Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund. I nio av tio byggprojekt överstiger kostnaderna budgeten. För att anpassa sig till dagens projektbaserade organisationsklimat krävs det att organisationer blir mer adaptiva för att kunna hantera förändringar orsakade av extern turbulens. På grund av den ökade förändringstakten räcker inte projektledarpraxis till för ett effektivt projekt. Tidigare forskning föreslår att psykosociala aspekter, till exempel intern arbetsmotivation, har en växande betydelse för projekteffektivitet.   Syfte. Studien ämnar utreda projekteffektivitet i byggprojekt och syftet är att bekräfta de hypoteser om att projektledarpraxis eller psykosociala aspekter som prediktorer av ett effektivt projekt som presenterats i tidigare litteratur.   Metod. Baserat på syftet användes en enkät för att skapa ramverket för analysen. Enkätundersökningen distribuerades till 230 personer i en projektledande roll på ett stort byggföretag i Sverige. Dessa personer förväntas besitta stor kunskap i projektet samt påverkar i allra största grad projektets utfall. Slutligen erhölls ett urval på 82 projektledare som användes i PLS-SEM (Partial least square – Structural equation model) analys som studien applicerar.   Resultat. Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan upplevd projektledarpraxis och projekteffektivitet, medan upplevda psykosociala aspekter visar ett positivt samband med projekteffektivitet. Upplevd projektledarpraxis visar däremot ett positivt samband med projekteffektivitet när psykosociala aspekter agerar som mediator.   Slutsats och framtida rekommendationer. En slutsats som fastställs är att fokus bör flyttas från de snarare tekniska och hårda faktorerna till de psykosociala faktorerna. Projekten är, för att uppnå projekteffektivitet, beroende av personerna i projektet och deras psykosociala tillstånd för att ge praxisaktiviteterna en mening. Slutligen konstateras det att projekteffektivitetsområdet är ett komplext område som kräver ytterligare forskning. Förslagsvis bör studien testas på fler industrier där frekvensen av samt praxisaktiviteterna skiljer sig. Organisationer förespråkar olika ramverk vilket kan ge divergens i praxisaktiviteterna och projekteffektiviteten. / Background. The costs exceed the budget in nine out of ten construction projects. To be able to adapt to internal changes, affected by external turbulence, in the project-based organization climate, the organizations has to become more adaptive. Due to the increased rate of change, the project manager practice is not enough to reach project efficiency. Former work suggests that, for example, internal work motivation has an increased importance in project efficiency.   Objective. The study aims to investigate the project efficiency in construction projects and the objective is to confirm the hypothesis that project manager practice and soft practice serves as predictors for project efficiency, as former literature suggests.   Methods. Based on the objective, a survey was used to create a framework and gather data. The survey was distributed to 230 persons with a project manager role in a large construction company in Sweden. These persons are expected to possess great knowledge in the project and does to a great extent affect the outcome of the project. A sample of 82 project leaders was used in the PLS-SEM (Partial least square – Structural equation model) analysis method that was applied in the study.   Results. The result shows that there was no significant relationship between experienced project leader practice and project efficiency, while experienced soft practice showed a positive relationship with project efficiency. However, experienced project practice showed a positive relationship when soft practice acted as a mediator.   Conclusions and future work. It is concluded that focus should be shifted from the more technical parts and factors of the project to soft practices. To achieve efficiency, projects are dependent of the individuals in the project and their social qualities to give the project practice a meaning. Finally, the study concludes that the area of project efficiency is complex and is in need of further research. A suggestion is that the study is tested on several industries where the frequency of the used practices differs. Different organizations advocate different frameworks which might give a divergence in the practice activities and project efficiency.

Bakgrund Till följd av stroke kan förändringar samt förlust av kroppsliga funktioner uppstå. Förändringar kan på olika sätt påverka personens förmåga att äta och upplevelse av måltiden. Måltiden utgör en integrerad del av det sociala livet och är förknippad med kultur, livsstil, samhörighet och välbefinnande. Ätsvårigheter efter stroke kan därmed få flera psykosociala konsekvenser och inverka på det dagliga livet och välbefinnandet. Syfte Syftet var att belysa psykosociala aspekter av måltidssituationen hos personer med ätsvårigheter till följd av stroke. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda relevanta sökord för syftet. Alla artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier; En förändrad tillvaro, Främmande känslor och Samspelet med omgivningen. Resultatet visade att ätsvårigheter orsakade olika former av begränsningar i måltidssituationer och det sociala livet. Det krävdes anpassningar för att hantera nya situationer och för det användes olika strategier. Ätsvårigheter framkallade negativa känslor vilket berörde den egna självbilden. Det fanns en strävan att passa in bland omgivningen och interaktionen med omgivningen upplevdes olika. Slutsats Ätsvårigheter hade flera psykosociala konsekvenser vilket inverkade på känslomässiga och sociala processer i det dagliga livet. Ätsvårigheterna orsakade begränsningar i måltiden och måltidsrelaterade aktiviteter där förhållandet till måltiden som en social, kontextuell och njutbar aktivitet kom att förändras. Resultatet tyder på att ätsvårigheter är mycket komplext eftersom det påverkar flera aspekter av att leva och att vara människa. / Background As a result of stroke, changes and loss of bodily functions can occur. The changes can affect the person's ability to eat and the experience of the meal in different ways. The meal is an integrated part of social life and is associated with culture, lifestyle, togetherness and well-being. Eating difficulties after stroke can therefore have several psychosocial consequences and affect daily life and well-being. Aim The aim was to shed light on psychosocial aspects of the mealtime situation in people with eating difficulties following stroke. Method A non-systematic literature review was performed based on 15 original scientific articles with a qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected relevant search terms for the aim. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis.  Results In the compilation of the results, three main categories were identified; A changed existence, Unfamiliar emotions and The interaction with the surroundings. The results showed that eating difficulties caused various forms of limitations in meal situations and social life. Adaptations were required to deal with new situations and for that different strategies were used. Eating difficulties evoked negative feelings, which affected one's own self-image. There was a desire to fit in with the surroundings and the interaction with the surroundings was experienced differently. Conclusions Eating difficulties had several psychosocial consequences, which affected emotional and social processes in daily life. The eating difficulties caused limitations during the meal and meal-related activities where the relationship to the meal as a social, contextual and enjoyable activity came to change. The results suggest that eating difficulties are very complex because they affect several aspects of living and being human.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.