The aim of the study was to analyse mortality and morbidity from external causes among Lithuanian children and adolescents. Methods. Information on deaths from major external causes during the period of 1988-2000 for Lithuanian children and adolescents aged 0-19 was obtained from the Department of Statistics. Information on the number of admissions to health care institutions due to injuries for children aged 0-14 years was gathered from Lithuanian Health Information Center. International comparisons were performed using data from the WHO/Europe Health for All Database. Mortality rates were age-standardized using the European standard, and analysed by sex, age, and place of residence. Years of life lost due to external causes were calculated. Mortality and morbidity trends were explored using the regression analysis. Results. External causes were the most common causes of death among Lithuanian children and adolescents aged up to 19 years, accounting for 36.5% of overall mortality during the period of 1988-2000. Children or adolescents lost approximately 330,000 (23.7 per 1,000 population) years of life due to external causes in 1988-2000, or every dead child or adolescent lost, on the average, close to 60 years of life. Age-standardized mortality from external causes of Lithuanian children and adolescents was 40.1 per 100 000 population in 1988-2000. Considerable inequalities in mortality by sex, age, and place of residence were disclosed, pointing out boys, children under one year of age, adolescents aged 15-19 years, and residents of rural areas as the most vulnerable groups. Throughout the study period mortality from external causes was decreasing, while the number of admissions to health care institutions and hospital discharges due to injuries was increasing. Despite a recent decline, mortality from external causes among children and adolescents remains at extremely high level in Lithuania as compared to other countries of Europe. Conclusions. High mortality rates due to external causes, and an increasing number of non-fatal injuries among Lithuanian children and adolescents demonstrate the great need for a definite, well-coordinated, and competent injury prevention strategy. / <p>ISBN 91-7997-136-9</p>

Over the last decade the pattern of the world-wide migration has changed dramatically. There were no studies carried on lifestyle and migration as a risk factor in itself among well-off foreigners who came to Lithuania on basis of long term business or studies. Purpose. The purpose of the survey was to assess lifestyle (smoking, alcohol consumption and physical activities) and migration as a risk factor in itself among adult well-off foreigners in Vilnius and Kaunas cities. Object. The well-off foreigners from Europe and Israel were investigated. Age of the foreigners was 18 years and over. Method. The survey was based on convenience sampling. Aself developed questionnairewas used for sampling information from 50 well-off foreigners. A “real life” convenience sample was used. Results. Results about every parameter were gained from data in home country and in Lithuania. 1. Results which were not influenced by migration process were smoking, alcohol consumption and physical activities. Among foreigners 77 percent were non smokers neither in Lithuania nor in home country. We revealed that 34 percent of foreigners were not drinking beer at all, 68 percent of respondents were not using strong drinks. 2. Results under the impact of migration were the following: assessment of own health, incidence of diseases and foreigners opinion about factors affecting their health after migration. The rate of subjective health of foreigners was higher in home country than in Lithuania after migration. We pointed out that 70 percent of foreigners were exposed to long lasting stress after migration. Discussions. The results of our study increased understanding of motivations for health hazard behaviour i.e. smoking, alcohol consumption and physical inactivity. Though all foreigners assessed their health status as reasonably good, nearly all of them mentioned deterioration of it after migration. We revealed that the impairment in their own health status was due to long-lasting stress and instability in surroundings. Conclusions. The study showed that positive behaviour habits (scarce smoking, moderate alcohol, and dynamic physical activity) of well-off foreigners could act as an example of a healthier lifestyle for Lithuanian people although migration to Lithuania decreased the migrants’ subjective health. Migration by itself appeared to be an important risk factor for health status of foreigners and further investigations are needed in this field. / <p>ISBN 91-7997-163-6</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studien syftar till att undersöka vilka arbetssätt personalen på en hälsoenhet i Svealand använde och vad de ansåg vara viktigt för att beteende- och livsstilsförändringar skulle lyckas. Våra frågeställningar var följande: Vilka erfarenheter och vilken utbildning har personalen vid enheten av förändringsarbete? På vilka sätt kan personalen vid enheten hjälpa patienter med livsstilsförändringar, hur ser behandlingen ut? Vilka faktorer anser respondenterna vara betydelsefulla i arbetssättet? Används fysisk aktivitet i behandlingen?</p><p>Metod</p><p>Datainsamling gjordes med hjälp av öppna intervjuer med två respondenter. Valet av intervjupersoner gjorde kontaktpersonen på hälsoenheten. Personerna intervjuades vid två tillfällen vardera om 30 minuter, intervjuerna bandades och transkriberades. En intervjuguide innehållande frågeområden användes som mall.</p><p>Resultat</p><p>Av respondenterna var en i grunden barnmorska och en var sjukgymnast. Båda intervjupersonerna hade vidareutbildat sig inom beteendeförändring, vilket de också praktiserade i arbetet. Enheten arbetade efter en behandlingsmodell. De använde sig av motiverande samtal och enkäter vars syfte var att kartlägga patienterna. Utifrån detta underlag kunde man ge rätt stöd och råd till patienten anpassat till det förändringssteg patienterna befann sig i. Förändringsstegen definierades utifrån en transteoretisk modell. Respondenterna upplevde arbetssättet som användes som positivt då de hade ett patientcentrerat förhållningssätt. Fysisk aktivitet integrerades i såväl tobaks- som överviktsbehandlingen, respondenterna ansåg detta vara ett viktigt redskap för behandlingen.</p><p>Slutsats</p><p>Det fanns två nyckelfaktorer som kunde urskiljas, kännedom om förändringsstadierna som kännetecknar förändringsprocessen och kunskap om en behandlingsmodell. För att kunna hjälpa en patient räckte det således inte för personalen att känna igen vilket förändringsstadium patienten befann sig på, det måste också finnas en behandlingsmodell som kan anpassas utifrån patientens egna behov. Viktigt ansågs det patientcentrerade synsättet vara och genom detta ge rätt behandling vid rätt tillfälle.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att identifiera vilka faktorer som verkar vara av störst vikt när det gäller att lyckas genomföra en varaktig beteendeförändring. Betydelsen av den transteoretiska modellen som verktyg i förändringsarbete har analyserats. Hos en undersökningsgrupp eftersökes ytterligare faktorer som kan vara användbara i arbetet som hälsorådgivare, när det gäller att inspirera och motivera människor till en mer hälsosam livsstil.</p><p>Metod</p><p>En kvalitativ studie med tre djupintervjuer har genomförts. Personerna är framgångsrika inom elitidrott och i viktminskningssammanhang. En sammanfattning har gjorts utefter det som framkom vara de viktigaste faktorerna för att nå en målsättning. Dessa jämfördes sedan med den transteoretiska modellen.</p><p>Tre frågeställningar har utgjort grunden i undersökningen:</p><p>1) Hur hanteras motstånd?</p><p>2) Finns det framgångsfaktorer?</p><p>3) Finns det mentala fallgropar?</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att man framgångsrikt kan använda sig av den transteoretiska modellen för att förändra ett beteende eller för att etablera en ny vana. Respondenterna har även ytterligare gemensamma åsikter om betydelsefulla framgångsfaktorer; konkreta råd som hälsorådgivare kan använda sig av i arbetet med andra människors livsstilsförändringar.</p><p>Slutsats</p><p>Att förändra ett beteende eller etablera en ny vana kräver ofta en hel del förarbete. Det primära för att lyckas i längden verkar vara en strukturerad plan, där strategier för hantering av motstånd och oförutsedda händelser ingår – precis som förespråkas i den transteoretiska modellen. Ytterligare faktorer som framkom under intervjuerna var:</p><p>• En god självkänsla. Att förminska och nedvärdera sig själv verkar kunna minska motivationen.</p><p>• Självkännedom. Detta nämndes i samband med impulskontroll och för att kunna styra reaktioner.</p><p>• Bekräftelse från andra, i många fall viktigare än andra belöningsformer.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The aim is to identify factors that seem to be of the most important use for a successful change of behaviour. As a starting point I have chosen to look deeper in to the transtheoretical model and I am also looking for further factors that can be useful, in the role as a health adviser, when it comes to inspire and motivate people to choose a healthier lifestyle.</p><p>Method</p><p>A qualitative study was made, whit three deep interviews. The subjects of my investigation are successful in elite sports and weight reduction. I have summarized what they suggest are the most important factors on the way to reach their goals. I have compared the results to the transtheoretical model. I have focused on three questions:</p><p>1) How do they handle resistance?</p><p>2) Are there certain factors for success?</p><p>3) Are there mental pitfalls?</p><p>Results</p><p>The results show that you successfully can use the transtheoretical model for changing behaviour or to establish a new habit. The investigated subject have also further opinions in common of what can be important on the way to reach certain goals - concrete sets of advise that a health adviser can use when it comes to help other people to a healthier lifestyle.</p><p>Conclusions</p><p>To change behaviour or to establish new habits often takes a lot of preparations. The primary success factor seems to be a specific plan, where strategies for handling resistance and unexpected situations are included – just like the transtheoretical model recommends. Further factors, part from those are:</p><p>• Self-esteem. To degrade and humiliate yourself can lower motivation.</p><p>• Self assurance. Important for controlling impulses and reactions.</p><p>• Other people’s affirmation. Usually more important than other rewards.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><strong></strong></p><p>Syftet med studien är att undersöka skillnader i hälsa mellan hjälpsökande spelberoende personer och den vuxna populationen i Sverige.</p><ol><li>Har hjälpsökande spelberoende sämre upplevd hälsa än den övriga befolkningen? </li><li>Är hjälpsökande spelberoende mer rastlösa eller stressade än den övriga befolkningen? </li><li>Kan komorbiditet konstateras hos hjälpsökande spelberoende? </li></ol><p><strong><p>Metod</p></strong></p><p>En stödförening för spelberoende kontaktades och enkäter delades ut och samlades in under två möten. Totalt svarade 31 personer på enkäten. Resultaten jämfördes med data från undersökningen LIV 2000 för att se eventuella skillnader mot en population som mer motsvarar befolkningen i Sverige. I de fall en skillnad upptäcktes togs hänsyn till andra faktorer som kunde påverka resultatet.</p><p><strong><p>Resultat</p></strong></p><p>Inga skillnader i smärta, värk, upplevd fysisk och psykisk hälsa förekom. Hjälpsökande spelberoende upplevde oftare sömnproblem. De kände sig oftare rastlösa, ensamma och nedstämda jämfört med befolkningen i stort. En större andel av de hjälpsökande spelberoende var rökare eller snusare. Hjälpsökande spelberoende var mindre nöjda med sin totala livssituation. Dock upplevde de i högre grad kunna påverka sin livssituation.</p><p><strong><p>Slutsats</p></strong></p><p>Det finns vissa skillnader i hälsotillstånd mellan hjälpsökande spelberoende och befolkningen i stort. Resultaten är inte heltäckande och vidare forskning behövs för att undersöka om hälsoskillnaderna påverkar behandlingen av spelberoende.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vilka arbetssätt personalen på en hälsoenhet i Svealand använde och vad de ansåg vara viktigt för att beteende- och livsstilsförändringar skulle lyckas. Våra frågeställningar var följande: Vilka erfarenheter och vilken utbildning har personalen vid enheten av förändringsarbete? På vilka sätt kan personalen vid enheten hjälpa patienter med livsstilsförändringar, hur ser behandlingen ut? Vilka faktorer anser respondenterna vara betydelsefulla i arbetssättet? Används fysisk aktivitet i behandlingen? Metod Datainsamling gjordes med hjälp av öppna intervjuer med två respondenter. Valet av intervjupersoner gjorde kontaktpersonen på hälsoenheten. Personerna intervjuades vid två tillfällen vardera om 30 minuter, intervjuerna bandades och transkriberades. En intervjuguide innehållande frågeområden användes som mall. Resultat Av respondenterna var en i grunden barnmorska och en var sjukgymnast. Båda intervjupersonerna hade vidareutbildat sig inom beteendeförändring, vilket de också praktiserade i arbetet. Enheten arbetade efter en behandlingsmodell. De använde sig av motiverande samtal och enkäter vars syfte var att kartlägga patienterna. Utifrån detta underlag kunde man ge rätt stöd och råd till patienten anpassat till det förändringssteg patienterna befann sig i. Förändringsstegen definierades utifrån en transteoretisk modell. Respondenterna upplevde arbetssättet som användes som positivt då de hade ett patientcentrerat förhållningssätt. Fysisk aktivitet integrerades i såväl tobaks- som överviktsbehandlingen, respondenterna ansåg detta vara ett viktigt redskap för behandlingen. Slutsats Det fanns två nyckelfaktorer som kunde urskiljas, kännedom om förändringsstadierna som kännetecknar förändringsprocessen och kunskap om en behandlingsmodell. För att kunna hjälpa en patient räckte det således inte för personalen att känna igen vilket förändringsstadium patienten befann sig på, det måste också finnas en behandlingsmodell som kan anpassas utifrån patientens egna behov. Viktigt ansågs det patientcentrerade synsättet vara och genom detta ge rätt behandling vid rätt tillfälle.

Sammanfattning Syfte Syftet är att identifiera vilka faktorer som verkar vara av störst vikt när det gäller att lyckas genomföra en varaktig beteendeförändring. Betydelsen av den transteoretiska modellen som verktyg i förändringsarbete har analyserats. Hos en undersökningsgrupp eftersökes ytterligare faktorer som kan vara användbara i arbetet som hälsorådgivare, när det gäller att inspirera och motivera människor till en mer hälsosam livsstil. Metod En kvalitativ studie med tre djupintervjuer har genomförts. Personerna är framgångsrika inom elitidrott och i viktminskningssammanhang. En sammanfattning har gjorts utefter det som framkom vara de viktigaste faktorerna för att nå en målsättning. Dessa jämfördes sedan med den transteoretiska modellen. Tre frågeställningar har utgjort grunden i undersökningen: 1) Hur hanteras motstånd? 2) Finns det framgångsfaktorer? 3) Finns det mentala fallgropar? Resultat Resultaten visar att man framgångsrikt kan använda sig av den transteoretiska modellen för att förändra ett beteende eller för att etablera en ny vana. Respondenterna har även ytterligare gemensamma åsikter om betydelsefulla framgångsfaktorer; konkreta råd som hälsorådgivare kan använda sig av i arbetet med andra människors livsstilsförändringar. Slutsats Att förändra ett beteende eller etablera en ny vana kräver ofta en hel del förarbete. Det primära för att lyckas i längden verkar vara en strukturerad plan, där strategier för hantering av motstånd och oförutsedda händelser ingår – precis som förespråkas i den transteoretiska modellen. Ytterligare faktorer som framkom under intervjuerna var: • En god självkänsla. Att förminska och nedvärdera sig själv verkar kunna minska motivationen. • Självkännedom. Detta nämndes i samband med impulskontroll och för att kunna styra reaktioner. • Bekräftelse från andra, i många fall viktigare än andra belöningsformer. / Abstract Aim The aim is to identify factors that seem to be of the most important use for a successful change of behaviour. As a starting point I have chosen to look deeper in to the transtheoretical model and I am also looking for further factors that can be useful, in the role as a health adviser, when it comes to inspire and motivate people to choose a healthier lifestyle. Method A qualitative study was made, whit three deep interviews. The subjects of my investigation are successful in elite sports and weight reduction. I have summarized what they suggest are the most important factors on the way to reach their goals. I have compared the results to the transtheoretical model. I have focused on three questions: 1) How do they handle resistance? 2) Are there certain factors for success? 3) Are there mental pitfalls? Results The results show that you successfully can use the transtheoretical model for changing behaviour or to establish a new habit. The investigated subject have also further opinions in common of what can be important on the way to reach certain goals - concrete sets of advise that a health adviser can use when it comes to help other people to a healthier lifestyle. Conclusions To change behaviour or to establish new habits often takes a lot of preparations. The primary success factor seems to be a specific plan, where strategies for handling resistance and unexpected situations are included – just like the transtheoretical model recommends. Further factors, part from those are: • Self-esteem. To degrade and humiliate yourself can lower motivation. • Self assurance. Important for controlling impulses and reactions. • Other people’s affirmation. Usually more important than other rewards.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka skillnader i hälsa mellan hjälpsökande spelberoende personer och den vuxna populationen i Sverige. Har hjälpsökande spelberoende sämre upplevd hälsa än den övriga befolkningen? Är hjälpsökande spelberoende mer rastlösa eller stressade än den övriga befolkningen? Kan komorbiditet konstateras hos hjälpsökande spelberoende? Metod En stödförening för spelberoende kontaktades och enkäter delades ut och samlades in under två möten. Totalt svarade 31 personer på enkäten. Resultaten jämfördes med data från undersökningen LIV 2000 för att se eventuella skillnader mot en population som mer motsvarar befolkningen i Sverige. I de fall en skillnad upptäcktes togs hänsyn till andra faktorer som kunde påverka resultatet. Resultat Inga skillnader i smärta, värk, upplevd fysisk och psykisk hälsa förekom. Hjälpsökande spelberoende upplevde oftare sömnproblem. De kände sig oftare rastlösa, ensamma och nedstämda jämfört med befolkningen i stort. En större andel av de hjälpsökande spelberoende var rökare eller snusare. Hjälpsökande spelberoende var mindre nöjda med sin totala livssituation. Dock upplevde de i högre grad kunna påverka sin livssituation. Slutsats Det finns vissa skillnader i hälsotillstånd mellan hjälpsökande spelberoende och befolkningen i stort. Resultaten är inte heltäckande och vidare forskning behövs för att undersöka om hälsoskillnaderna påverkar behandlingen av spelberoende.

Antimicrobial resistance is a serious threat to the treatment of infectious diseases and a leading public health concern of the 21st century. Antimicrobial resistant E. coli has been detected in many places including domestic livestock, humans, food items, surface water, and drinking water. Although the use of antibiotics is a major contributor to the emergence of resistance, the ingestion of water contaminated with antimicrobial resistant bacteria may contribute to the prevalence of antimicrobial resistance in humans. Purpose: The objectives of the research were to determine the prevalence of human faecal carriage of antimicrobial resistant E. coli in people residing in southern Ontario who used private water sources and to determine whether the use of water contaminated with antimicrobial resistant E. coli was associated with human carriage of same. Method: The study population consisted of people living in Ontario households that submitted water samples from private water sources for bacteriological testing between May 2005 and September 2006. Respondents completed a questionnaire and submitted a self-collected rectal swab. Results: Antimicrobial resistant E. coli were detected in the swabs of 41% of the 699 respondents, with 28% resistant to ampicillin, 25% to tetracycline, and 24% to sulfisoxazole, and 29% that were multi-drug resistant. Subjects from households using untreated water contaminated with antimicrobial resistant E. coli were 40% more likely to carry antimicrobial resistant E. coli in their gastrointestinal system than people from households using uncontaminated water, even after adjusting for the effect of other variables. Implications: The association between the consumption of water contaminated with antimicrobial resistant E. coli and human carriage of resistant E. coli highlights the ongoing risks associated with water contamination and antimicrobial resistance in Ontario. The high rates of resistant E. coli in healthy non-institutional persons provides further rationale for public health programs to reduce antibiotic use in medicine and agriculture.

Antimicrobial resistance is a serious threat to the treatment of infectious diseases and a leading public health concern of the 21st century. Antimicrobial resistant E. coli has been detected in many places including domestic livestock, humans, food items, surface water, and drinking water. Although the use of antibiotics is a major contributor to the emergence of resistance, the ingestion of water contaminated with antimicrobial resistant bacteria may contribute to the prevalence of antimicrobial resistance in humans. Purpose: The objectives of the research were to determine the prevalence of human faecal carriage of antimicrobial resistant E. coli in people residing in southern Ontario who used private water sources and to determine whether the use of water contaminated with antimicrobial resistant E. coli was associated with human carriage of same. Method: The study population consisted of people living in Ontario households that submitted water samples from private water sources for bacteriological testing between May 2005 and September 2006. Respondents completed a questionnaire and submitted a self-collected rectal swab. Results: Antimicrobial resistant E. coli were detected in the swabs of 41% of the 699 respondents, with 28% resistant to ampicillin, 25% to tetracycline, and 24% to sulfisoxazole, and 29% that were multi-drug resistant. Subjects from households using untreated water contaminated with antimicrobial resistant E. coli were 40% more likely to carry antimicrobial resistant E. coli in their gastrointestinal system than people from households using uncontaminated water, even after adjusting for the effect of other variables. Implications: The association between the consumption of water contaminated with antimicrobial resistant E. coli and human carriage of resistant E. coli highlights the ongoing risks associated with water contamination and antimicrobial resistance in Ontario. The high rates of resistant E. coli in healthy non-institutional persons provides further rationale for public health programs to reduce antibiotic use in medicine and agriculture.