Ett läkemedels uppgift är att erbjuda bot, lindra och/eller förebygga sjukdomstillstånd. Men de kan även ge negativa effekter i form av läkemedelsrelaterade problem på grund av felmedicinering. En anledning till felaktig läkemedelsanvändning hos patienter med många läkemedel kan vara att de, speciellt vid ordinationsändringar, inte har en uppdaterad uppgift om vilka läkemedel som är aktuella för behandlingen. Tidigare studier har visat att det finns stora avvikelser mellan vilka läkemedel patienter ordinerats och vad de i själva verket tar. Bland äldre patienter och patienter med flera läkemedel är risken för avvikelser som störst. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av avvikelser mellan ”Mina sparade recept på apoteket”/recept i receptregistret (RR), patientens aktuella ordinationer i patientjournalsystemet på Hälsocentral samt vad patienten uppger är aktuella, gällande ordinationer för patienter med diabetes mellitus, anslutna till Stensö Hälsocentral i Kalmar. Studien genomfördes dels som en registerstudie genom avstämning av aktuella ordinationer i journalens läkemedelslista mot sparade recept i RR, och dels som en intervju med patienterna om vilka recept som utgjorde hans/hennes aktuella ordinationer. Studien visade att hos patienter med diabetes mellitus var 17 % av recepten i RR och 15 % av ordinationerna i läkemedelslista inaktuella, receptdubbletter eller dubbelmedicinering. Studien tyder på att endast 62 % av läkemedelsposterna hos patienter med diabetes mellitus förekom i både RR och läkemedelslista samt var aktuell enligt patientuppgift. Studien indikerar att en stor andel av recepten i RR utgörs av inaktuella recept, receptdubbletter och dubbelmedicinering. Studiens begränsade storlek gör emellertid att den får betraktas som en pilotstudie.

Att få korrekt och tillräcklig information om sin ordinerade läkemedelsbehandling är en förutsättning för att en patient ska kunna genomföra behandlingen på ett tillfredsställande sätt. Beroende på vilka underlag man använder sig av kan man få olika information. Ett resultat avanvändning av underlag som innehåller inkorrekt information kan vara felmedicinering som i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa. Syftet med studien var att, ur ett könsperspektiv, undersöka om apotekskunder kände till olika underlag och vilka de använde sig av. Vidare undersöktes hur många som använde sig av ombud för inköp av läkemedel, om det var problem att hålla reda på läkemedelsordinationerna samt omfattning av avvikelser mellan antal av kunden angivna ordinationer och antal recept. Studien genomfördes på Apoteket Lejonet (Apoteksgruppen AB) i Kalmar med intervjuer av kunder som tillfrågades om underlag, ordinationer, eventuella problem och socioekonomiska förhållanden. Studien var en del av ett större projekt där andra studenter intervjuade kunder på andra apotek och resultaten har sammanställts. Studien visade att 223 av 699 intervjuade (32 %) kände till Läkemedelslistan från patientjournalen; något vanligare bland männen än kvinnorna. En tredjedel av dessa använde sig av den som underlag. I princip alla kände till ”Mina sparade recept på apotek” från Receptregistret. Två tredjedelar använde sig av denna lista som underlag och den var därmed det vanligaste angivna underlaget i studien. Nio procent använde sig av ombud för läkemedelsinköpen. 15 % uppgav att det var problem att hålla reda på ordinationerna. Det är viktigt att de underlag som används innehåller korrekt information om ordinationerna. Genom att på både apotek och inom vården göra avstämningar när förändringar i behandlingen sker kan man hålla underlagen uppdaterade. Därmed minskas risken för felmedicineringar och patientsäkerheten främjas. / Obtaining accurate and sufficient information about prescribed drug therapy is a prerequisite for a patient to implement the treatment in a satisfying way. Which medicines should be used, why should they be used, how should they be used (dosage, administration) and for how long should the therapy last – all these questions should be answered with an accurate source. The information on different sources can differ and therefore contain incorrect information. This may result in medication errors, which in turn can have serious consequences for the patient’s health. From the electronic patient record (EMR), the patient can receive a list of the doctor’s prescriptions. This list contains information about product name, dosage and indication of the medicine prescribed. In the national prescription repository (NPR), the prescriptions sent electronically (almost all of the Swedish prescriptions) are saved and can be obtained and dispensed at any pharmacy. The patient can also receive a list from the NPR, containing information about all saved prescriptions in the repository. The list contains information about product name, dosage and indication. The doctor can not make changes in this repository. To be informed of what dispenses has been executed during the last 15 months, the patient can ask for another list from the national prescription repository (NPR). This list contains information about what dispenses has been executed, independently of prescribing doctor and dispensing pharmacy. This list can for example be used to complement a patient’s medical records and to give the doctor information about what medicines the patient eventually has taken. The aim of this study was, from a gender perspective, to examine if pharmacy custumers where aware of the different sources mentioned above and/or which sources they use to implement the medication treatment. Furthermore, it was examined how many used are presentative for their pharmacy errands. It was also examined if there were problems keeping track of the medicine prescriptions. The extent of discrepancies between the number of prescriptions and number of medicines the patient specify they used, was also examined. The study was conducted at Apoteket Lejonet (Apoteksgruppen AB) in Kalmar by interviewing pharmacy custumers. Patients with five or more prescriptions in the NPR were asked about sources, prescriptions, potential problems and socio-economic survey. The study showed that 223 of 699 respondents (32 %) knew of the list from the EMR, slightly more common among men then women. A third of them used it as a source to implement the medication treatment. Almost all of the respondents knew of the list from the NPR. This was also the most common source – used by almost 70 %. Nine percent used a representative for their pharmacy errands. Fifteen percent said there were problems keeping track of the medicine prescriptions. The problem most of them specified was about generic substitution. It is important that the sources contain accurate and sufficent information about the prescriptions. In that way the patient can achieve a safe treatment with satisfying results. Both pharmacies and the health care can and should make reconciliations when changes in the treatment are done. Then, the sources can be kept updated and correct, thereby reducing the risk of medication errors, and the patients’ safety is promoted.

Bakgrund: Att varje patient har en god kännedom om sin läkemedelsbehandling leder till en minskad risk för felmedicinering, bättre livskvalitet på individnivå samt till att stora samhällskostnader reduceras[1]. Det finns flera olika informationsunderlag som patienter kan använda sig av för att hålla ordning på sin ordinerade läkemedelsbehandling. Dessa underlag innehåller information om förskrivna läkemedel. Dock är inget informationsunderlag heltäckande och informationen kan ibland vara inaktuell vilket kan bli problematiskt för patienten och leda till att aktuell ordination inte följs[19]. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att genom strukturerade intervjuer på apotek undersöka vilket underlag kunder med minst fem eller fler receptordinerade läkemedel använder för att hålla ordning på sin aktuella läkemedelsbehandling. Hur många kunder som kände till och hur ofta de på apotek fått en utskrift av receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”. Hur många kunder som kände till och hur ofta de via personlig inloggning på internet granskat sin receptlista. Metod: Studien är en uppföljning av ”Patients’ information on their prescribed current treatment” som genomfördes år 2012[25].Strukturerade intervjuer med läkemedelsavstämningar genomfördes på 8 olika apotek i Sverige. Totalt inkluderade 167 apotekskunder. Resultat: Studien visade att 55% använde sig av utskriften av receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”, 39% använde sig av läkemedelsförpackningarna med apoteksetiketter med doseringsanvisning, 13% uppgav att de använde läkemedelslistan och 8% uppgav att de använde sig utav personlig inloggning med e-legitimation (receptlistan). Studien visar att en stor andel apotekskunder inte använder nödvändiga informationsunderlag som behövs för en säker läkemedelsanvändning. Slutsats: För att en patient ska kunna sköta sin läkemedelsbehandling på ett optimalt sätt krävs det att kunskap finns om vilka skriftliga underlag som finns att tillgå, vad de innefattar samt dess begränsningar. / Background If patients have access to an adequate and updated list of prescribed drugs it will lead to reduced risk of medication error and thus to better quality of life at the individual level, as well as reduced public spending for medical care. In drug treatment, patient compliance is extremely important, as incorrect medical use can lead to severe consequences. For patients prescribed long-term treatment with drugs, compliance is estimated to be only 50% [1]. There are several different sources patients can utilize to keep updated with their prescribed drugs; The Medication List (ML) from the physicians’ electronic medical record[14]. The Prescription List (PL) with all prescriptions stored in the Swedish National Prescription Repository (NPR) accessible from any pharmacy in Sweden [19]. The Pharmacy Record List (PR) of the purchases on prescriptions made over the past 15-month period[15]. Paper prescriptions[20]. The pharmacy packaging labels[11]. Patients may also access their PL over the internet. Objective The purpose of the study was to investigate, via questionnaire interviews in pharmacies, what sources of information customers used to keep updated in their prescribed drugs. Patients with at least five or more prescription drugs (data from the NPR) were included in the survey. It was also investigated how many customers that had knowledge of and had received a printout of the PL "My stored prescription at the pharmacy" at visits in the pharmacies. It was also investigated to what extent customers had visited a public website, through personal login, to take part of their PL, and how often. Methods This survey is a follow-up of another study "Patients' information on their prescribed current treatment" published in 2012 [25]. In this study customers were recruited from 8 different pharmacies in Sweden. Customers where asked to answer questions from a questionnaire and a drug reconciliation was done. A total of 167 customers, with at least five prescribed drugs, were included. Key findings The majority, 55%, stated that they used the PL printout "My stored prescription at the pharmacy". 39% relied on instructions given on the of drug packages and the pharmacy labels with dosage instructions. 13% of the customers reported that they used the ML handed over from their physician. 8% stated that they used the website via personal login with e-ID to get to the PL ”My stored prescription at the pharmacy”. Conclusion On March 1, 2018, the government decided on the draft bill for a national pharmaceutical list. The list should provide a complete and up-to-date picture of the individual patient's drugs, regardless of who prescribed the drug and where in the country this occurred[19]. Thus, modernity development should lead to a reduced necessity of using several different sources for prescribed drugs, which can hopefully reduce the risk of errors in drug use and increase the overall patient safety.