Genomförda studien har avsett att undersöka hur arbetslinjens intentioner tolkats av välfärdssektorerna avseende synen på arbetsförmåga hos personer med psykiska funktionsnedsättningar. Aktörerna som har studerats är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassa. För att besvara studiens frågeställningar har inspelade intervjuer genomförts med representanter från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassa. Analys av genomförda intervjuer har visat at det sker en viss förändring kring synen på arbetsförmåga hos personer med psykiska funktionhinder. Det har uppmärksammats ett visst fokusskifte från diagnosstyrd bedömning av arbetsförmåga till en mer social. Detta kännetecknar den institutionaliseringsprocessen som arbetslinjen har initierat inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassa.. Institutionaliseringsprocessen likställs i studien med en förändringsprocess och har sin utgångspunkt i Arbetsförmedlingens attitydförändrande arbete som riktas mot arbetsgivare. Dock har det visat sig att institutionaliseringsprocess är på ett tidigt stadie och resursbrist hos flera rehabiliteringsaktörer bidrar att arbetslinjens intentioner blir svåra att förverkliga. Målgruppen är väldigt bred och har en sammansatt problematik. Dock har det kommit fram under intervjuerna att den enskildes svårigheter tenderar att generaliseras vilket leder att stödåtgärder inte blir individanpassade.

<p>Valet av uppsatsämne växte fram under den senare delen av vår utbildning, bl. a. genom en föreläsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men även efter tema kursen Psykiska funktionshinder och välfärd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svårbehandlade och utsatta grupperna i samhället (SOU 1999:1). Satsningar i landet med statliga medel och den uppmärksamhet media gav, fick oss att fundera på om det är möjligt att återhämta sig i nuvarande system för målgruppen psykiskt funktionshindrade med missbrukproblematik s.k. dubbeldiagnos? Det övergripande syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur Sotenäs och Rygge kommun organiserat arbetet kring målgruppen dubbeldiagnos. Sotenäs kommun ligger i Bohuslän och Rygge kommun i Östfold i Norge. Utgångspunkterna för vår forskning har varit succésfaktorerna och vilket utrymme dessa fått i respektive vald kommun. Uppsatsen bygger på litteraturstudier som vi kompletterat med kvalitativ informant intervjuer med socialarbetarna i Sotenäs och Rygge kommun. Vi har också med som exempel, iakttagelser från den verksamhetsförlagda praktiken. Innan uppsats skrivandet tog fart hade vi en föreställning om att hindren var större än möjligheterna för målgruppen, men allt eftersom omvärderade vi vår uppfattning. En anledning till det här kan vara att vi på grund av okunskap fokuserade på hindren.</p>

Valet av uppsatsämne växte fram under den senare delen av vår utbildning, bl. a. genom en föreläsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men även efter tema kursen Psykiska funktionshinder och välfärd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svårbehandlade och utsatta grupperna i samhället (SOU 1999:1). Satsningar i landet med statliga medel och den uppmärksamhet media gav, fick oss att fundera på om det är möjligt att återhämta sig i nuvarande system för målgruppen psykiskt funktionshindrade med missbrukproblematik s.k. dubbeldiagnos? Det övergripande syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur Sotenäs och Rygge kommun organiserat arbetet kring målgruppen dubbeldiagnos. Sotenäs kommun ligger i Bohuslän och Rygge kommun i Östfold i Norge. Utgångspunkterna för vår forskning har varit succésfaktorerna och vilket utrymme dessa fått i respektive vald kommun. Uppsatsen bygger på litteraturstudier som vi kompletterat med kvalitativ informant intervjuer med socialarbetarna i Sotenäs och Rygge kommun. Vi har också med som exempel, iakttagelser från den verksamhetsförlagda praktiken. Innan uppsats skrivandet tog fart hade vi en föreställning om att hindren var större än möjligheterna för målgruppen, men allt eftersom omvärderade vi vår uppfattning. En anledning till det här kan vara att vi på grund av okunskap fokuserade på hindren.

This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode. Authors process the empirical material from both an expert and an organizational perspective. The empirical material consists of fifteen articles written by expertise authors in the area. The material has been processed and compiled by hermeneutic method. Results from the empirical material show a consensus regarding the State of knowledge among staff concerning individuals with dual diagnosis, gaps between, the collaborative efforts and underdeveloped evidence-based practices. In the analysis, the theory of KASAM was used to highlight the result from a salutogenic perspective. The authors of the paper make the following conclusion, that Psychiatry reform meant both positive and negative changes for persons with mental disabilities Keywords: Mental disability, addiction, dual diagnosis, synergy, evidence-based knowledge, salutogenic perspective

Background: People with mental disabilities are often in need of help and support. There are different perspectives of looking at mental disabilities, the medical and social science perspectives. The medical perspective is based on a biological angle, while the social science perspective is based on a psychodynamic angle. In the 1990s, conducted the psychiatric reform which aimed at a more transparent health care, instead of closed institutional care. People with mental disabilities would be given access to the commu-nity at the same conditions as all other people. Key concepts in the context of the reform was; self-determination and participation. The question is how these key words can be lived up to, and this study is intended to examine a part in this. Aim: The aim of the study is to examine how the treatment staff at the accommodation for mental disabilities works with emotional support. The aim has been broken down into the following issues: What approach is the treatment staff on accommodation for mental disabilities use when working with emotional support? And what could it be for aggravating circumstances to satisfy the emotional support that might be provided? Method: This study is a qualitative approach and has been implemented by means of interviews. A total of six interviews was conducted and the issues have been designed with the help of a semi-structured interview guide. The interviews transcribed by a con-cept-driven coding. There were also notes in the interviews and they together with the printed interviews, gave the basis for the analysis. Results: The study shows that participation and safety are key concepts in the treatment staff group. Good relationships permeating the statements and the emotional support provided by equal meetings, key concepts, implementation plans and contact acumen. Aggravating circumstances may consist of personal chemistry and receptivity. / Bakgrund: Människor med psykiska funktionshinder är ofta i behov av hjälp och stöd. Det finns olika perspektiv på psykiska funktionshinder, det medicinska och det samhällsvetenskapliga perspektiven. Det medicinska perspektivet tar sin utgångspunkt i en biologisk vinkel, medan det samhällsvetenskapliga perspektivet utgår från en psykody-namisk vinkel. Under 1990-talet genomfördes psykiatrireformen vilken syftade till en öppnare vård, istället för sluten institutionsvård. Människor med psykiska funktionshin-der skulle ges tillgång till samhället på samma villkor som alla andra människor. Ledord i samband med reformen var; självbestämmande och delaktighet. Frågan är hur dessa ledord kan levas upp till, och denna studie är tänkt att undersöka en del i detta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur behandlingspersonal på boende för psy-kiskt funktionshindrade arbetar med emotionellt stöd. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar: Vilka tillvägagångssätt använder behandlingspersonal på boende för psykiskt funktionshindrade när de arbetar med emotionellt stöd? Samt vad kan det fin-nas för försvårande omständigheter att tillgodose det emotionella stödet som eventuellt ges? Metod: Denna studie är av kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts och frågorna har utformats med hjälp av en halv-strukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades genom en begreppsdriven kod-ning. Det fördes också anteckningar i intervjuerna och de tillsammans med de utskrivna intervjuerna, gav grunden till analysen. Resultat: Studien visar att delaktighet och trygghet är nyckelbegrepp i den undersökta personalgruppen. Goda relationer genomsyrar behandlingspersonalensens utsagor och det emotionella stödet tillgodoses, genom jämställda möten, nyckelbegreppen, genom-förandeplaner och kontaktmannaskap. Försvårande omständigheter kan bestå i bristande personkemi och mottaglighet.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Härtill 4 uppsatser.