Bakgrund: I Sverige uppskattas att närmare 38 000 flickor och kvinnor varit utsatta för någon typ av kvinnlig könsstympning. Av dem tros 7000 vara flickor under 18 år. Andelen flickor som befinner sig i riskzonen för könsstympning är oklar. Tidigare forskning visar att flickor i riskzonen är de vars mödrar är könsstympade samt familjens attityd till traditionen. Betydelse för att hamna i riskzon för det beror även på hur länge de bott i Sverige samt integrationen. Barnhälsovårdspersonal har till uppgift att främja hälsa på lika villkor genom att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Samverkan mellan barnavårdscentral och socialtjänst genom utökat hembesöksprogram är ett arbetssätt som bygger på förtroende mellan personal och föräldrar. Ett ökat föräldrastöd och kortare vägar till hjälp hos socialtjänsten. Barnhälsovårdspersonalen som kommer att börja arbeta med ett utökat hembesöksprogram ska kunna känna sig trygga i att de kan möta barnfamiljer med flickor i riskzonen för könsstympning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdspersonalens förhållningssätt i arbetet med flickor i riskzonen för könsstympning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare inom barnhälsovården. Urvalet var strategiskt och intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat ojämlikt bemötande och påvisade att personalen inom barnhälsovården bemöter flickor i riskzonen för könsstympning olika. Resultatet visar att det finns olikheter i förhållningssättet med att bemöta flickor i riskzonen för könsstympning och även hur hälsovårdspersonalen inom barnhälsovården hanterar att det finns flickor i riskzonen för könsstympning. Deltagarna hade utvecklat olika strategier eller inga strategier alls för att hantera frågan. Slutsats: Det råder ett ojämlikt bemötande av flickor i riskzonen för könsstympning inom barnhälsovården och det behöver utvecklas en mer jämlik barnhälsovård i socioekonomiskt utsatta områden. En god samverkan innebär hållbarhet både på kort och lång sikt. / Background: In Sweden, it is estimated that nearly 38,000 girls and women have been exposed to some type of female genital mutilation. Of those, 7000 are believed to be girls under 18 years of age. The proportion of girls in risk zone is unclear. Previous research shows that girls at risk are those whose mothers are genital mutilated and how the family´s attitude to the tradition. Significance for ending in a risk zone depends on how long they lived in Sweden as well as integration. Child health care staff have an important role to promote health on equal terms by identifying and initiating early action on problems in children´s health, development and growth environment. The interaction between child health care and social services in expanded home visit programs means a way of providing increased resources. It is a way of working based on trust between personal and parents. Increased parental support and shorter ways to assist in social services. The staff in the child health care who will start this model should be able to feel conscious and confident that they can meet families with girls at risk of genital mutilation. Aim: The aim of the study was to investigate the attitude of the child health care staff in the work of girls at risk of genital mutilation. Method: A qualitative interview study with eight participants in child health care was done. The selection was strategic and the interviews were recorded, transcribed and analyzed by a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme unequal treatment and shows that the child health care personnel treats girls at risk of genital mutilation differently. There are differences in the approach of responding to girls at risk of genital mutilation and also how child health care personnel handle there are girls at risk of genital mutilation. The participants had developed different strategies or no strategies at all to handle the issue. Conclusion: The results show different approaches to the work of girls at risk of genital mutilation in child health care and it reinforces the picture of the importance of a more equal child health care in socio-economically vulnerable areas. Good cooperation means sustainability in the short and long term.