For Sweden to achieve the environmental goal of a nontoxic environment, knowledge is required about harmful elements’ movement and mobility in nature. One of those elements is arsenic that for a long time has been known to cause health ailments. The most common and dangerous path into the human body is through drinking water. It is therefore of great importance to study sources that can impact and contribute to elevated concentrations of arsenic in the groundwater. One such path is the anthropogenic soil called rödfyr, which is what is left after the burning of black shale. This activity was common in areas rich in limestone, which after being heated can be used as cement in concrete. Heaps of rödfyr of varying sizes have been found at a number of localities in the area around Kinnekulle in Västergötland. Earlier studies of leach water indicate arsenic content high enough to be considered hazardous to health. At Kinne-Kleva south of Kinnekulle there is an unusually large heap of rödfyr, situated around land used for agricultural purposes as well as some houses. To have a good understanding about how rödfyr impacts the environment is key to predict and negate negative environmental consequences. The aim of this independent project is with fieldwork and leach tests study in which concentrations arsenic can be found in rödfyr at the Kinne-Kleva heap. Results show that high concentrations of arsenic exists, up to 137 mg/kg rödfyr. They also indicate that arsenic leakage occurs to a large extent, both in high and low pH environment. The amount of arsenic is however expected to be drastically reduced due to dilution, which increases with distance. Exposure is therefore confined to the close vicinity of the pile. / För att Sveriges miljömål om en giftfri miljö ska kunna uppnås krävs kunskap om skadliga ämnens rörelse och transport i naturen. Ett av de ämnena är arsenik, som sedan länge förknippats med nedsatt hälsa. Den vanligaste och farligaste vägen in i människokroppen är genom dricksvattnet. Därför är det av stor vikt att undersöka källor som kan påverka och tänkas bidra med förhöjda halter arsenik i grundvattnet..En sådan källa är den antropogena jordarten rödfyr, vilken är en restprodukt vid förbränningen av alunskiffer. Denna aktivitet var vanligt i områden rik på kalksten, som efter upphettning sedan kan nyttjas som cement i murbruk.I området kring Kinnekulle i Västergötland har rödfyr hittats på flera platser i varierande mängd. Tidigare undersökningar av lakvatten pekar på att halterna arsenik är så höga att långsiktigt intag kan anses hälsovådligt. I Kinne-Kleva söder om Kinnekulle finns en ovanligt stor rödfyrshög, belägen i ett område med åkermark och även några bostadshus. Att ha en god uppfattning om hur rödfyr påverkar sin omgivningen är av ytterst vikt för att förutsäga och hindra negativ miljöpåverkan.Syftet med detta kandidatarbete är att med platsbesök och laktester undersöka i vilka halter arsenik kan förekomma i lakvattnet vid rödfyrslokalen i Kinne-Kleva.Resultatet visar att rödfyren innehåller höga halter arsenik, uppemot 137 mg/kg. De visar också att läckage av arsenik förekommer i stor utsträckning, både under höga och låga pH. Halterna arsenik som lakas ut väntas dock minska kraftigt med avståndet från högen till följd av utspädning. Den främsta exponering föreligger således i högens närområde.

Syfte: Rödfyr är gruvavfall från förbränning av alunskiffer. Materialet finns i naturen på många platser i Västra Götaland. Fram till 80-talet användes rödfyren som utfyllnadsmaterial men numera är användningen begränsad då materialet lakar tungmetaller. Mängden avfall som går till deponi skall minskas. Möjligheten att deponera rödfyrsmassor är därmed begränsad då områden med rödfyrshögar skall bebyggas. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur rödfyrsmassor kan hanteras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt. Målet är att ge förslag på användningsområden och hanteringsmetoder för rödfyrsmassor för att bidra till bättre miljö och ekonomiska och förutsättningar. Genom att utreda vilka krav som ställs på användning av rödfyr, söktes svar på möjliga användningsområden och konstruktionslösningar för att minska lakningen. Denna studie är ett examensarbete som genomförts i samarbete med Skövde kommun. Metod: Valda metoder för datainsamling är litteraturstudie, dokumentanalys samt semi-strukturerade intervjuer. I litteraturstudien studerades litteratur om avfall, rödfyr, och efterbehandlingsmetoder. I dokumentanalysen studerades miljöutredningar för rödfyr för att erhålla kunskap om lakningen. Intervjuerna gav information om tillståndsmyndigheternas arbete med rödfyr, och sakkunnigas förslag på hur rödfyr bör användas och hanteras. Resultat: Studien visade att det finns andra användningsområden än deponi, samt att det finns metoder för att begränsa rödfyrens lakning. Det måste finnas kunskaper om hur rödfyrens spridning sker vid omröring och flytt. Att förhindra lakning kan uppnås genom att kapsla in rödfyren med hjälp av olika tätskikt. Detta innebär att rödfyren kan nyttjas som en resurs, ytor blir tillgängliga för exploatering, samt att rödfyren inte är tillgänglig för människor, och att lakningen till grundvattnet minskas. Konsekvenser: Rödfyr kan användas som utfyllnadsmaterial vid mindre känslig markanvändning, såsom industriområden och vägar. Detta är under förutsättning att övertäckning av massorna sker för att undvika lakning. Asfaltsytor, i kombination med ett tätskikt på ovansida, samt vertikala sidor, begränsar lakningen avsevärt. Överytan kan då utnyttjas för exploatering. Transportsträckan är ofta ekonomiskt avgörande för om rödfyren kan flyttas eller inte. Om rödfyren kan nyttjas för utfyllnadsändamål minskar kostnaden för inköp av material, och nya uttag av massor belastar inte miljön. Begränsningar: Den rödfyr som studerats är den som finns i Skövde Kommun. Studien bör dock kunna tillämpas på övriga länet. En begränsning är att intervjustudien inte genomfördes så omfattande. Ytterligare hade genomförande av skaktester i studien kunnat bidra med kunskap. På grund av den tid som krävs för detta var det ej möjligt. Dock erhölls bekräftande svar från de olika metoderna, och slutsatser kunde därmed trianguleras. / Purpose: Burnt alum shale is mining waste derived from combustion of the same rock. It exists in several places in Västra Götaland. Alum shale was previously used as filling but nowadays the use is limited thus the material is leaching heavy metals. The amount of waste normally put in landfills shall now be diminishing. Therefore the possibility to landfilling alum shale is limited. The purpose of this study is to increase the knowledge of how alum shale can be dealt with in an environmentally safe and economically beneficial way. The goal is to bring out suggestions for applications of use and ways of handling the excavations to contribute to a better environment and to achieve better financial conditions. By investigate what claims need to be achieved for the possibility of using Alum shale, useful areas of use and suitable management where brought forward. This study has been composed as a mean to get a bachelor degree in engineering, with the benefitial partner Skövde kommun. Method: Literature study, document analysis and interviews where used as research methods. Research on waste, alum shale and remediation techniques where studied in the literature study. In the document analysis, environmental study were analysed to retain knowledge of leachate. The interviews presented information of the authorities work with alum shale and experts’ suggestions of how alum shale can be used and handled. Findings: This study showed that there is other applications than landfills, and that there is methods to limit the leachate. If to be used, knowledge of the alum shale’s propensity of spreading due to stirring and relocation must be known. To inhibit leachate van be achieved by encapsulate the alum shale by waterproofing. This means that the alum shale can be used as a resource. Areas will be available for exploitation, it will not affect people in the surroundings, and the leachate to the groundwater will diminish. Implications: At minor sensitive land use, alum shale can be used as filling material, such as industrial areas and roads. This implicates waterproofing of the material. Asphalted surface, in combination of waterproofing the top surface and the vertical sides limits the leachate of metals considerably. The haul is often ruling the possibility to relocate the shale. If the alum shale, at disposal, could be used for filling purposes, the cost of purchasing new material, and outlet of new raw material does not need to burden the environment. Limitations: The alum shale studied is the one of Skövde County. The study should though be applicable to the whole of Västra Götaland. Not having the time to expand the interviews and include more people with research experience and expertise, is one of the limitations of this study. Also, carry out leachate tests could have contributed with more knowledge.