Syftet med studien var att undersöka hur fyra läromedel på gymnasier ser ut angående momentet grammatik genom att beakta deras innehåll, elevers förkunskaper från grundskolan och LGY11s kunskapskrav. Den metod som användes för att besvara forskningsfrågorna var en kvalitativ komparativ metod och för att kunna genomföra läromedelsanalysen användes en kvalitativ text- och innehållsanalys. Resultatet visade att läromedel fokuserar olika mycket på grammatik beroende på vilken svenskkurs innehåll de är tänkta att representera. Resultatet visade därför att Insikter i svenska 2–3 och Handbok I svenska språket är de läromedel som främst behandlar olika grammatiska segment då de ska representera kursen Svenska 2, som är en svenskkurs på gymnasienivå som innehåller mest kunskapskrav om grammatik. Vidare visade även resultatet att alla läromedel avstår från att gå igenom fraser trots att det står med i kunskapskraven i LGY11. Då studien enbart har analyserat fyra läromedel som används för grammatikundervisning i svenska på gymnasiet kan inga generella slutsatser dras. I studien dras slutsatsen att läromedlen inte innehåller alla delar som de bör innehålla för att uppfylla kunskapskraven i LGY11 (LGR11). Det läromedlen inte innehåller är fraser trots att det står med som ett explicit kunskapskrav i LGY11.

Circularity is a trending topic in research and in marketing documents from companies, as this notion is essential to move towards sustainability. However, there is no tool assessing the circularity of a manufactured product at a meso-level, i.e. on the product’s perspective, even though the same kind of tools exists for environmental impact. Such a tool could be very relevant to use at different stages of product development or even to harmonize the circularity indicators used by stakeholders at different levels, who are currently communicating using different metrics. To fill this research gap, a framework is proposed to measure circularity of Swedish automotive products, as road transportation is one of the sectors with the highest environmental impacts in Europe. Three indicators have been proposed to monitor circularity around industrial waste, energy use and electronic materials waste, building the foundations for a circularity monitoring framework. These three indicators are combining measurements and strategies from scientific literature as well as good practices from Swedish automotive industries. The indicators have been tested using representative data from online sources and assumed datapoints, the results of these simulations have been assessed by experts from the industry. They confirmed that such a tool would be relevant as it shows areas of improvement to increase the circularity of a product. Using only data available online and the framework developed, the industrial waste indicator of a representative product from the Swedish automotive industry has been calculated to be 38% with an accuracy of 66%, showing the ease of use of the tool developed. Energy and electronic waste indicators have been calculated to be 7.7% and 24% respectively for the case studied. Results shows that value of indicators tend to decrease with the accuracy increasing, which highlights the importance of an accuracy measurement associated with it. More aspects could be added to the existing framework to have a complete picture of the circularity of a product, as the tool is flexible and adaptable, but results shows that it is already possible to use it in its current state of development and could help companies when making decisions about circularity. / Cirkularitet är ett trendigt ämne i forskning och i företagens marknadsföringsdokument, eftersom begreppet är viktigt för omställningen mot hållbarhet. Det finns dock inget verktyg för att bedöma en tillverkad produkts cirkularitet på mesonivå, dvs. ur produktperspektivet, även om det finns samma typ av verktyg för miljöpåverkan. Ett sådant verktyg skulle kunna vara mycket relevant att använda i olika skeden av produktutvecklingen eller till och med för att harmonisera de cirkuläritetsindikatorer som används av intressenter på olika nivåer, som för närvarande kommuniceras med hjälp av olika mått. För att fylla denna forskningslucka föreslås ett ramverk för att mäta cirkulariteten hos svenska bilprodukter, eftersom vägtransporter är en av de sektorer som har störst miljöpåverkan i Europa. Tre indikatorer har föreslagits för att mäta cirkulariteten för industriavfall, energianvändning och elektroniskt materialavfall, vilket utgör grunden för ett ramverk för mätning av cirkularitet. Dessa tre indikatorer kombinerar mätningar och strategier från vetenskaplig litteratur samt god praxis från svensk bilindustri. Indikatorerna har testats med hjälp av representativa data från onlinekällor och antagna datapunkter, resultaten av dessa simuleringar har bedömts av experter från industrin. De bekräftade att ett sådant verktyg skulle vara relevant eftersom det visar förbättringsområden för att öka en produkts cirkularitet. Genom att endast använda data som finns tillgängliga online har indikatorn för industriavfall för en representativ produkt från den svenska bilindustrin beräknats till 38 % med en noggrannhet på 66 %, vilket visar att det utvecklade verktyget är lätt att använda. Indikatorerna för energi- och elektronikavfall har beräknats till 7,7 % respektive 24 % för det studerade fallet. Resultaten visar att indikatorernas värde tenderar att sjunka med ökande noggrannhet, vilket understryker vikten av en noggrannhetsmätning i samband med detta. Fler aspekter skulle kunna läggas till i det befintliga ramverket för att få en fullständig bild av en produkts cirkularitet, eftersom verktyget är flexibelt och anpassningsbart, men resultaten visar att det redan är möjligt att använda det i dess nuvarande utvecklingsstadium och att det skulle kunna hjälpa företag när de fattar beslut om cirkularitet.

I den här uppsatsen har jag till att börja med kartlagt hur åtta skandinaviska bibelöversättningar har återgett de fyra centrala teologiska begreppen φανερόω/φανερός, ἐκεῖνος, ἀλήθεια/ἀληθής/ἀληθινός/ἀληθῶς, och μένω i Första Johannesbrevet. Mitt huvudsakliga fokus har varit att undersöka i hur stor utsträckning översättningsprincipen om konkordans har eftersträvats i de olika bibelöversättningarna, eftersom konkordansprincipen aktualiseras vid återgivning av centrala teologiska begrepp.  Därefter har jag undersökt vilka andra översättningsprinciper som har följts när bibelöversättningarna har frångått konkordansprincipen. I undersökningen har det gått att ana att principerna om begripligt målspråk, modern språkdräkt, strävan efter pregnans, olika positioner i den ekvivalenta skalan och bevarande av bildspråk har varit utmanande att kombinera med konkordansprincipen. Men principerna behöver inte tvunget spela ut varandra, eftersom det förekommer bibelöversättningar som både har behållit konkordans och förmedlat det på ett begripligt och nutida målspråk.