<p>In Rio De Janeiro, 1992, was the first document signed that meant a responsibility for industrial countries to decrease their emissions, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). Thirteen years later was the first legal binding document signed, the Kyoto protocol, and for the first time industrial countries all over the world was bound to decrease their emissions on greenhouse gases. Within the framework of this commitment, three flexible mechanisms (Clean Development mechanism, Joint Implementation and Emission trading) were introduced with the function to reduce the economical costs of the commitment. The flexible mechanisms Emission Trading (ET) is what this report is about.</p><p>The report starts with a description of carbon dioxide and it’s effect on the environment, thereafter comes a background review of the national agreements who lies as a ground to the implementation of emission trading as a management control measure in Sweden and the rest of the world.</p><p><em><p>Keywords</p>: United Framework Convention on Climate Change, Kyoto protocol, Flexible mechanisms, Emission trading, carbon dioxide </em></p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: Redovisning av utsläppsrätter</p><p>Författare: Andersson, Jennie</p><p>Gustafsson, Emma</p><p>Problemformulering:</p><p>Vad anser företagen om handelssystemet med utsläppsrätter?</p><p>Hur redovisar företagen sina utsläppsrätter?</p><p>Hur anser revisorerna att utsläppsrätter skall redovisas?</p><p>Hur ser nuvarande regler ut jämfört med IFRIC 3? (Vad</p><p>innebar tillbakadragandet av IFRIC 3 för företagen?)</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska</p><p>företag har valt att redovisa sina utsläppsrätter, syftet är även</p><p>att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka redovisning av</p><p>utsläppsrätter.</p><p>Metod: Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ metod</p><p>då vi ej är intresserade av att generalisera utan vi vill få en</p><p>djupare förståelse av de intervjuade respondenternas syn på</p><p>redovisning av utsläppsrätter. Vi har med anledning av detta</p><p>valt att genomföra åtta djupgående intervjuer.</p><p>Undersökningsresultat: Undersökningsresultatet visar att samtliga</p><p>företagsrespondenter anser att handelssystemet med</p><p>utsläppsrätter bidrar till en snedvriden konkurrens eftersom</p><p>det ej är globalt. Vidare visar undersökningen att</p><p>respondenterna ej är eniga om hur redovisning av</p><p>utsläppsrätter skall ske för att det skall ge en så rättvis bild</p><p>som möjligt av företagets balansräkning. Detta kan bero på</p><p>att företag inom olika branscher har olika syn på</p><p>utsläppsrätter. Samtliga respondenter ansåg att indragandet</p><p>av IFRIC 3 var nödvändigt med tanke på de missmatcher</p><p>som uppstod vid redovisning enligt detta uttalande.</p><p>Slutsats: Det har i vår uppsats visat sig att samtliga respondenter</p><p>anser det vara nödvändigt med nya klara redovisningsregler</p><p>när det gäller redovisning av utsläppsrätter. Dock kunde</p><p>ingen respondent ge ett konkret förslag på hur dessa framtida</p><p>redovisningsregler skulle kunna se ut. Ett förslag var att det</p><p>kanske skulle vara bra med olika redovisningsmetoder</p><p>beroende på vilken bransch företag verkar inom, detta kan</p><p>vara praktiskt svårt att genomföra.</p>

<p>År 1997 skrevs Kyotoprotokollet under av 84 länder som senare avsåg att ratificera protokollet. Kyotoprotokollet Förbinder Annex I länderna att totalt sänka sina utsläpp med 5 procent av 1990års nivå under perioden 2008-2012. När den perioden är till ända tyder mycket på att Kyotoprotokollet ska ersättas av ett nytt protokoll som eventuellt inkorporerar ej Annex I länder och som även ger dessa länder utsläppsmål. Uppsatsens frågeställning är huruvida försök att minska växthusgasutsläppen bör ske med internationell utsläppshandel av växthusgaser som ett instrument. Teorin som uppsatsen är avgränsad till ger stöd till att en internationell utsläppshandel är optimal om de berörda länderna inte har varu- eller tjänstehandel (autarki) mellan sig. Vid fullständig frihandel är utsläppshandeln ineffektiv och kan dessutom ge upphov till ökade utsläpp gentemot en policy att inte göra något alls. Uppsatsens empiriska ansats visar att graden av frihandel i de berörda länderna är relativt hög och ligger betydligt närmre absolut frihandel än autarki. Detta faktum ger att utsläppshandel är ineffektivt när inte alla länder deltar och förbinder sig till ett fast utsläppsmål.</p>

In Rio De Janeiro, 1992, was the first document signed that meant a responsibility for industrial countries to decrease their emissions, United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). Thirteen years later was the first legal binding document signed, the Kyoto protocol, and for the first time industrial countries all over the world was bound to decrease their emissions on greenhouse gases. Within the framework of this commitment, three flexible mechanisms (Clean Development mechanism, Joint Implementation and Emission trading) were introduced with the function to reduce the economical costs of the commitment. The flexible mechanisms Emission Trading (ET) is what this report is about. The report starts with a description of carbon dioxide and it’s effect on the environment, thereafter comes a background review of the national agreements who lies as a ground to the implementation of emission trading as a management control measure in Sweden and the rest of the world. Keywords : United Framework Convention on Climate Change, Kyoto protocol, Flexible mechanisms, Emission trading, carbon dioxide

År 1997 skrevs Kyotoprotokollet under av 84 länder som senare avsåg att ratificera protokollet. Kyotoprotokollet Förbinder Annex I länderna att totalt sänka sina utsläpp med 5 procent av 1990års nivå under perioden 2008-2012. När den perioden är till ända tyder mycket på att Kyotoprotokollet ska ersättas av ett nytt protokoll som eventuellt inkorporerar ej Annex I länder och som även ger dessa länder utsläppsmål. Uppsatsens frågeställning är huruvida försök att minska växthusgasutsläppen bör ske med internationell utsläppshandel av växthusgaser som ett instrument. Teorin som uppsatsen är avgränsad till ger stöd till att en internationell utsläppshandel är optimal om de berörda länderna inte har varu- eller tjänstehandel (autarki) mellan sig. Vid fullständig frihandel är utsläppshandeln ineffektiv och kan dessutom ge upphov till ökade utsläpp gentemot en policy att inte göra något alls. Uppsatsens empiriska ansats visar att graden av frihandel i de berörda länderna är relativt hög och ligger betydligt närmre absolut frihandel än autarki. Detta faktum ger att utsläppshandel är ineffektivt när inte alla länder deltar och förbinder sig till ett fast utsläppsmål.

Sammanfattning Titel: Redovisning av utsläppsrätter Författare: Andersson, Jennie Gustafsson, Emma Problemformulering: Vad anser företagen om handelssystemet med utsläppsrätter? Hur redovisar företagen sina utsläppsrätter? Hur anser revisorerna att utsläppsrätter skall redovisas? Hur ser nuvarande regler ut jämfört med IFRIC 3? (Vad innebar tillbakadragandet av IFRIC 3 för företagen?) Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska företag har valt att redovisa sina utsläppsrätter, syftet är även att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka redovisning av utsläppsrätter. Metod: Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ metod då vi ej är intresserade av att generalisera utan vi vill få en djupare förståelse av de intervjuade respondenternas syn på redovisning av utsläppsrätter. Vi har med anledning av detta valt att genomföra åtta djupgående intervjuer. Undersökningsresultat: Undersökningsresultatet visar att samtliga företagsrespondenter anser att handelssystemet med utsläppsrätter bidrar till en snedvriden konkurrens eftersom det ej är globalt. Vidare visar undersökningen att respondenterna ej är eniga om hur redovisning av utsläppsrätter skall ske för att det skall ge en så rättvis bild som möjligt av företagets balansräkning. Detta kan bero på att företag inom olika branscher har olika syn på utsläppsrätter. Samtliga respondenter ansåg att indragandet av IFRIC 3 var nödvändigt med tanke på de missmatcher som uppstod vid redovisning enligt detta uttalande. Slutsats: Det har i vår uppsats visat sig att samtliga respondenter anser det vara nödvändigt med nya klara redovisningsregler när det gäller redovisning av utsläppsrätter. Dock kunde ingen respondent ge ett konkret förslag på hur dessa framtida redovisningsregler skulle kunna se ut. Ett förslag var att det kanske skulle vara bra med olika redovisningsmetoder beroende på vilken bransch företag verkar inom, detta kan vara praktiskt svårt att genomföra.

No description available.

<p>Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt</p><p>handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten.</p><p>Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning</p><p>och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på</p><p>den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med</p><p>utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets</p><p>införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på</p><p>stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där</p><p>stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i</p><p>andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor</p><p>sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta.</p>

<p>In January 2005 the emission allowance system was introduced within the European Union and the first period ends at the end of 2007. The system was introduced in order to decrease the wastes of carbon dioxide and the system is a part of ratifying the Kyoto –protocol which first period runs between 2008-2012.</p><p>The idea of the system is to reduce the wastes of carbon dioxide where it costs less to do so and the expenses for the society therefore are as diminutive as possible. Different theories explain that companies can benefit from environment legislation and can depending on the company’s attitude gain competitive advantages improve its productivity and thereby increase its profitability.</p><p>With this in mind, the study aims at examining how the introduction of the emission trade system has influenced Swedish smaller companies in the distant heating industry, with focus on the factors attitude, innovation, competition and profitability. The study was implemented through interviews with five smaller distant heating companies.</p><p>The study shows that the companies mainly have a positive attitude towards the emission trading system but the general conclusion is that the system only influenced the companies marginally. Many companies have been assigned too many emission allowances which suppressed the incentive to trade allowances. We found that the investments that have been made in the last years can be connected to other factors than the introduction of the emission trading system.</p>