AbstractThis research suggests that carbonation of concrete can significantly reduce greenhouse gas emissions, and to limit the 1.5º C rise within the next years. The accelerated carbonation method is of particular interest within the industry. By harnessing industrial flue gases, the carbonation process can be further accelerated. This study aims to assess whether the use of industrial flue gases to accelerate the carbonation of concrete can be economically viable compared to purchasing emission rights.The study is conducted theoretically with a focus on accelerated carbonation in waste management, only investigating industrial flue gases to speed up the carbonation process. Accelerated carbonation, where carbon dioxide is bound in concrete through a faster process than the natural carbonation process.The work demonstrates that the climate conditions of concrete affect carbon dioxide absorption, with outdoor concrete absorbing more carbon dioxide than indoor concrete. Additionally, the study shows that smaller fraction sizes in concrete result in greater carbon dioxide uptake, with the fraction size of 0-4 mm having the highest uptake of 58 kg CO2/ 𝑚3 in an hour. Cost calculations suggest that accelerated carbonation can be a cost-effective method for reducing carbon dioxide emissions compared to other techniques such as Carbon Capture and Storage (CCS) and Carbon Capture and Utilization (CCU). A difference in investment costs of 9 billion Swedish Crowns was observed, including repairs and maintenance. / Valet av byggmaterial är avgörande för både kostnader och miljöpåverkan inom byggbranschen. Genom att välja rätt material kan branschen minska sin miljöpåverkan och främja hållbar utveckling. Betong, är ett återvinningsbart material med lång historia som ett byggnadsmaterial och dess mineraliska sammansättning gör det till ett bra alternativ på rätt plats.Forskningen tyder att karbonatisering av betong kan minska utsläppen av växthusgaser betydligt, och accelererad karbonatisering har särskilt intresse inom branschen. Genom att utnyttja industriella rökgaser kan karbonatiseringsprocessen påskyndas ytterligare. Denna studie syftar till att bedöma om användningen av industriella rökgaser för att accelerera karbonatisering av betong kan vara ekonomiskt lönsamt jämfört med att köpa utsläppsrätter.Studien genomförs teoretiskt med fokus på accelererad karbonatisering vid avfallshantering, den undersöker endast industriella rökgaser för att påskynda karbonatiseringsprocessen.Accelererad karbonatisering, där koldioxid binds i betong genom en snabbare process än den naturliga karbonatiseringsprocessen.Arbetet visar att betongens klimatförhållanden såsom fukt och temperatur påverkar koldioxidabsorptionen, med betong som är utsatt för utomhusklimat som absorberar mer koldioxid än inomhusbetong. Dessutom visar studien, att större exponerad specifika ytor, såsom finare partikelstorlekar, leder till snabbare koldioxidupptag. Fraktionsstorleken 0–4 mm som har det högsta upptaget på 58 kg CO2/𝑚3.Kostnadsberäkningar tyder på att accelererad karbonatisering kan vara en kostnadseffektiv metod för att minska koldioxidutsläpp jämfört med andra tekniker som CCS och CCU. När det gäller implementering är investeringskostnadern väsentligt lägre än för implementering av en CCS-anläggning. Resultatet visar en skillnad i investeringskostnader på 9 miljarder kronor observerades, inklusive reparation och underhåll.

Odling av mikroalger för framställning av biogas är ett relativt outforskat område. Den forskning som hittills utförts har påvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag går till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena både näringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutsläpp (rökgaser från industrin) då de tar upp föreningar innehållande kväve, fosfor och kol från dessa källor. Den producerade biogasen kan ersätta fossila bränslen. Dessutom skapas en rötrest som kan återföras till odlingsmarker vilket sluter näringskretsloppet. Mikroalgen Chlorella vulgaris undersöks gällande dess egenskaper i alg-biogasprocessen för att aktuella flöden ska kunna sammanlänkas genom industriell symbios. Mikroalger kan skapa unika möjligheter till kretsloppsanpassad energiproduktion bland annat tack vare att vissa av dem har potential att fungera både som växt och som djur. För att energiproduktionen ska kunna kretsloppsanpassas måste de olika systemen i alg-biogasprocessen lokaliseras strategiskt med avseende på dess flöden. / The area of microalgae cultivation for the production of biogas is quite uninvestigated. Research has shown promising results due to the possibility to make use of resources that are unused or even cause negative environmental impact: the microalgae can purify nutrient rich water (waste water) as well as exhausts rich in carbon dioxide (flue gas) as they take up compounds containing carbon, nitrogen and phosphorus from these sources. The produced biogas can replace fossil fuels. In addition, a digest is produced which can be returned to cropland which closes the nutrient loop. The microalgae Chlorella vulgaris is studied regarding its traits in the algae-to-biogas process in order to evaluate if the flows present can be interlinked through industrial symbiosis. Microalgae can create unique possibilities for loop adapted energy production partly thanks to their potential to function both as plant and as animal. For a loop adapted energy production the different systems in the algae-biogas process need to be located strategically with regards to the flows in the process. / The area of microalgae cultivation for the production of biogas is quite uninvestigated.Research has shown promising results due to the possibility to make use of resources that areunused or even cause negative environmental impact: the microalgae can purify nutrient rich water(waste water) as well as exhausts rich in carbon dioxide (flue gas) as they take up compoundscontaining carbon, nitrogen and phosphorus from these sources. The produced biogas can replacefossil fuels. In addition, a digest is produced which can be returned to cropland which closes thenutrient loop. The microalgae Chlorella vulgaris is studied regarding its traits in the algae-to-biogasprocess in order to evaluate if the flows present can be interlinked through industrial symbiosis.Microalgae can create unique possibilities for loop adapted energy production partly thanks to theirpotential to function both as plant and as animal. For a loop adapted energy production the differentsystems in the algae-biogas process need to be located strategically with regards to the flows in theprocess