In general, most women are familiar with the need to stop smoking when they are pregnant. In spite of this, many women find it difficult to stop. Using a phenomenographic approach, this study explored Swedish pregnant and post-pregnant women's ways of making sense of smoking during pregnancy. A total of 17 women who either smoked throughout pregnancy or stopped smoking during pregnancy were interviewed. Five different story types of how they are making sense of smoking during pregnancy were identified: smoking can be justified; will stop later; my smoking might hurt the baby; smoking is just given up; smoking must be taken charge of. Based on the study it is argued that the approach used in health education in relation to smoking cessation in antenatal care needs to move from information transfer and advice-giving to the creation of a dialogue. The starting point should be the woman's knowledge, concerns, rationalizations and prejudices. A model is suggested in which a woman may move in a space on three axes depending on life encounters, dialogue and reflections on meaning. The goal in health education would be to encourage movement along three axes: 'increase of self-efficacy towards control', 'increase awareness by reflection on meaning of the smoking issue' and 'avoidance of defense of the smoking behavior'.

Bakgrund: Genom fysisk aktivitet är det möjligt att både förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal att ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vårdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter. Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primärvården har av fysisk aktivitet på recept som alternativ behandlingsmetod. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats och består av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vårdcentraler. Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera års erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. Inställningen till FaR var positiv så länge som det genomfördes på patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det låg i primärvårdens ansvarsområde att jobba med FaR. Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva så länge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen var tillräcklig men att de borde få mer uppföljning på utbildningen. Även uppföljningen av patienterna och samarbetet med idrottsrörelsen behövde enligt sjuksköterskorna förbättras. Genom ett stärkt samarbete skulle patienternas följsamhet till recepten bli lättare att kontrollera och därmed skulle uppföljningsarbetet bli lättare att genomföra.

Riksidrottsförbundet och viss forskning menar att idrottsmiljöer har som effekt att skydda mot riskbruk av alkohol och tobak. Trots det visar annan forskning på att det finns korrelationer mellan föreningsidrott, främst fotboll, och en tillåtande alkoholkultur. Studien har haft som syfte att undersöka hur det ser ut inom fotbollsföreningar och hur drogpolicys implementerats ner på deltagarnivå. Studiens syfte har varit att undersöka attityder och normer bland 15–18 åriga ungdomar utifrån kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som metod. Resultaten i studien styrker det som tidigare forskning påvisat, nämligen att deltagarna inte fått ta del av idrottsföreningarnas alkoholpolicy. Resultatet visar att det finns tillåtande attityder och normer inom de två undersökta fotbollsföreningarna när det kommer till alkoholbruk, men att tvärtom gäller för tobak. Slutsatsen av studien är att idrottsföreningarna, trots uttalade drogpolicys inte följer dem, och att fotbollsföreningar tenderar att ha en tillåtande alkoholkultur. Studiens slutsats är följaktligen att det krävs mer arbete för att förbättra ungdomars attityder och normer gällande alkohol och tobak inom fotbollsföreningar. / Association of active young adults in soccer clubs seems not always protect alcohol consumption. Previous research intends that the field sometimes seem to encourage substance use instead. In Swedish county’s they offer an association grants if the union approved a policy against alcohol and tobacco, but if the policy is implemented in the daily basis is not a further requirement. This study aims to investigate attitudes and behaviour towards alcohol and tobacco use in two different football clubs among young adults in 15–18 years old. Qualitative methods thru two focus group interviews mainly seem to answer how policy seem to implemented to the active compounds. The results exhibit that players cognizanced a policy and experienced that their coaches had different views. This aim also demonstrated gender differences, the older guys socializing with alcohol while the girls celebrating and hanging around with games. The conclusion of this aim implies that there is a lot of work to improve public health regarding young adult’s attitudes and behaviour in relation to alcohol and tobacco.

<p>Nyckelord:</p><p>Riskhantering, samhällssäkerhet</p><p>Lag om skydd mot olyckor</p><p>Säker och trygg kommun</p><p>Utvärdering</p><p>Intervjumetod</p><p>Hälsofrämjande vs skadeprevention</p><p>Styrkor hos utbildningen Kommunbaserat säkerhetsarbete</p><p>Vi kan ändå vara säkra på vår sak när vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitéer. Med en blick framåt tror vi att den här typen av utbildning kommer att ges fortsättningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och ändringar i lagstiftning och samhällsstruktur. Om man ska lyfta fram den främsta styrkan i utbildningen, är det möjligheten att kunna påverka innehållet när det gäller valet av studieobjekt i projektarbetet. Även enkelheten och den basala nivån i metoderna har framträtt som ett ”vinnande koncept” av den anledningen att det har gått att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna.</p><p>Förväntningarna på utbildningens användbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med. Mönster som har framträtt i intervjuerna är att upplägget av momenten har varit som en stege, med naturlig ordningsföljd. Det som man lärde sig i början gav förståelse för det som följde i kommande steg.</p><p>Sammansättningen av deltagarna är också till utbildningens fördel, både när det gäller personerna och vilka deras yrkesområden är, samt kommunsammansättningen. Det har setts som en bra och givande sammansättning att det har varit personer med från både politiska poster, chefer, tjänstemän samt från polis- respektive räddningstjänst. Flertalet av deltagarna fick med sig en mer nyanserad bild av andras yrkesroller än vad de hade innan kursen.</p>

Background. The Swedish government states that participation and influence are among the most fundamental prerequisites of public health. Mobility services provide professional and high quality information, advice, and assessment to individuals with a medical condition or recovering from an accident or injury that may affect their ability to drive, access, or egress a motor vehicle. Although Swedish physicians must report drivers with medical conditions, rehabilitative training for driving licenses following injury or severe medical conditions does not exist within contemporary Swedish healthcare systems. Aim. This study aimed primarily to describe and compare two driving assessment models, i.e., the model used by Traffic Medicine Center (TRMC) Stockholm in 1998 and the model provided by Mobilitetscenter.se (MC.se) Gothenburg in 2007. The study also sought to determine the context of the changed provision of driving assessments and identify the significant components of this change. Method A literature review, synthesised with the author’s research and complemented by practice-based evidence, provided the knowledge base and starting point of this essay. Action research paired with intervention propelled the changes in the provision of mobility services in Sweden between 1998 and 2007. The author used John Ovretveit’s identification of significant change components to illuminate the complex change process that occurred.  Selection of an appropriate list of variables to compare the two assessment models derived from FORUM of Mobility Centres, the umbrella organization of British Mobility Centres that developed national guidelines for driving ability assessments in the UK; the QEF Mobility Centre was a member of that organization. The author used a questionnaire and a semi-structured interview to gather relevant data from the compared centers. Results TRMC aims primarily to provide services for society through its contributions to road safety. A Mobility Center focuses on providing assessment and rehabilitation services, optimizing impaired drivers’ mobility potential and minimizing collision risks. Cognitive assessment at TRMC accounted for a large part of this study’s time allotment. MC.se’s practical driving test in a suitably modified car provides the most significant difference between the two models.  In addition, MC.se has replaced physicians and psychologists with occupational therapists. Conclusion TRMC aims to ensure that current drivers comply with medical driving laws and regulations. MC.se provides assessments that maximize mobility potential and also ensure low collision rates. Thus, safety is balanced against the right to mobility. The study also explores coping strategies, training, adaptations, and choice of vehicle. / <p>ISBN 978-91-85721-58-0</p>

Elderly people’s experiences of what embodies a rewarding old age and vitality form a vital premise for developing comprehensive age-related services.This study sought to increase knowledge and deepen understanding of elderly people ́s life. The objective: This study aimed to investigate how lightand nature influence elderly people ́s experience of health and well-beingin Iceland. Method: We applied the Vancouver School phenomenological method to data accumulated from,interviews with 10people(6women and 4men) with anaverage age of 80.9 years. Participants were residents of Reykjavík, Hafnarfjörður,and Mosfellsbær. Findings: Participants reported that light and nature were important. Although individual definitions varied, they loved nature and described it as akin to life itself. Twilight had a special place, bringing a sense of romance. All participants felt physically and mentally healthy during the interview process. Nevertheless, each of them had experienceda variety of health-related difficulties in the past. They felt that vitality and mental and physical equilibrium form the basis of are warding old age. Conclusion: From birth,an individual is part of his environment, which shapes him. This process is always active(i.e., anindividual re-analyses and values his health and well-being as conditions change). Although the values forming that basis vary, an individual must establish a balance between body and soul to feel healthy and achievewell-being. The findings reported here throw light on those factors which elderly people feel promote health and well-being, and are of value for those who study, teach and provide services for them.

Datorspelande har blivit en vanligare fritidssyssla bland ungdomar och datorspelande polariseras i massmedia och är en mansdominerad miljö. Forskning visar att datorspelande kan associeras med fysisk inaktivitet och onyttiga matvanor. Studier visar också att datorspelande kan vara associerat med självkänsla. Det är därför viktigt att förstå hur dagens ungdom förhåller sig till datorspelande. Studiens syfte är att undersöka äldre tonåringars datorspelande, självkänsla och levnadsvanor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts och genomgått en statistisk analys. Resultat från 115 deltagare, 51 män och 64 kvinnor, presenteras. 92 % av männen och 47 % av kvinnorna spelade datorspel. Resultatet visade inga signifikanta skillnader kring självkänsla för varken kön eller datorspelare. Inga signifikanta skillnader fanns mellan datorspelare och träningsaktiva dagar, men skillnader fanns för matvanor och datorspelare. Datorspelare åt mindre frukt och mer chips än icke-datorspelare. Det fanns signifikanta skillnader mellan män och kvinnors datorspelande; de olika könen hade olika vanor och männen hade mer erfarenhet av datorspel. Kommunikationen om datorspel till föräldrar var låg, där 29 % av datorspelarna pratar om spel med sina föräldrar, 21 % positivt och 8 % negativt. Männen föredrar multiplayer-spel, vilket tyder på att män har mer sociala interaktioner när de spelar. Många män är högkonsumenter vilket tyder på att den sociala interaktionen är viktigt för männen och datorspelandet utgör då en arena där det sociala behovet tillfredsställs. Detta kan skapa mansdominerade grupper inom datorspelen där miljön blir mer välkomnande för män än kvinnor. Även om studien inte kunde finna signifikanta skillnader för självkänsla mellan datorspelare och icke-datorspelare kan den heller inte utesluta möjligheten att datorspelandet påverkar självkänslan. En djupare kvalitativ intervjustudie kring datorspelande rekommenderas för att få en bättre förståelse kring datorspel och självkänsla.

Syftet med studien var att jämföra kunskap om barns munhälsa hos svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar. Metoden var kvantitativ och en enkät med 18 frågor har använts för datainsamling. Undersökningsgruppen var svenskfödda samt utlandsfödda föräldrar och enkäterna delades ut på en barnavårdscentral. Resultatet baseras på 142 besvarade enkäter, 78 (55 %) svenskfödda föräldrar och 64 (45 %) utlandsfödda föräldrarna. Det var 46 (59 %) svenskfödda föräldrar respektive 52 (81 %) utlandsfödda som ansåg att de har tillräckligt med kunskap om barns munhälsa. Studiens slutsats tyder på att det finns en signifikant skillnad i kunskap mellan grupperna gällande tandvårdsvanor (p=0,001), fluorets funktion (p=0,001) och om en mjölktand är känsligare än en permanent tand (p=0,001). De svenskfödda föräldrarna tycks ha mer kunskap än de utlandsfödda föräldrarna.

<p>Katrineholms kommun har tillsammans med landstinget Sörmland och Apoteket AB ingått i en gemensam satsning när det gäller Hälsotorget. Målgruppen som Hälsotorget vänder aktiviteterna till är individer med behov eller intresse av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser, vägledning till självhjälp, gemenskap och behov av stöd. Hälsotorget riktas även till den friska delen av befolkningen i syfte till att behålla en god hälsa och förebygga sjukdom. Exempel på aktiviteter som Hälsotorget anordnar är promenader, rökslutarstöd, samtalsstöd, livsstilsgrupper och temakvällar. Syftet med studien är att redogöra för deltagarnas uppfattning om Hälsotorget och dess aktiviteter och hur Hälsotorget kan utvecklas för att fortsätta som stödjande arena för befolkningen i Katrineholms kommun, när det gäller det hälsofrämjande arbetet. En kvantitativ metod har använts och en enkät delades ut bland deltagarna på Hälsotorget för att ta reda på uppfattningar och åsikter. Majoriteten av deltagarna var kvinnor och pensionärer och både män och kvinnor var nöjda med verksamheten och det personliga bemötandet. Vissa av deltagarna hade förslag på hur verksamheten kan utvecklas för att bättre passa fler av befolkningen i Katrineholm. Verksamheten fungerar som en social arena med tillgång till råd och stöd och fysisk aktivitet.</p><p>Nyckelord: hälsofrämjande arbete, Hälsotorget, kvantitativ metod, projektteori</p>

<p>Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet. Svarsfrekvensen var 49 procent. Resultatet visar att knappt 70 procent av läkarna regelbundet tar upp alkoholfrågan med patienter. Om en patient har ett riskbruk påbörjas vanligen ett samtal för att motivera till minskad alkoholkonsumtion. Vanligaste orsakerna till att ta upp alkoholfrågan är alkoholrelaterade symptom eller att det ingår i rutinerna. Tidsbrist är vanligaste anledningen till att inte ta upp frågan. Nästan hälften av läkarna har inte utbildats i att hantera alkohol och riskbruk och/eller i Motiverande samtal (MI) under senare år. Läkare som utbildats i MI tar mer frekvent upp alkoholfrågan än de som inte utbildats. Bättre möjlighet att remittera till stödinsatser och mer tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka läkarnas alkoholförebyggande insatser.</p>