<p>Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem</p><p>Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang.</p><p>Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.</p>

Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjänsteföretag ökat eftersom individens kunskap är en av företagens främsta tillgångar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgång eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen är det viktigt att företagsledningen i revisionsbyråerna utarbetar strategier för att behålla sina professionella medarbetare i organisationen. Med denna problematik som utgångspunkt formulerades problemet: Vad påverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrå? Studiens huvudsyfte är att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrå. Ett delsyfte är att kunna lämna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstärka och vilka som är av mindre betydelse. Studien utgår från företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjänsteföretag och teorier om vad som påverkar medarbetaren i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Utifrån teorin har en webbenkät genomförts på medarbetare i som arbetar på fyra stycken revisionsbyråer i Sverige.   Studien visar det är viktigt att medarbetarens upplever arbetstillfredsställelse. Om medarbetarna har utvecklande arbetsuppgifter, möjligheten att uppnå sina ambitioner samt delar värderingar med organisationen ökar möjligheten att de stannar i organisationen.

Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang. Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.

New technology and digital transformations create disruptions for businesses, which new artificial intelligence (AI) technology is projected to do. Knowledge management (KM) and professional service firms (PSFs) play a critical role in the innovation-driven era of the knowledge economy. Both KM and PSFs rely on learning and knowledge, which are concepts that the AI-tool ChatGPT is also closely connected to. Since ChatGPT is newly launched, it is an uninvestigated phenomena. The research purpose is therefore to explore what role ChatGPT has in knowledge-creating processes within PSFs. An inductive, qualitative study is conducted through semi-structured interviews on a case study. Through thematic analysis weidentify who, how, when, and why ChatGPT is used in regards to knowledge-creating processes. The study concludes that ChatGPT is used by knowledge workers and primarily those who rely less on tacit knowledge. ChatGPT’s design results in it mainly being used for knowledge-creating processes involving explicit knowledge, and when such knowledge can be verified. Its main benefits are time efficiency and relevance. / Ny teknik och digitala transformationer gör att företag står inför förändring, vilket även ny artificiell intelligens (AI) förväntas orsaka. Knowledge management (KM) och professionella tjänsteföretag spelar en avgörande roll i den innovationsdrivna eran av kunskapsekonomin. Både KM och professionella tjänsteföretag förlitar sig på lärande och kunskap, vilket även AI-verktyget ChatGPT gör. Eftersom ChatGPT är nylanserat är det ett oundersökt fenomen. Forskningssyftet är således att utforska vilken roll ChatGPT har i kunskapsskapande processer inom professionella tjänsteföretag. En induktiv, kvalitativ studie genomförs genom semistrukturerade intervjuer på en fallstudie. Genom tematisk analys identifieras vem som använder ChatGPT, likaså hur, när och varför verktyget används i kunskapsskapande processer. Studien kommer fram till att ChatGPT används av kunskapsarbetare, främst de som förlitar sig mindre på tyst kunskap. ChatGPTs design resulterar i att den primärt används förkunskapsskapande processer som involverar explicit kunskap, samt när sådan kunskap kan verifieras. Dess främsta fördelar är tidseffektivitet och relevans.

Today, sustainability has become a central part of every recent global agenda. As the world is establishing a more sustainable path, professional service firms have started setting up new targets and goals to meet the changing demands and regulations of governments, societies, and investors. In an initiative to create sustainable long-term value for multiple stakeholders, professional service firms are investigating alternative approaches to value creation and competitiveness in a previously unknown market. This has proven to be challenging as value today is often measured in short-term sales and income and long-term value is often overlooked in the business model and the project selection processes.  The aim of the study was to identify and evaluate the challenges professional service firms face when incorporating sustainable value creation into their business model and also to suggest actions to create competitiveness in a previously unexplored market of sustainable value creation. An abductive case study was performed on a large professional service firm. The data collection consisted of 10 semi-structured interviews with company representatives of different ranks. Additionally, a survey with 30 respondents from the case company was carried out. The study concludes that challenges related to sustainable value creation include; incorporating clear measurement and reporting systems in terms of the triple bottom line, transforming Value Uncaptured to Value Captured, lowering the perceived risk of sustainability incorporation, and convincing the right people to make the right decisions. Moreover, the study elicits a framework for sustainable value creation that professional service firms can use as a tool to incorporate sustainability into the business model.  In order to create competitiveness in the new market of sustainable value creation, professional service firms could incorporate sustainable value creation, through the assessment of tangible and intangible assets in all business cases and offerings, and thereby work proactively to meet future demands. This will create competitiveness through a first mover advantage. / På senare tid har hållbarhet blivit en central del av varje global agenda. I samband med att världen lägger mer fokus på hållbarhet har professionella tjänsteföretag börjat sätta upp nya mål för att bemöta de förändrade kraven och reglerna från beslutsfattare i samhället och investerare. I ett initiativ för att skapa hållbart långsiktigt värde för flera intressenter undersöker professionella tjänsteföretag alternativa tillvägagångssätt för att skapa värde och förbli konkurrenskraftiga i den outforskade marknaden. Detta har visat sig vara utmanande då värde idag ofta mäts i kortsiktig försäljning och inkomst och långsiktigt värde ofta förbises i affärsmodellen och projekturval processerna. Syftet med studien var att identifiera och utvärdera de utmaningar som professionella tjänsteföretag står inför när de införlivar hållbart värdeskapande i sin affärsmodell och även att föreslå åtgärder för att skapa konkurrenskraft på en tidigare outforskad marknad för hållbart värdeskapande. En abduktiv fallstudie utfördes på ett stort professionellt serviceföretag. Datainsamlingen bestod av 10 semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter av olika rang. Dessutom genomfördes en undersökning med 30 respondenter från fallstudieföretaget. Studien drar slutsatsen att utmaningar relaterade till hållbart värdeskapande inkluderar; introduktionen av tydliga “triple bottom line”-baserade mät- och rapporteringssystem, omvandling av “Value uncaptured” till “Value captured”, reducering av den upplevda risken för hållbarhets inkorporering samt att övertyga rätt personer att fatta rätt beslut. Vidare, summeras studien i ett ramverk för hållbart värdeskapande som professionella tjänsteföretag kan använda som ett verktyg för att uppnå hållbarhet i affärsmodellen. För att skapa konkurrensfördelar på den nya marknaden för hållbart värdeskapande kan professionella serviceföretag inkorporera hållbart värdeskapande, genom bedömningen av materiella och immateriella tillgångar i alla affärsfall och erbjudanden, och därigenom arbeta proaktivt för att möta framtida krav. Detta skulle kunna skapa konkurrenskraft genom en ”först till marknad” fördel.

This study employs a Gioia analysis to investigate the AI services offered within three distinct professional service sectors in Sweden: IT consulting, marketing, and legal services. Utilizing a list of companies from a prior KTH project and publicly accessible information, we applied a cross-sectoral Gioia analysis to systematically categorize, compare, and understand the types of AI services provided and how these offerings differ between sectors. The objective of this scholarly pursuit is twofold. Firstly, it seeks to develop a cohesive and comprehensive taxonomy that clarifies the AI utilization within the selected domains, providing a clearer perspective on the diverse AI services offered and their respective implications. Secondly, it aims to discern the notable commonalities and distinctions in AI services across the said sectors, highlighting the specific ways in which AI integration manifests within each domain in Sweden. Our research reveals several shared trends, including AI-driven data analysis and management, automation, real-time monitoring, and personalization. Despite these commonalities, each sector leverages AI in a unique way, emphasizing aspects like cybersecurity in IT consulting, ad optimization in marketing, and legal document scrutiny in legal services. We further discuss practical implications, such as elevated operational efficiency, potential shifts in professional focus, and the emergence of AI service providers as indispensable intermediaries. While the adoption of AI presents numerous opportunities, it also introduces challenges, such as the democratization of specialized knowledge, which could disrupt traditional professional-client relationships. Future research avenues and study limitations are also addressed. Our findings serve as a cornerstone for both academic discourse and practical application, illuminating the nuanced impacts of AI across different business domains. / Denna studie verkställer en Gioia-analys för att undersöka de AI-tjänster som erbjuds inom tre distinkta professionella tjänstesektorer I Sverige: IT-rådgivning, marknadsföring och juridiska tjänster. Genom att använda en datauppsättning från ett tidigare KTH-projekt och allmänt tillgänglig information tillämpade vi en tvärsektoriell Gioia-analys för att systematiskt kategorisera, jämföra och förstå vilka typer av AI-tjänster som erbjuds och hur dessa tjänsteerbjudanden skiljer sig mellan sektorer. Målet med denna studie är tvåfaldig. Först och främst syftar den till att utveckla en sammanhängande och omfattande taxonomi som klargör AI-användningen inom de valda sektorerna, vilket ger en tydligare översikt över de olika AI-tjänsterna som erbjuds och deras respektive implikationer. För det andra strävar studien efter att urskilja de märkbara gemensamheterna och skillnaderna i AI-tjänster mellan de nämnda sektorerna, vilket framhäver de specifika sätten på vilka AI-integration manifesterar sig inom varje domän i Sverige. Vår studie avslöjar flera gemensamma trender, inklusive AI-driven dataanalys och hantering, automatisering, realtidsövervakning och personalisering. Trots dessa gemensamma drag utnyttjar varje sektor AI på ett unikt sätt. Aspekter som cybersäkerhet inom IT-rådgivning, annonsoptimering inom marknadsföring och granskning av juridiska dokument inom juridiska tjänster betonas. Vidare diskuterar vi praktiska implikationer, såsom ökad operativ effektivitet, potentiella förändringar i professionellt fokus och framväxten av AI-tjänsteleverantörer som oumbärliga mellanhänder. Även om införandet av AI erbjuder många möjligheter introducerar det också utmaningar, såsom demokratisering av specialiserad kunskap, vilket kan störa traditionella verksamhet-kundrelationer. Framtida forskningsvägar och studiebegränsningar diskuteras också. Våra resultat agerar som en hörnsten för både akademisk diskurs och praktisk tillämpning samt belyser de nyanserade effekterna av AI över olika affärsdomäner.