<p>I ordet förlåtelse ingår det många olika tolkningar beroende på vem det är som definierar. I vårt arbete har vi valt att inrikta oss på förhållandet mellan offret och förövaren när det gäller grova gärningar som mord, övergrepp och misshandel. Vår frågeställning är om det är möjligt att förlåta onda gärningar fullt ut? Kan ett offer förlåta en förövare fullt ut som genom sina onda handlingar har orsakat offret lidande? Finns det någon rättvisa med tanke på den obalans som uppstår genom ondskefulla gärningar. Vi har valt att utgå ifrån rättvise teorin eftersom samhället har en rättvisa som grund när det gäller brott och straff. Vi har använt kvalitativmetod och har valt att göra två informantintervjuer med personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med förlåtelse. Vi intervjuade även personer som hade genomgått en förlåtelseprocess och vi analyserade intervjuerna utifrån vår definition på förlåtelse fullt ut som är</p><p>… att människor inte ska uppleva någon aggression, bitterhet, rädsla, sårbarhet, ångestfylldhet till förövaren/gärningen och återfått förtroendet till förövaren när de har förlåtit fullt ut.</p><p>Förlåtelse, försoning, hämnd och rättvisa är de begrepp som vi har funnit spegla respondenternas syn på området. Enligt vår förförståelse anser vi att det inte går att stryka ett streck över eller glömma svåra kränkningar. Vi menar att det inte går att förlåta fullt ut.</p>

I ordet förlåtelse ingår det många olika tolkningar beroende på vem det är som definierar. I vårt arbete har vi valt att inrikta oss på förhållandet mellan offret och förövaren när det gäller grova gärningar som mord, övergrepp och misshandel. Vår frågeställning är om det är möjligt att förlåta onda gärningar fullt ut? Kan ett offer förlåta en förövare fullt ut som genom sina onda handlingar har orsakat offret lidande? Finns det någon rättvisa med tanke på den obalans som uppstår genom ondskefulla gärningar. Vi har valt att utgå ifrån rättvise teorin eftersom samhället har en rättvisa som grund när det gäller brott och straff. Vi har använt kvalitativmetod och har valt att göra två informantintervjuer med personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med förlåtelse. Vi intervjuade även personer som hade genomgått en förlåtelseprocess och vi analyserade intervjuerna utifrån vår definition på förlåtelse fullt ut som är … att människor inte ska uppleva någon aggression, bitterhet, rädsla, sårbarhet, ångestfylldhet till förövaren/gärningen och återfått förtroendet till förövaren när de har förlåtit fullt ut. Förlåtelse, försoning, hämnd och rättvisa är de begrepp som vi har funnit spegla respondenternas syn på området. Enligt vår förförståelse anser vi att det inte går att stryka ett streck över eller glömma svåra kränkningar. Vi menar att det inte går att förlåta fullt ut.