Introduktion: Sjukvårdspersonal runt om i världen har stått på frontlinjen i stressiga arbetsmiljöer och tagit hand om COVID-19-patienter sedan SARS-CoV-2 förklarades som en global pandemi. Under pandemiska förhållanden står sjukvårdspersonal inför specifika utmaningar, där vissa leder till symptom på psykisk ohälsa. Statliga resurser till sjukvårdspersonal har ofta avsatts för kortsiktiga insatser. Långsiktiga investeringar med fokus på främjande av sjukvårdpersonalens psykiska hälsa behövs för att förhindra förvärrade folkhälsoproblem på grund av SARS-CoV-2. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjukvårdspersonal rapporterar att deras psykiska hälsa påverkats av SARS-CoV-2-pandemin och vilka erfarenheter från tidigare interventioner för psykisk hälsa som skulle kunna vara användbara för att förbättra sjukvårdspersonals psykiska hälsa genom att belysa några exempel. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes, där 20 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Totalt nio teman identifierades: psykisk ohälsa hos sjukvårdspersonal, SARS-CoV-2-pandemin, interventioner för psykisk hälsa, vårdkvalitet, säkerhetskultur, arbetsplatsbaserade tillvägagångssätt, mindfulness och konstaktivitetsmetoder, biomarkörbaserade tillvägagångssätt samt tekniska tillvägagångssätt. Viktiga fynd i denna litteraturöversikt är att teman säkerhetskultur och vårdkvalitet är associerade med de andra teman. Slutsats: När tillvägagångssätt implementeras i insatser för sjukvårdspersonals psykiska hälsa som främjar säkerhetskultur och vårdkvalitet främjar det också, enligt resultaten i denna översikt, långsiktiga effekter på individuell psykisk hälsa hos sjukvårdspersonal. Detta bör omedelbart beaktas av dem som utvecklar nya program för att främja psykisk hälsa för att stödja sjukvårdspersonal i effekterna av pandemin. / Introduction: Healthcare workers around the world have stood on the front lines in stressful work-environments, caring for COVID-19 patients since SARS-CoV-2 was declared a global pandemic. Under pandemic conditions healthcare workers face specific challenges, where some lead to symptoms of mental illness. Governmental resources to the healthcare workforce have often been allocated to short-term efforts. Long-term investments focusing on mental health promotion for HCW are needed to prevent worsening public health issues due to SARS-CoV-2. Aim: The aim of the study was to illuminate how HCW report that their mental health has been affected by the SARS-CoV-2 pandemic and what experiences from previous mental health interventions that may be useful in promoting HCW mental health by highlighting some examples. Methods: A systematic literature review was conducted, including 20 scientific articles analyzed with thematic analysis. Results: A total of nine themes were identified: mental distress in HCW, SARS-CoV-2 pandemic, mental health interventions, quality of care, safety culture, workplace-based approaches, mindfulness and art activity approaches, biomarker-based approaches as well as technology approaches. Important findings in this literature review are the themes safety culture and quality of care being associated with the other themes. Conclusion: When implementing approaches in mental health interventions for HCW that promote safety culture and quality of care, it also promotes, according to the findings in this review, long-term effects in individual mental health in HCW. This should be urgently taken into consideration by those developing new mental health promotion programs to support HCW in the effects of the pandemic.