Vi kommer i denna uppsats bidra till en ökad kunskap om hur journaliststudenter samt övrigastudenter upplever artiklar skrivna av Mittmedias textrobot i kontrast till artiklar skrivna aven mänsklig journalist. Vi har undersökt om dessa studenter kan urskilja en robotskrivenartikel från en mänskligt skriven artikel utifrån kategorierna trovärdighet, läsvänlighet ochkvalité. Vi kommer även undersöka om resultaten av detta skiljer sig mellan de två olikagrupperna av studenter.Vi har genom kvantitativa enkätundersökningar samt i kvalitativa fokusgrupper genomsamtalsintervjuer, kunnat analysera studenternas svar. Totalt fick deltagarna läsa fyra artiklar.De första två saknade bylines och var skrivna av antingen en mänsklig journalist eller enrobotjournalist. De övriga två artiklarna innehöll en byline, där två experimentgrupperexponerades för manipulerade bylines och två kontrollgrupper exponerades för artiklarnaskorrekta bylines. Detta för att se om författaren av texten påverkade deltagarnas åsikter.Resultaten visar att deltagarna upplevde den robotskrivna artikeln som mer trovärdig ochmänniskan som mer läsvänlig när författaren inte var presenterad. I grupperna där artikelnsbyline fanns med oavsett om den var manipulerad eller inte, kunde vi se i både enkätsvarenoch i samtalsintervjuerna att roboten upplevdes mer partisk. Deltagarna var generellt setthårdare i sin bedömning av artikeln de trodde roboten skrivit och mer förlåtande till artikelnde trodde att en människa skrivit.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram. För att uppfylla syftet studerades insamlat intervjumaterial med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att unga vuxna skapar sin självpresentation på Instagram genom noggrant utvalda bilder och bildtexter i syfte att framställa sig själva som positiva, framgångsrika, och attraktiva. Det är även viktigt för målgruppen att vara trovärdig i sin självpresentation. Vidare framkommer att självpresentationen huvudsakligen skapas genom förberedande och upprätthållande åtgärder, samt att unga vuxna är väl medvetna om publikens närvaro och anpassar sin publicering för att inte skapa spänningar i offline-baserade relationer.

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. / Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.