<p><strong>Bakgrund</strong>: Rökning är en utav de främsta förebyggbara orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar. Ett rökstopp innebär många fördelar för hälsan. Genom att lyfta fram och sprida den forskning som finns samt belysa vad vårdpersonal kan göra för att hjälpa personer med hjärt- och kärlsjukdomar till ett rökstopp kan det onödiga lidande hos denna patientgrupp minskas. <strong>Syfte</strong>: Syftet är att beskriva metoder för att främja rökavvänjning för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. <strong>Metod</strong>: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed/Medline, Cinahl och PsycINFO. Sökningen resulterade i nio artiklar som inkluderades i studien. Två teman och fyra subteman bildades och identifierades som rökavvänjningsmetoder. <strong>Resultat</strong>: Rökavvänjningsmetoderna gick ut på att stödja och undervisa patienterna. Uppföljande vård efter utskrivning från sjukhuset visade sig vara en effektiv rökavvänjningsmetod men endast på kort sikt. Samtal och information från vårdpersonal resulterade i att många personer med hjärt- och kärlsjukdomar förändrade sina tankar om rökstopp i positiv riktning. Rökavvänjningsmetoderna hade svaga effekter på rökstopp och därmed är metoderna inte särskilt användbara i den kliniska verksamheten. <strong>Slutsats</strong>: För att främja rökavvänjning bland personer med hjärt- och kärlsjukdomar krävs det ett samarbete mellan olika aktörer i vårdkedjan där alla strävar efter samma mål.</p>

Bakgrund: Rökning är en utav de främsta förebyggbara orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar. Ett rökstopp innebär många fördelar för hälsan. Genom att lyfta fram och sprida den forskning som finns samt belysa vad vårdpersonal kan göra för att hjälpa personer med hjärt- och kärlsjukdomar till ett rökstopp kan det onödiga lidande hos denna patientgrupp minskas. Syfte: Syftet är att beskriva metoder för att främja rökavvänjning för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed/Medline, Cinahl och PsycINFO. Sökningen resulterade i nio artiklar som inkluderades i studien. Två teman och fyra subteman bildades och identifierades som rökavvänjningsmetoder. Resultat: Rökavvänjningsmetoderna gick ut på att stödja och undervisa patienterna. Uppföljande vård efter utskrivning från sjukhuset visade sig vara en effektiv rökavvänjningsmetod men endast på kort sikt. Samtal och information från vårdpersonal resulterade i att många personer med hjärt- och kärlsjukdomar förändrade sina tankar om rökstopp i positiv riktning. Rökavvänjningsmetoderna hade svaga effekter på rökstopp och därmed är metoderna inte särskilt användbara i den kliniska verksamheten. Slutsats: För att främja rökavvänjning bland personer med hjärt- och kärlsjukdomar krävs det ett samarbete mellan olika aktörer i vårdkedjan där alla strävar efter samma mål.

Rökning är den vanligaste yttre orsaken till hjärt- kärlsjukdom och förtidig död. Trots att befolkningen är medveten om konsekvenserna av rökning fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem för samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta mer preventivt. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska vilka åtgärder sjuksköterskan kunde tillhandahålla för att stödja patienter med hjärt- kärlsjukdom i rökavvänjningsprocessen. Metoden var en litteraturstudie, som grundar sig på Goodmans sju steg. Resultatet bygger på tio både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultaten visar vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillhandahålla i rökavvänjningsprocessen. Dessa åtgärder är sjuksköterskans stöd, samtal, information, uppföljning och kartläggning av risker för återfall. Även om nikotinersättningsmedel och antidepressivt läkemedel används har sjuksköterskan en aktiv roll i processen. Några av dessa metoder kan kombineras beroende på individuella behov och detta ger god effekt för rökfrihet. Den lämpligaste miljön för att börja med rökavvänjning är sjukhuset. / Smoking is the most common external cause of cardio- vascular disease and early death. Though the population is aware of the consequences of smoking many people continue to smoke. This has become a big problem for the communities so medical care has begun to work more preventively. The purpose of this literature study was to investigate which measure the nurse can supply to support the patients with cardio- vascular diseases on smokingcessation process. The method was a literature study, based on Goodmans seven steps. The results are based on ten both qualitative and quantitative scientific articles. The results showed which measure the nurse can support on the anti smoke process. These measures are the nurse’s support; conversation, information, follow-up and mapping of risk for relapse. Even if nicotine replacements and antidepressive medicine are used the nurse have active role i the process. Some of the methods could be combined depending on individual needs and they had a good effect. The best place to start an anti smoke cure is in the hospital.

Rökning leder i många fall till allvarliga sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få fram effektiva rökavvänjningsmetoder som sjuksköterskor kan använda för att hjälpa rökare/patienter att sluta röka samt att belysa sjuksköterskors attityder till rökpreventionsarbetet. Litteraturstudien ska besvara frågeställningarna: Vilka rökavvänjningsmetoder som rådgivning, akupunktur, läkemedel, hypnos och nikotinersättningsmedel är effektiva och användbara för sjuksköterskor som avser att hjälpa personer/patienter att sluta röka, samt vilka sjuksköterskans attityder till rökpreventionsarbetet är. Materialet till denna studie är hämtat från PubMed och ELIN. Litteraturstudien är baserad på 16 artiklar som alla blivit kvalitetsgranskade. Resultatet visar att läkemedlet Zyban® (Bupropion) förefaller vara en av de mer effektiva rökavvänjningsmetoderna. Det redovisas även positiva resultat för rådgivning, motivation och nikotinersättningsmedel. Akupunktur och hypnos har inte visats vara effektiva. Sjuksköterskans attityder till rökpreventionsarbetet är positivt men kan förbättras genom utbildning. / Smoking leads in many cases to serious diseases. The purpose of this literature review was to examine scientific literature to find out which method for smoking cessation that is the most effective for the nurse to use to help people/patients stop smoking. It was also to examine the nurses’ attitudes towards their work with smoking cessation. This literature review will answer the following questions: Which one of the following methods for smoking cessation is effective and of use for nurses: counselling, acupuncture, drug therapy, hypnosis and nicotine replacement therapy and what is the nurse’s attitude towards her work with smoking cessation. The material to this study was found in PubMed and ELIN. This literature review is based on 16 articles which all have been critically examined. The result shows that the drug Zyban® (Bupropion) seems to be one of the more effective methods for smoking cessation. It is also shown that counselling, motivation and nicotine replacement therapy is quite effective as well. Acupuncture and hypnosis has not turned out to be effective. The nurses’ attitudes towards their work with smoking cessation are positive but it can increase with education.