Darbo tikslas: Įvertinti Kauno miesto gyventojų atliekų rūšiavimo motyvacijų sąsajas su Eko taškų įkūrimu. Uždaviniai: Įvertinti Kauno miesto gyventojų motyvaciją bei įpročius rūšiuoti atliekas. Nustatyti Kauno miesto gyventojų motyvacijos bei įpročių rūšiuoti atliekas sąsajas su Eko taškų įkūrimu. Metodika: Tyrimas buvo atliktas 2013 m. lapkričio – 2014 m. vasario mėnesiais. Anoniminės anketos būdu apklausti 271 Kauno miesto gyventojai. Statistinė duomenų analizė buvo atlikta naudojant statistinį programinį paketą SPSS v20. Surinktų duomenų skirtumų patikimumas buvo vertinamas chi kvadrato (χ2) kriterijumi. Statistinė išvada laikyta patikima, kai p < 0,05. Rezultatai. Kauno miesto gyventojų rūšiavimo motyvacijos veiksniai: ekonominės naudos (patogumo) - 48 proc., aplinkos apsaugos (vertybiniai) - 33 proc. ir socialinio priklausomumo (bendruomeniškumo) – 19 proc. (p<0,05). Daugiausia gyventojai atskiria: stiklo taros (99,3 proc.), makulatūros (62,3 proc.) ir PET gėrimų taros (55,7 proc.) (p<0,05). Eko taškais naudojasi - 62,8 proc. visų rūšiuojančių stiklo tarą, 54,3 proc. – rūšiuojančių PET gėrimų tarą. Rūšiavimui sudarytas galimybes vertino puikiai 79,9 proc. makulatūrai šalinti naudojančių Eko taškus, o specialiuosius konteinerius tik 19,0 proc., 86,4 proc. stiklo tarai šalinti naudojančių Eko tašką, o specialiuosius konteinerius tik 33,3 proc. (p<0,05). 70,8 proc. kiekvieną dieną ir 78,9 proc. kiekvieną savaitę atskiriantiems stiklo tarą, 78,2 proc. kartą į savaitę... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study. To evaluate interfaces between waste sorting motivations of Kaunas city residents and the establishment of Eco points. Objectives: To evaluate waste sorting motivations and habits of Kaunas city residents; to determine the interfaces between Kaunas residents’ motivations and habits related to waste sorting and establishment of the Eco points. Methodology: The study has been started on November, 2013 and completed February, 2014. 271 of Kaunas city residents were interviewed by Anonymous questionnaires. Statistical analysis was performed using statistical software package SPSS v20. The reliability of the collected data differences was evaluated by chi-square (χ2) criteria. Statisted result is reliable if the p-value< 0.05. Results. Waste sorting motivation factors of Kaunas city residents: economical benefits (convenience) - 48%, environmental protection values – 33%. and social belonging (community factor) – 19% (p < 0.05). Mostly residents sort this waste: glass containers (99.3%), waste paper (62.3%) and PET beverage containers (55.7%) (p < 0.05). Conditions for waste sorting were evaluated as perfect by: 79.9% of those who sort waste-paper by using Eco points and only 19.0% of those who sort waste-paper by using special containers; 86.4% of residents who sort glass containers by using Eco points and only 33.3% of those who sort glass containers by using special containers (p < 0.05). 70.8% of respondents sorted glass containers every day and 78.9% were... [to full text]

As waste is separated at the source, the success of the Swedish recycling system largely depends on an active participation of households. However, especially young people were found to not consistently follow their local recycling schemes. A recent and promising approach to tackle such suboptimal household recycling behaviour (HRB) is the use of persuasive technology. To understand and further its context-specific potential, this research aims to explore the key elements of persuasive technology which aspires to promote sustainable household recycling behaviour among adults in Sweden. The chosen methodology is research through design. Based on the results of a literature review and online survey among target users (N=50), a mobile phone application was designed in an iterative manner. Through these activities, the following key elements were established: (1) easy access to information about optimal household recycling behaviour, (2) employment of several motivational strategies, (3) recognition of differences between local recycling schemes, (4) regard of users as equals and (5) use of a readily accessible technology channel. The impact of these elements depends on the users’ ability to carry out the target behaviour and therefore on a well-functioning recycling system. The technological format of persuasive technology interventions was found to spark the target users’ curiosity. Using this as a ‘carrot’, a well-designed content is argued to encourage repeated use and a reflection process to help break unsustainable household recycling habits. / Eftersom avfall separeras vid dess källa, beror Sveriges återvinningssystems framgång i stor utsträckning på aktivt deltagande hushåll. Studier har visat att särskilt unga inte följer lokala återvinningsrutiner på ett konsekvent sätt. Ett nytt och lovande tillvägagångssätt för att hantera detta suboptimala hushållsåtervinningsbeteende (English: household recycling behaviour (HRB)) är användningen av övertygande teknik. Syftet med denna studie är att utforska de viktigaste delarna av övertygande teknik som strävar till att främja ett hållbart hushållsåtervinningsbeteende hos vuxna i Sverige. Den valda metodiken är forskningsdriven design. Baserat på resultat från en litteraturstudie samt en online enkätundersökning fokuserad på målgruppen unga (N=50), designades en mobilapplikation genom ett iterativt tillvägagångssätt. Studien identifierade följande nyckelelement för en övertygande design i domänen: (1) Lättillgänglig information angående optimalt hushållsåtervinningsbeteende, (2) Användning av flera motivationsstrategier, (3) Identifiering av skillnader mellan lokala återvinningsrutiner, (4) Betrakta användare som jämställda och (5) Användning av lättillgänglig teknikkanal. Effekterna av dessa element är beroende av att användarna även har möjlighet att utföra den önskade sopsorteringen, och därför på ett välfungerande återvinningssystem. Designlösningen att använda sig av övertygande teknik i form av en app visade sig väcka målanvändarnas nyfikenhet. Studien visar att en väldesignad app kan fungera som en 'morot' för att uppmuntra användning över en längre tid, och skapa en reflektionsprocess som kan bryta ohållbara återvinningsvanor.

No description available.