<p>Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoutvecklare, folkhälsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelser</p><p>Titel: ”Så mycket mer än bara morötter och joggingdress…” En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.</p><p>Bakgrund: Det folkhälsovetenskapliga arbetsfältet är en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhälsovetarnas villkor på arbetsmarknaden är få och merparten av dessa är av kvantitativ art.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hälsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan åren 2004-2007 upplevde sin 3-åriga utbildning på Hälsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.</p><p>Frågeställningar: Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av bemötandet av det hälsofrämjande perspektivet på arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av sin utbildning?</p><p>Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrågan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter från Hälsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys där teman, kategorier och subkategorier utformades.</p><p>Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvårar möjligheten att professionalisera sig på arbetsmarknaden där det finns en del legitimitetssvårigheter. Förklaringen till legitimitetssvårigheterna sammankopplas med respondenternas känsla av att vara missuppfattad, känna en låg status, en känsla av okunskap utan någon spetskompetens samt ett arbeta med ett svårgenomslaget hälsofrämjande perspektiv. För att få arbete inom det hälsofrämjande arbetsområdet behöver hälsoutvecklaren nätverka med andra människor. Nyckelfaktorerna är att ha många kontakter och att vara utåtriktad och driven för att kunna få arbete i en svår bransch där det är tuff konkurrens om få arbeten. Alla respondenter trivs i sitt arbete vilket förklaras i att de känner att de arbetar med betydelsefulla uppgifter, att de har ett bra arbetsklimat samt att de bär med sig en utbildningsstolthet.</p><p>Slutsatser: Det skulle finnas fördelar med att återinföra mentorskap, utveckla praktiken, verklighetsanpassa examinationsuppgifterna och att införa mer hälsoekonomi i utbildningen. Detta för att öka hälsoutvecklarstudenternas anställningsbarhet samt för att få en ännu mer konkurrenskraftig utbildning vid Örebro Universitet.</p> / <p>Keyword: health promotion, public health worker, public health science, education, labour market, experiences</p><p>Title: “So much more than just carrots and training clothes..” A qualitative study that examines how graduated public health workers at the University of Örebro experienced their education and the conditions of the labour market.</p><p>Background: The labour market of public health workers is a rather new discipline. The numbers of studies that examine the conditions of the labour market for examined public health workers are few and most of them have a quantitative approach.</p><p>Purpose: The purpose of this study was to examine how graduated public health workers at the University of Örebro, between the years of 2004 and 2007, experienced their three-year education and the conditions of the labour market.</p><p>Method: In an attempt to obtain an in-depth and more profound understanding, qualitative method was required and therefore, interviews with graduated public health workers were performed. The interviewes were transcribed, and followed by a content analysis where the data were divided into different patterns forming themes, categories and sub categories.</p><p>Result: The respondents experienced a wide and broad education complicates the ability to be more professional in the labour market, where there tend to be difficulties for the respondents to be legitimated. These experiences connect with the respondents feelings of being misunderstood, not having a high-status profession job, having a feeling of poor knowledge and working with the health promotion perspective which tent to have a low impact. To get a job in the health promoting working field after the education the public health workers need to have a wide network with people in the working field. The key factors for an employment is to have many and good social contacts and to be outgoing and to be the prime mover. All of the respondents´ satisfaction by their occupation could be explained by them having feelings about important tasks and assignments. A good working climate and the feeling of being proud of their education are also factors that explain the job satisfaction.</p><p>Conclusion: The education of public health would benefit from reintroducing mentorship and developing the job practice experience during the studies. Other benefits would be to adapt and adjust the examinations of diffrent modules to be more linked to the labour markets requirement, and to introduce more health economics in the education. This, in return would increase the numbers of employments of public health workers and also create an even more competitive education of public health at the University of Örebro.</p>

Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoutvecklare, folkhälsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelser Titel: ”Så mycket mer än bara morötter och joggingdress…” En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden. Bakgrund: Det folkhälsovetenskapliga arbetsfältet är en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhälsovetarnas villkor på arbetsmarknaden är få och merparten av dessa är av kvantitativ art. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hälsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan åren 2004-2007 upplevde sin 3-åriga utbildning på Hälsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor. Frågeställningar: Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av bemötandet av det hälsofrämjande perspektivet på arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av sin utbildning? Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrågan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter från Hälsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys där teman, kategorier och subkategorier utformades. Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvårar möjligheten att professionalisera sig på arbetsmarknaden där det finns en del legitimitetssvårigheter. Förklaringen till legitimitetssvårigheterna sammankopplas med respondenternas känsla av att vara missuppfattad, känna en låg status, en känsla av okunskap utan någon spetskompetens samt ett arbeta med ett svårgenomslaget hälsofrämjande perspektiv. För att få arbete inom det hälsofrämjande arbetsområdet behöver hälsoutvecklaren nätverka med andra människor. Nyckelfaktorerna är att ha många kontakter och att vara utåtriktad och driven för att kunna få arbete i en svår bransch där det är tuff konkurrens om få arbeten. Alla respondenter trivs i sitt arbete vilket förklaras i att de känner att de arbetar med betydelsefulla uppgifter, att de har ett bra arbetsklimat samt att de bär med sig en utbildningsstolthet. Slutsatser: Det skulle finnas fördelar med att återinföra mentorskap, utveckla praktiken, verklighetsanpassa examinationsuppgifterna och att införa mer hälsoekonomi i utbildningen. Detta för att öka hälsoutvecklarstudenternas anställningsbarhet samt för att få en ännu mer konkurrenskraftig utbildning vid Örebro Universitet. / Keyword: health promotion, public health worker, public health science, education, labour market, experiences Title: “So much more than just carrots and training clothes..” A qualitative study that examines how graduated public health workers at the University of Örebro experienced their education and the conditions of the labour market. Background: The labour market of public health workers is a rather new discipline. The numbers of studies that examine the conditions of the labour market for examined public health workers are few and most of them have a quantitative approach. Purpose: The purpose of this study was to examine how graduated public health workers at the University of Örebro, between the years of 2004 and 2007, experienced their three-year education and the conditions of the labour market. Method: In an attempt to obtain an in-depth and more profound understanding, qualitative method was required and therefore, interviews with graduated public health workers were performed. The interviewes were transcribed, and followed by a content analysis where the data were divided into different patterns forming themes, categories and sub categories. Result: The respondents experienced a wide and broad education complicates the ability to be more professional in the labour market, where there tend to be difficulties for the respondents to be legitimated. These experiences connect with the respondents feelings of being misunderstood, not having a high-status profession job, having a feeling of poor knowledge and working with the health promotion perspective which tent to have a low impact. To get a job in the health promoting working field after the education the public health workers need to have a wide network with people in the working field. The key factors for an employment is to have many and good social contacts and to be outgoing and to be the prime mover. All of the respondents´ satisfaction by their occupation could be explained by them having feelings about important tasks and assignments. A good working climate and the feeling of being proud of their education are also factors that explain the job satisfaction. Conclusion: The education of public health would benefit from reintroducing mentorship and developing the job practice experience during the studies. Other benefits would be to adapt and adjust the examinations of diffrent modules to be more linked to the labour markets requirement, and to introduce more health economics in the education. This, in return would increase the numbers of employments of public health workers and also create an even more competitive education of public health at the University of Örebro.