För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt. Att deltagarna hade olikayrken tycktes ej vara av vikt för vilka faktorer som associerades med stolthet.Resultatet visade för samtliga deltagare att trots att den ekonomiskabelöningen upplevdes som låg i jämförelse med yrkets åtaganden inte vägde överde inre faktorer som påverkade deltagarens upplevelse av yrkesstolthet.

The thesis Att vara eller inte vara på rätt plats – Om statushierarkier bland skådespelare is a qualitative study, conducted by me, Therése Jirek, with the purpose of investigating the status hierarchies between actors educated at the public Swedish theater universities and actors educated at private/non public/other theater schools. The study also investigates how the hierarchies affect the work, social relations and dynamics between the actors. The study also looks at the professional pride and identity in relation to this.  The information was gathered using semi-structured interviews with six Swedish actors of different age groups and with different educational backgrounds. The theoretical framework with which the information was interpreted is the theories of the field and habitus by Pierre Bourdieu. The results and analysis are presented in three different parts (chapters): Part 1 – about production and reproduction of status, part 2 – about practices that preserve status and part 3 – about professional pride and identity. The study shows that the actors status is determined for the most part by his or her educational background and if and where he or she works. The status preserving practices are largely performed through silent agreements and self-regulatory behavior. The professional title is characterized by a strong sense of pride and is often rooted deep in the personal identity. / Uppsatsen Att vara eller inte vara på rätt plats – Om statushierarkier bland skådespelare är en kvalitativ studie utförd av mig, Therése Jirek, med syfte att undersöka de statusmässiga hierarkierna mellan skådespelare utbildade inom statlig svensk scenkonstutbildning, och skådespelare utbildade inom privat/ickestatlig/annan scenkonstutbildning. I studien undersöks också hur hierarkierna påverkar yrkesutövandet, de sociala relationerna och dynamiken kollegorna emellan. Vidare berör studien även skådespelarnas yrkesstolthet och identitet i relation till ovanstående. Informationen insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex svenska skådespelare i olika åldrar och med skiftande utbildningsbakgrund. Det teoretiska ramverk med hjälp av vilket resultaten har tolkats är Pierre Bourdieus teorier om fältet och habitus. Resultaten och analysen redovisas i tre olika delkapitel baserat på forskningssyftet: Del 1 – om produktion och reproduktion av status, del 2 – om statusbevarande praktiker och del 3 – om yrkesstolthet och identitet. Studien visar att skådespelarens status i största mån avgörs av huruvida hen har utbildats vid någon av teaterhögskolorna eller ej, samt om och vid vilken teater hen arbetar. De statusbevarande praktikerna sker till stor del genom tysta överenskommelser och självreglerande beteenden. Yrkestiteln är förknippad med en en stark yrkesstolthet och har ofta en solid förankring i den egna identiteten.

Det finns få studier gjorda utifrån handledarens upplevelse av introduktion av nya medarbetare. Syftet med studien är att lyfta fram undersköterskan och vårdbiträdets upplevelser av handledaruppdraget vid introduktion av ny medarbetare på arbetsplatsen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom intervjuer i två olika verksamheter inom äldreomsorgen med sammanlagt sju semistrukturerade intervjuer. Dessa transkriberades och sammanställdes i kategorier. Av resultatet framkom det att handledarna visade ett stort känslomässigt engagemang och ansvar för verksamheten i samband med introduktion av ny medarbetare. Resultatet visade även att stöd från chef och kollegor påverkade handledarens upplevelse av hela introduktionen av ny medarbetare. Att axla handledarrollen enligt resultatet i studien behöver det finnas en god planering, ett väl genomtänkt och konstruktivt utbildningsmaterial vilket också bör följas av samtliga medarbetare på arbetsplatsen. / There are few studies done based on the supervisor's experience of introducing new employees. The purpose of the study is to highlight the experiences of the nurse and the care assistant on the supervisor assignment when introducing new employees in the elderly workplace. The study was conducted using a qualitative method through interviews at two different businesses with a total of seven semi-structured interviews. These were transcribed and compiled into categories. The result showed that the supervisors showed a great emotional commitment and responsibility for the business in connection with the introduction of new employees. The result showed that support from the manager and colleagues affected the supervisor's experience of the entire introduction of new employees. According to the results of the study, shouldering the supervisor role requires good planning, well-thought-out and constructive training material, which should also be followed by all employees in the workplace.