Inledning: När ett informationssystem betraktas som färdigutvecklat eller färdigförvaltat, skall det driftsättas i en produktionsmiljö för att göras tillgängligt för slutanvändare. För att det skall kunna göras tillgängligt för slutanvändarna, bör en stegvis planerad driftsättningsprocess med en serie aktiviteter genomföras. En viktig delprocess i en driftsättningsprocess är att driftsätta informationssystemet i en testmiljö, innan det driftsätts i produktionsmiljö. Syfte: Syftet med denna C-uppsats var att utreda vilken roll en testmiljö spelar inför driftsättning av informationssysstem i en produktionsmiljö utifrån yrkesverksammas perspektiv.. Syftet bröts även ned till två frågeställningar: Varför används en testmiljö vid driftsättning? Vad är för-och nackdelar med en testmiljö vid driftsättning? Metod: I denna studie tillämpades ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistruktuerade intervjuer. 4 yrkesverksamma med erfarenheter utav driftsättning intervjuades. Resultat & Slutsats: De yrkesverksamma menade att en testmiljö har en väsentlig betydelse för en produktionsmiljö vid en driftsättning utav användaracceptansskäl och av tekniska trygghetsskäl. En testmiljös betydelse värderades också utefter hur produktionslik den är för att veta hur informationssystemet kommer att bete sig vid tester när det väl produktionssätts. Däremot menade de yrkesverksamma att det ofta finns skillnader mellan testmiljöer och produktionsmiljöer. Det innebär att om informationssystemet fungerar tillfredsställande i en testmiljö, så är det inte en garanti att det kommer att fungera utan störningar i produktionsmiljön. Förslag till fortsatt forskning: Vi hade gärna sett mer utav denna typ av forskning, fast med fler respondenter för att öka studiens generaliserbarhet. En annan intressant sak som en av respondenterna tog upp är automatiserad driftsättning. Ett, för oss, helt nytt begrepp inom driftsättning som är absolut värt att skriva ett arbete om. / Introduction: When an information system is considered finished, be it in development or management, it is to be released into a production environment and be made available for the end users. To do this, a step-by-step planned release process should be made via a series of activities. One important part of this process is to release the information system into a testing environment prior to being released into a production environment. Purpose: The purpose of this C-level essay is to investigate the importance of a testing environment prior to release to a production environment during release from a professional and real-life perspective, broken down into two main questions: “Why is a testing environment used during release?”, “What are the pros and cons of a testing environment during release?” Method: In this study we used an inductive approach together with a qualitative inception to collect data from 4 semi-structured interviews with working professionals who had experiences with the release of information systems. Result & Conclusion: The 4 interviewed professionals all claimed that a testing environment have substantial importance during the release into a production environment, partially because of the impact it has on user acceptance and out of technical security reasons. A testing environment is apparently valued based on to which extent it is similar to a production environment in order to gain an understanding regarding how the information system will act when released into an actual production environment. However, this does not imply that if the informations system works to satisfaction in a testing environment, that it is then guaranteed to work without disruption in a production environment. Suggestions to further research: We would like to see more of this kind of research and into this field, but with more interviews to increase the extent at which the study’s conclusions can be generalized. Another point of interest that one of the interviewees took up was automated release, which was a previously unknown concept for us that deserves further investigation. Key words: Release, Testing Environment, Production Environment, User Acceptance Test, Performance, Integration

The focus of this Master’s thesis project is automated penetration testing. A penetration test is a practice used by security professionals to assess the security of a system. This process consists of attacking the system in order to reveal flaws.  Automating the process of penetration testing brings some advantages, the main advantage being reduced costs in terms of time and human resources needed to perform the test. Although there exist a number of automated tools to perform the required procedures, many security professionals prefer manual testing. The main reason for this choice is that standard automated tools make use of techniques that might compromise the stability and integrity of the system under test. This is usually not acceptable since the majority of penetration tests are performed in an operating environment with high availability requirements. The goal of this thesis is to introduce a different approach to penetration testing automation that aims to achieve useful test results without the use of techniques that could damage the system under test. By investigating the procedures, challenges, and considerations that are part of the daily work of a professional penetration tester, a tool was designed and implemented to automate this new process of non-aggressive testing. The outcome of this thesis project reveals that this tool is able to provide the same results as standard automated penetration testing procedures. However, in order for the tool to completely avoid using unsafe techniques, (limited) initial access to the system under test is needed. / Det här examensarbete fokuserar i automatiserade penetrationstester.  Penetrationstester används av säkerhetsspecialister för att bedöma säkerheten i ett system. Processen av ett penetrationstest består av olika attacker mot ett system för att hitta säkerhetshål. Automatiserade penetrationstester har fördelar som faktumet att det kostar mindre i tid och i mänskliga resurser som krävs. Trots att det finns många olika automatiserade verktyg för penetrationstestning, väljer många säkerhetsspecialister att göra det manuellt. Den största anledningen till att det görs manuellt är för att automatiserade verktygen använder sig av tekniker som kan kompromissa systemets stabilitet samt integritet. Det tillåts ofta inte, eftersom majoriteten av penetrationstesterna utförs i produktionsmiljöer som kräver hög tillgänglighet. Målet för det här examensarbetet är att introducera ett nytt tillvägagångssätt för automatiserad penetrationstestning, som inriktar sig på att ta fram användbara resultat utan tekniker som kan störa system under drift. Genom att undersöka procedurerna, utmaningarna samt vad som en penetrationstestare tar hänsyn till kommer ett verktyg designas och implementeras för att automatisera flödet av ett icke-aggressivt test. Resultatet av examensarbetet visar på att verktyget utvecklat kan uppnå samma resultat som de standardiserade penetrations-procedurerna givet begränsad tillgång till systemet.

Studien syftar till att öka förståelsen för de utmaningar som läkemedelstillverkare står inför när manuellt arbete i befintliga tillverkningsprocesser ska förbättras. För att uppnå syftet utfördes en fallstudie vid ett av AstraZenecas produktionsavsnitt, med målet att undersöka hur manuellt arbete konkret kan och bör förbättras samt identifiera de faktorer som begränsar förbättringsarbetet. Studien identifierade både risker och potentiella förbättringsområden. För att förebygga risker presenterade studien följande rekommendationer: gå från att agera reaktivt till att agera proaktivt, riskbedöm alla aktiviteter och arbetsmoment, se över arbetsställningar och arbetsrörelser samt visualisera detta, inför specifika ergonomirutiner, utbilda personalen i grundläggande ergonomi och arbetsteknik, kompetensutveckla personalstyrkan, anställ ergonom internt, implementera studiens designförslag och utred möjligheten att förändra arbetsstationens utformning ytterligare. Studiens resultat indikerar att det är svårt att förändra arbetsstationernas utformning, således rekommenderas främst insatser på organisations- och individnivå. Faktorer som särskilt hindrade förbättringsarbetet kopplades till rådande regelverk, men fabrikens nuvarande förutsättningar påverkade också. Dessa hinder medförde att förvaltning av befintlig produktion prioriterades över faktisk förbättring. Studien bekräftade således att läkemedelstillverkare tenderar att ha en restriktiv syn på förändring. Föråldrade anläggningar och en ergonomisk eftersatt produktionsmiljö identifierades som de främsta konsekvenserna av detta synsätt. Slutsatsen av denna studie är att manuellt arbete i den studerade processen kan behöva förbättras och att förbättringsarbete generellt är utmanade. De framtagna rekommendationerna har anpassats efter en produktionsmiljö där teknik och designförändringar är svåra att genomföra. För att råda bukt på industrins restriktiva syn på förändring kan även en attitydförändring avseende förbättring av befintlig produktion krävas. / The purpose of this study is to enhance knowledge about the challenges pharmaceutical manufacturers face when trying to optimize manual work in manufacturing processes. To examine this, a case study of a production section at AstraZeneca was conducted. As part of the study, the factors that limit the improvement of manual work were identified, as well as in which ways work could and should be improved. The study identified both ergonomic hazards and potential areas for improvement. To prevent risks, the study presented the following recommendations: React proactively instead of reactively, ensure all activities and work steps are risk-adjusted, review work postures and movements, introduce routines with a focus on ergonomic inspectors, training staff in basic ergonomics and work techniques, develop the skills of the workforce, hire an ergonomist internally, implement the new design proposal and try to radically change workstation design. Study results indicated that changing the workstation layout and design was challenging. In this regard, the recommendations primarily address initiatives at the individual and organizational levels. Regulatory restrictions, as well as prevailing conditions in the factory, limit improvement. Additionally, the study confirms pharmaceutical manufacturers' conservative approach to change, identifying outdated facilities and a neglected ergonomic environment as primary reasons for their inaction. In conclusion, manual work in the studied process can be improved; however, it is challenging to do so. This is why the recommendations have been adjusted to fit a production environment where technology and design changes are difficult to implement. In other words, they are tailored to suit the needs of regulated industries. Furthermore, it may be necessary to overhaul the industry's attitude toward improving existing production as well.