Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor utsätts dagligen för psykiskt påfrestande situationer som kan vara svåra att bearbeta utan ett adekvat stöd från arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att intensivvårdssjuksköterskor saknar stöd vid psykiskt påfrestande situationer, men det finns sparsamt med forskning på vilket stöd som kan förbättras. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av psykiskt påfrestande situationer, hur de hanterar dessa situationer och hur de upplever stödet och förslag på förbättringar på arbetsplatsen. Metod: Examensarbetet har en beskrivande design med en kvalitativ ansats.Semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av psykiskt påfrestande situationer var subjektiva. Det kunde vara svåra situationer med patienter, men också personalrelaterade situationer. Majoriteten använder sig av problemfokuserad coping, de söker aktivt stöd från personer de har förtroende för. Det rådde delade meningar om stödet från kollegorna, cheferna och arbetsplatsen. De gav förslag på hur stödet kunde förbättras. Förslagen handlade om att både chefer och kollegor skulle bli mer uppmärksamma och lyhörda för varandras behov. Slutsats: Situationer som upplevdes som psykiskt påfrestande varierade för varje enskild individ. De flesta använder sig av problemfokuserad coping. Stödet som finns på arbetsplatsen och stödet från cheferna upplevs både som bra och mindre bra. Detta stöd kan förbättras genom att vara lyhörda mot kollegornas behov. Det kollegiala stödet upplevs bra, men att stödet kan förbättras ytterligare i form av en mer medmänsklighet för sina kollegor. / Background: Intensive care nurses are exposed daily to psychologically demanding situations that can be difficult to process without adequate support from the workplace. Previous research indicates that intensive care nurses lack support in these mentally challenging situations. However, there is also a lack in current research on how support can be improved. Purpose: The purposewas to describe the intensive care nurse's experiences of distressingsituations, how they handle these situations,how they experience the support and suggestions for improvements in the workplace. Method: This study has used a descriptive design along with a qualitative approach. Semi-structured interviews were held with 8 intensive care nurses and a content analysis was made. Result: The intensive care nurses experiences of mentally demanding situations were subjective. There could be difficult situations with patients, but also difficulties regarding personnel-related circumstances. The majority of intensive care nurses used problem-focused coping, were they actively sought out support from people they trusted. There were shared opinions regarding the support from colleagues, management and the workplace. Additionally, the intensive care nurses gave suggestions on how this support could be improved. The suggestions included that both the colleagues and the management could be more attentive and responsive to each others needs. Conclusion: Situations that are experienced as mentally demanding showed to vary from each individual. The support at the workplace and the support from management are experienced both as well and less well. The support can be improved by being responsive towards colleagues needs. The collegiate support was experienced as well. However, the support can be improved further by showing more compassion for one and another.

Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvård har ett komplext arbete och stort ansvar, där vissa situationer kan påverka personalens psykiska mående negativt. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor inom ambulanssjukvården har en ökad risk för psykisk ohälsa. Studiens syfte var att kartlägga hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården hanterar dessa psykiskt påfrestande händelser och vilket stöd som sjuksköterskor är i behov av. Studien är en enkätundersökning med kvantitativ design. Enkätsvaren är insamlade via en anonym webbaserad enkät. Studien har riktat sig till totalt åtta ambulansstationer inom Västra Götalandsregionen (VGR), vilka var sex inom organisationen Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) och två inom organisationen Sjukhusen i Väster (SiV). I resultaten framkom att kvinnor i högre utsträckning har varit med om psykiskt påfrestande händelser (p=0,014). Det framkom även att de som arbetat >10 år upplevde att deras förmåga att hantera psykiskt påfrestande händelser hade förbättrats över tid jämfört med de som arbetat <11 år (p=0,010). Det framkom att nio av tio (89,7%) har upplevt debriefing som hjälpsamt i bearbetningen men enbart 58,1% har blivit erbjudna debriefing. Majoriteten ansåg att det oftast är räddningstjänsten som tar initiativ till både gruppsamtal och debriefing. Att det kollegiala stödet var starkt och hjälpsamt var genomgående i studien. Resultatet visade även att det finns många olika typer av stöd som behövs och 69,4% av sjuksköterskorna önskade någon form av ytterligare stöd. Sammanfattningsvis behövs stöd efter psykiskt påfrestande händelser oavsett kön eller arbetserfarenhet inom ambulanssjukvården. Slutsatsen av studien är att det behövs ett ökat psykosocialt stöd för sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården.