No description available.

Urininkontinens drabbar ungefär hälften av de män som genomgått en radikal prostatektomi. I Sverige utförs cirka 2400 operationer årligen och antalet antas stiga i takt med att befolkningen blir allt äldre. I relation till antalet operationer som årligen genomförs är sannolikheten stor att som sjuksköterska möta män som lever med urininkontinens som postoperativ komplikation. Forskning visar att urininkontinens ofta orsakar ett betydande lidande för individen och det är därför av betydelse att männens upplevelser uppmärksammas. Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av att leva med urininkontinensefter radikal prostatektomi och baserades på tolv vetenskapliga artiklar. Efter bearbetning av artiklarna utarbetades resultatet i form av de fem kategorierna: att få sitt liv förändrat, att ständigt vara rädd, att förlora sin manlighet, att ligga steget före och att inte bli informerad. Av resultatet framgår att flertalet män upplevde känslor av rädsla och skam på grund av urininkontinens, vilket ofta bidrog till isolering från sociala sammanhang. Andra centrala fynd i männens berättelser var känslor av förlorad manlighet och upplevelser av bristfällig information. Det är av stor vikt att mäns upplevelser av att leva med urininkontinens efter radikal prostatektomi uppmärksammas i sjuksköterskeutbildningen och även att vidare forskning görs inom detta problemområde.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa samt två kvantitativa. Två teman framkom: Identitet i förändring och Väntan på förändring. Män upplevde att deras identitet förändrades på grund av erektil dysfunktion och de upplevde sig inte som fullvärdiga män, de upplevde även att deras partnerförhållanden påverkades. Väntan på förändring innebar hopp om att den erektila funktionen skulle återkomma. En del män tycktes villiga att acceptera sin erektila dysfunktion, andra inte alls. Åldern var en faktor som påverkade männens acceptans av situationen med erektil dysfunktion. Männen hade olika erfarenheter av hur hjälpmedel mot erektil dysfunktion fungerade. Mer forskning om hur män med erektil dysfunktion kan få stöd efterfrågas. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap om sexuella dysfunktioner och ämnet bör diskuteras mer i olika vårdutbildningar. / Erectile dysfunction is a common side effect after radical prostatectomy. Men who suffer from erectile dysfunction are affected both psychological and physical. Reductions involving the sexual functions is still, today 2010, subject to certain taboos. The purpose of this study was to describe experiences of men living with erectile dysfunction after radical prostatectomy. The study was conducted as a literature study and was based on twelve scientific articles. Ten articles were qualitative and two articles were quantitative. Two themes emerged: Identity in change and Wait for change. Men experienced a changed identity because of the erectile dysfunction, they did not feel like worthy men and their partner relationships were affected. Wait for change involved the hope of erectile function will return. Some men seemed willing to accept their erectile dysfunction while some did not. The age factor affected how the men accepted the situation with erectile dysfunction. The men had different experiences of erectile dysfunction aids and how effective they were. More research about how men with erectile dysfunction can receive support is required. Healthcare professionals need more knowledge regarding sexual dysfunctions and the subject need to be discussed in different medical schools.

Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid. Den södra udden av Stumholmen, Bångs plan, är en av två allmänna platser på Stumholmen där konflikter har utspelat sig den andra är badplatsen. Den ö som varit stängd i århundrande för allmänheten präglas ännu en gång av slutenhet men inte i samma utsträckning som innan 90-talet. Den här studien syftar därför till att se hur de offentliga rummen på Stumholmen och specifikt Bångs plan kan inkludera fler människor och om det är möjligt att hantera konflikter med hjälp av en mer inkluderande planeringsmodell.Städer präglas idag av mångfald och heterogenitet där människor är olika. Sandercock(1998;2003) hävdar dock att planering av städer i västvärlden inte behandlar den diversitet som finns. Istället fortsätter planerare förlita sig på att där finns ett allmänintresse som ska hantera människors olikheter. Men planering som inte ser till människors olikheter riskerar istället föda människors rädsla för det kulturellt ”andra”. Dessa rädslor leder tillkonflikter och när miljöer förändras utan att människor får vara delaktiga i processen finns risk att missnöje uppstår. Därför efterlyser Sandercock en radikal planering där människors känslor och minnen blir en del av planeringsunderlaget. Därför avser studien undersöka hur problematiken i de offentliga rummen på Stumholmen förhåller sig med en teoretisk utgångspunkt i den radikala planeringsteorin.För att undersöka hur konflikterna har sett ut har planhandlingar och tidningsartiklarstuderats och intervjuer samt observationer har gjorts för att skapa en bild av hur platsen används. Det framgår av studien att Bångs plan främst är en plats som passeras förbi på en promenad men att det fortfarande finns minnen av händelser kopplade till platsen och att dessa kan ha bidragit till konflikterna. Det framgår av planhandlingarna att det inte finns några planerade allmänna platser på Stumholmen men ändå avses ön vara tillgänglig för alla. Det går alltså att konstatera att idén om Stumholmen som en öppen och tillgänglig miljö för allmänheten går att ifrågasätta.

University, Diss., 2006--Würzburg.

Würzburg, Univ., Diss., 2002.

Universiẗat, Diss., 2000--Bremen.

Universiẗat, Diss., 2003--Freiburg (Breisgau).

University, Diss., 2004--Frankfurt (Main). / Zsfassung in engl. und dt. Sprache.

Bakgrund:Prostatacancer är en cancerform som drabbar ca 10 000 män varje år iSverige. Incidensen har ökat, mycket på grund av förbättrad diagnostik. I samrådmed läkare väljer patienten behandlingsmetod. Behandlingen baseras till en viss delpå förväntade bieffekter och besvär.Syfte: Att jämföra bieffekter mellan kirurgi och strålbehandling upp till 5 år efter avslutad kurativ syftande behandling av lokaliserad prostatacancer.Metod: 2 148 män ingick i studien varav 1 085 som genomgått radikal prostatektomi och 1 063 som genomgått strålbehandling. Data från ett större pågående forskningsprojekt har använts. Medelvärden har jämförts mellan två behandlingsgrupper och analys genomfördes med Mann-Whitney U-test.Resultat:Problem med urinvägarna uppgavs vara något mer besvärligt för män som genomgått prostatektomi. Tarmproblem uppgavs vara något mer besvärligt för de män som genomgått extern strålbehandling. Sexualfunktionen var det bådagrupperna hade mest besvär av efter 5 år. Sammanfattningsvis såg vi att männens grad av skattade besvär ökade medan skillnaden mellan behandlingsgrupperna minskade över tid gällande alla bieffekter.Slutsats: Genom god kunskap om bieffekter efter behandling av lokaliserad prostatacancer kan sjuksköterskan stärka patientens rätt till delaktighet och självbestämmande