Långtidssjukskrivningar är ett folkhälsoproblem i Sverige liksom i hela västvärlden, ett problem som är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala län som utförsäkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till två interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats är en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jämföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende på om de ingått i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkätmätningar vid fem tillfällen. I denna delstudie används enkätmaterial från två mättillfällen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 månader efter projektstart.   Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsättningar i högre grad än dem i kontrollgrupppen. Utlandsfödda upplevde i högre grad än inrikes födda att insatser och aktiviteter i Intro var sämre anpassade efter behov och förutsättningar och mindre meningsfulla, samt att planeringen efter Intro var otydlig. Ensamstående upplevde i allmänhet sin tid i Intro som mer positiv och meningsfull än gifta och sammanboende. Andra resultat som framkom var samband mellan motivation till arbetsåtergång och självskattad hälsa.   Resultaten visar att det finns behov av att utveckla det befintliga programmet Intro och att göra det mer individanpassat. Vidare behövs forskning för att närmare avgränsa vilken typ av förberedande insatser som långtidssjukskrivna kvinnor, och i synnerhet kvinnor födda utomlands, är i behov av för att bättre tillgodogöra sig den arbetsmarknadspolitiska rehabilitering som erbjuds efter långvariga sjukskrivningar.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.• Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?• Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige. Alla kuratorer är kvinnor och är i åldrarna mellan tjugosju till sextiofem år. De teorier som ligger till grund för studien är Anthony Giddens modernitets teori samt teorier om samband mellan risk-, frisk och skyddsfaktorer.De slutsatser som kan dras utifrån denna uppsatsstudie är att respondenterna upplever att det finns centrala faktorer som påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar. Faktorer som bland annat hemförhållande, föräldrars psykiska mående och ekonomiska förhållanden samt de ungas bristande kontakt med vuxenvärlden. Resultatet visar även att samhällsförändringar är en påverkande faktor på ungas psykiska hälsa. Det handlar främst om att vi idag har ett ökat informationsflöde där media och internet, enligt våra respondenter är en viktig faktor till att unga mår allt sämre idag. Vi har även kunnat se utifrån vårt resultat att dagens moderna samhälle bidragit till att det har skett en utveckling från ett traditionellt kollektivt samhälle till ett mer individualiserat och differentierat samhälle där den enskilda individen står allt mer i fokus. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram.

Barn som växer upp med en förälder med psykisk ohälsa löper större risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Det finns ett stort mörkertal kring hur många barn i Sverige som växer upp under dessa förhållanden. Det är dock många som trots stora påfrestningar klarar sig bra i livet. Anledningarna till att barnen klarar sig bra är skyddsfaktorer som finns inom barnet och i dess omgivning. Uppsatsens syfte är att med kvalitativt angreppsätt, utifrån två perspektiv studera hur individer kan uppleva det att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa samt vilket stöd som målgruppen kan efterfråga. Studiens resultat visar att uppväxten med en förälder med psykisk ohälsa kan påverka individen. KASAM har i vår studie varit en viktig faktor för utvecklingen, liksom copingstrategier och resilience. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kan uppleva sig övergivna av samhället och vården. De kan bära på en ilska och sorg över sin uppväxt och av att inte ha blivit bekräftade. Även den professionella som arbetar med intervention beskriver att barn kan uttrycka en önskan om att bli tillfrågade och lyssnade till.

Syftet med undersökningen var att kartlägga om och i så fall hur vårdpersonalen inom äldreomsorgen i Örnsköldsviks kommun upplevde att deras trivsel samt eventuella utsatthet för hot och våld från de äldre på arbetsplatsen påverkade deras psykiska hälsa. Forskning visar att vårdpersonalens arbete inom äldreomsorgen har påverkan på deras psykiska hälsa. Faktorer såsom hot och våld, vantrivsel, arbetsbelastning och relation till de äldre är av stor vikt att uppmärksamma när det gäller förebyggande arbete för psykisk ohälsa. Det kan innebära stora kostnader för individen, organisationen och samhället om vårdpersonalen är drabbade av psykisk ohälsa. En tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. 150 stycken av vårdpersonalen i Örnsköldsviks kommun deltog i undersökningen. Resultatet analyserades utifrån socialpsykologi. Resultatet visade att vårdpersonalen trivdes mycket bra med vissa faktorer och inte alls med andra. Majoriteten av vårdpersonalen upplevde sig ha blivit utsatt för hot och våld, cirka hälften av dessa kände behov av hjälp och stöd. Det framkom att vårdpersonal som trivdes mindre bra, upplevde oftare symtom på psykisk ohälsa. Även utsattheten för hot och våld visade sig kunna vara en orsak till psykisk ohälsa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Ett av de största hindren för att främja och uppnå psykisk hälsa är stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av människor som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och har därför en central roll i att tidigt uppmärksamma, fånga upp och informera patienter med symptom på psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityd och inställning till patienter, psykisk ohälsa, arbetet och sig själv som vårdare är av stor vikt för en god kvalitet av omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex på ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Syftet var även att undersöka om det fanns skillnad i attityder mellan de studenter som hade egen erfarenhet och de som inte hade det. Metod: Studien hade en kvantitativ design där ett studiespecifikt formulär lämnats ut till studenter som studerar termin ett och termin sex vid ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige. Resultat: I studiens resultat framkom det att attityder till psykisk ohälsa skilde sig i vissa avseenden mellan studenter i termin ett och termin sex. De studenter som studerade i termin sex hade i högre grad en mer positiv och öppen attityd. Det visade sig också att studenter som hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa hade en mer positiv attityd jämfört med de som ej hade det. Slutsats: Studien visar att besitta kunskap och egen erfarenhet av psykisk ohälsa som sjuksköterskestudent har ett samband med en mer öppen och positiv attityd till psykisk ohälsa. Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjuksköterskestudenter, attityder. / Background: Mental illness is a growing public health problem. The biggest obstacles, facing the promotion and achievement of mental health, are stigma, negative attitudes and discrimination against people suffering from mental illness. The nurse has an important role, especially in the early stages, in the prevention and interception of mental illness, and also instructing patients with symptoms (of mental illness). The nurse's attitude and approach to patients, mental health, work and themselves as carers is essential for a good quality of care. Aim: The aim of this study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness and people with mental illness, and whether there was any difference in attitudes between students in semester one and semester six in a nursing program in Sweden. Another aim was to investigate if there were was any differences between students with experience of mental illness and disease and those without. Method: The study had a quantitative design where a study-specific questionnaire was given to students studying during semester one and semester six of a nursing program in central Sweden. Results: The results of the study showed that attitudes to mental illness differed in some respects between students in semester one and semester six. The students studying in semester six had more positive and open attitudes. It was also found that students who had personal experience of mental illness had a more positive attitude compared to those who had not been in a similar situation. Conclusion: The study shows that nursing students’ knowledge and experience of mental illness is associated with a more open and positive attitude towards mental illness. Keyword: Mental illness, Nursing students, Attitudes.

No description available.

Title: School nurse work with mental health problems among students Background: A good mental health and psychosocial wellbeing is considered to be an important aspect of how students can cope with everyday challenges. In order to experience psychosocial wellbeing well working interpersonal relations and a belief in the future is important. School is an important aspect of the student’s early years in life and therefore it is vital that school health services become important part of the childhood. The school nurse is an important part of student health and he or she is responsible for vaccinations and health check-ups. Another important part of the school nurse work is counselling of students who experience issues with their mental health or psychosocial wellbeing. The incidence of these issues among students are constantly increasing. Study aim: The aim was to describe school nurse efforts to increase mental health of students. Method: A qualitative approach was used. Semi-structured interviews with eight school nurses were made. The interviews were then analyzed with manifest content analysis. Results:  The results were presented with two main categories and eight sub-categories. The first main category is Perspectives on  issues with  mental health or psychosocial wellbeing on students. In this category the school nurses describe that students with mental illness is an growing problem which needs resources to reduce. The informants’ different experiences with meeting students with issues of mental health and psychosocial wellbeing are being discussed.  In the second category, The work to create good health we describe how health counselling is being carried out. In addition, the collaboration between different actors within the educational system is investigated and discussed. Conclusion: To suffer from issues with mental health and psychosocial wellbeing can cause a lot of suffering. The school nurse is an important person within the school health services who should act as a guide in the work with these issues. More resources is needed by the school nurses in order for them to be able to continue their work in the best way possible. Key words: school nurses, mental health and psychosocial wellbeing, students, children and adolescents.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.