Denna studie började som en kvalitativ deduktion där vi ville skapa en förståelse för vilka marknadsföringsstrategier som har starkt inflytande på generation X och om de skiljer sig från andra ålderssegment. I och med digitaliseringen och sociala mediers uppkomst har klassisk marknadsföring förändrats de senaste två decennierna. Det innebär att traditionella marknadsföringskanaler nu konkurrerar med sociala medieplattformar och digital kommunikation. Detta har även gjort att det har skett förändringar i segmenteringsstrategier. Under den första delen av 2010-talet fanns ett stort fokus på millennials eller vad man även kallar generation Y eftersom de spenderar mycket tid på sociala medier. Det syftar till personer födda under 80- och 90-talet. Det talades om att generation X som föddes mellan 1979 och 1965 hade blivit bortglömda trots att det kännetecknas av högt inflytande och köpkraft samtidigt som det har visat sig att de spenderar mer tid på sociala medier än millennials. Mycket forskning om marknadssegmentering har diskuterat just dessa generationer och hur man ska inkludera generation X i marknadsföring. I vår undersökning genomförde vi 4 intervjuer med 5 korrespondenter på 4 olika marknadsföringsbyråer i Stockholm. Under intervjuerna upptäckte vi dock att generationer inte längre är ett diskussionsämne när det kommer till segmentering. Idag pratar man istället i andra termer när det kommer till segmenteringsvariabler och vi valde därför att ändra vår forskningsfråga. Vi genomförde istället en kvalitativ induktion med ett interpretivistiskt paradigm för både ontologi och epistemologi. Vi har alltså utformat vår teori efter den information vi tog del av i intervjuerna. Det har skett stora samhällsförändringar det senaste seklet vilket också har haft inverkan på hur man jobbar inom marknadsföring och med marknadssegmentering. Sättet att leva på ser helt annorlunda ut idag samtidigt som könsrollerna har förändrats markant. Det är accepterat att vara den man själv vill vara och man är fri att skapa sin egen biografi utan att svara till några normer eller förutbestämda roller. Gränserna mellan ålder, kön och kultur har suddats ut och man kan som 20-åring ha mer gemensamt med en 60-åring än någon i sin egen ålder. Samtidigt visar våra intervjuer att de segmenteringsvariabler man använder mest idag är intressen och drivkrafter. Marknadssegmentering har alltså gått ifrån ett stark fokus på demografisk segmentering till att psykografisk segmentering för allt större uppmärksamhet. Traditionella kommunikationskanaler som till exempel TV, radio och tidskrifter, har fått konkurrens de senaste decenniet i och med uppkomsten av digitala kanaler såsom sociala medier. Det är en vanlig uppfattning att de traditionella kanalerna håller på att dö ut men våra korrespondenter menar på att det är bra att hitta en balans. Dock möjliggör de nya marknadsföringskanalerna att kunna nå ut till konsumenterna på ett individuellt och specificerat sätt. Vi har identifierat att man idag, vanligtvis segmenterar sig mot intressen och drivkrafter och genom digitala kanaler är dessa lätta att nå ut till. Traditionella marknadsföringskanaler ger ofta en bredare publik medan digitala kanaler möjliggör till exempel intresse inriktad segmentering . Våra intervjupersoner pratade även mycket om emotionella- och rationella budskap där man vill skapa en kort- och långsiktig marknadsföring. Man vill alltså använda sig av emotionella budskap som genererar en känsla som man sedan förknippar med varumärket. Anledningen till att detta har fått en växande popularitet hos marknadsföringsbyråer beror på att man vill bygga en långsiktigt relation mellan 3 varumärke och konsument. Det skapar en lojalitet hos konsumenten men kan även knyta an konsumenter i ett tidigt skede även fast de inte är potentiella kunder till varumärket idag. Hur man segmenterar sig gentemot marknaden i långsiktig marknadsföring kan få konsekvenser på hur effektiv den blir. Ålders- eller generations-segmentering är inte relevanta segment eftersom att det utesluter personer som är potentiella kunder i framtiden. Man vill därför segmentera sig så att man når ut till så många som möjligt som kan få den där emotionella kopplingen som förhoppningsvis håller på lång sikt.

För att få en tydlig bild av en marknad använder företag sig av segmenteringstekniker för att dela upp konsumenter i olika segment med målet att kunna precisera sina marknadsföringsåtgärder och optimera sina försäljningsutsikter. I dagens globaliserade multikanalsamhälle suddas landsgränser ständigt ut, vilket skapar ett behov för företag att istället identifiera regionala marknader. Genom att karlägga regioner är det möjligt att röna ut om det även inom ett land kan finnas skillnader i attityder till olika varumärken. Kombinationen av geografisk, demografisk och psykografisk segmentering möjliggör för företag att inte enbart se vilken ålder konsumenter har eller vilken stad de bor i, utan även vilken typ av attityd de har gentemot en viss produkt eller ett varumärke.Studien syftar till att ta reda om det finns regionala skillnader i varumärkesattityder i Sverige samt vad attityderna grundar sig i. I form av en studie över tre geografiskt skilda områden i Sverige, där 239 respondenter medverkade i strukturerade intervjuer undersöktes om varumärkesattityder kan skilja sig åt i de olika regionerna. Vidare medverkade 6 personer i mer djupgående semistrukturerade intervjuer där kvalitativ information rörande skapande och förändring av varumärkesattityder kunnat inhämtas. Studien behandlar varumärkesattityder gentemot fallföretaget 8848 Altitude som är ett producerande företag med fokus på utrustning och konfektion för alpinsport. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett antal teorier om segmentering, attityder och tribes.Studiens resultat visar på att det finns skillnader i varumärkesattityder över de olika regionerna i Sverige. Resultatet visar även att det inte enbart är geografisk och demografisk tillhörighet som avgör vilken attityd en konsument har gentemot ett varumärke. Däremot, helt oberoende av geografisk tillhörighet, är det möjligt att utröna data över en grupp respondenter som har likvärdig konsumtion, värderingar och användande av produkter vilket kan benämnas vid en tribe. Studiens slutsats menar att tribal tillhörighet är en aspekt som kan vara ett fördelaktigt tillägg i psykografisk segmentering. Genom att studera en eventuell tribe kan ett företag se vilka värden som länkar samman produkten med konsumenten och således precisera sin marknadsföring. / Program: Civilekonomprogrammet