organizational pride, esteem and affective commitment regarded their emotional organizational identity. They expressed a distinct identification with the organization but a more ambivalent assimilation and incorporation with the organization regarding their cognitive organizational identity.