Artificial intelligence permeates all industries nowadays, including the accounting sector. The benefits of cost reduction and efficiency improvement in accounting through AI implementation have been emphasized by several researchers. The purpose of this study is to describe how companies currently utilize artificial intelligence in the accounting process to decrease costs and enhance efficiency. A deductive approach was used, and to gain a deeper understanding of AI implementation in accounting, a qualitative approach was applied through qualitative interviews. The data was collected from five respondents, transcribed, and analyzed. The sample consisted of five accounting economists from different accounting firms with a mix of experiences in accounting. The study revealed that AI is not fully implemented in the accounting industry, but it simplifies the work for accounting economists through the use of various AI systems. AI systems can handle bookkeeping, compile financial statements, and facilitate information retrieval. Accounting economists now have the opportunity to provide advisory services, strengthening customer relationships. Therefore, AI contributes to cost reduction and increased efficiency in the accounting process. / Artificiell intelligens genomsyrar alla branscher nuförtiden, bland annat redovisningsbranschen. Fördelar med kostnadsreducering och effektivisering i redovisningen genom AI implementering har betonats av flera forskare. Syftet med denna studie är att beskriva hur företag i dagsläget använder sig av artificiell intelligens i redovisningsprocessen för att minska kostnader och öka effektiviteten i redovisningen. En deduktiv ansats användes och för att få en djupare förståelse om AI implementeringen i redovisningen tillämpades en kvalitativ ansats med hjälp av kvalitativa intervjuer. Materialet samlades in genom fem respondenter som transkriberades och analyserades. Urvalet bestod av fem redovisningsekonomer från olika redovisningsbyråer som hade en blandning av erfarenheter inom redovisning. Studien visade att AI inte är fullt implementerat i redovisningsbranschen men det förenklar arbetet för redovisningsekonomer genom användning olika AI-system. AI-systemen kan bokföra, sammanställa bokslut och underlätta informationssökningen. Redovisningsekonomer har nu möjligheten att ge rådgivning vilket förstärker kundrelationerna. AI bidrar därför till kostnadsreduktion och ökad effektivitet i redovisningsprocessen.

Tidigare studier har visat att den digitala utvecklingen är en stor del i dagens samhälle, inte minst för organisationer. Digitalisering kan kortfattat beskrivas som ett skifte från analogt till digitalt. En stor del av den tidigare forskningen inom detta område har berört hur redovisningen påverkas generellt. Studien undersöker olika organisationers redovisningsprocess och hur processen påverkas av digitalisering. Olika organisationer ser strukturmässigt olika ut och de agerar då även olika när det gäller förändringar, digitaliseringsförändringar. I studien är digitalisering ett centralt begrepp, digitalisering innebär att organisationer kan använda förnyade digitala hjälpmedel som lagrar, sammanställer och arkiverar redovisningen.   Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt redovisningsprocessen i olika organisationer har påverkats av digitaliseringen. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats där fyra organisationer har intervjuats. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att grunderna i redovisningsprocessen är oförändrade i de olika organisationerna. Däremot har tillvägagångssätten i redovisningsprocessen i de olika organisationer påverkats av digitaliseringen. / Previous studies show that digitalization development is a central part of today's society and is an important role for organisations. Digitalization can be explained as a shift from analogue to digital. Previous research within the subject has researched how accountancy is generally affected. This study explores different organisations  accounting process and how the process is affected by digitalization. Different organisations vary regarding structure and also acts different regarding digitalization changes. In the study, digitalization is a central construct and means that organisations can use renewed and digital aid that accommodate, compile and archive accounting.  The purpose of this study is to research how the accounting process in various organisations is affected by digitalization. To achieve the purpose, a qualitative method was applied, and four organisations has been interviewed. The analysis is carried through from a presented empire in relation to the theoretical framework. This study shows that the basics in accounting process remains the same in the different organisations. However the digitalization has affected the approach within the accounting process.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka digitaliseringens institutionalisering i små redovisningsbyråer samt dess påverkan på redovisningsprocessen.  Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och en deduktiv forskningsansats har använts. Data samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserades med hjälp av tematiska analys. Totalt intervjuades tio små redovisningsbyråer.  Resultat & slutsats: Digitaliseringens institutionalisering i små redovisningsbyråer kan delvis förklaras av den nyinstitutionella teorins isomorfismer. Dessa institutionella krafter har institutionaliserat digitaliseringen i byråerna i varierande utsträckning. Vi kan konstatera att den tvingande och härmande isomorfismen haft störst påverkan och att den normativa isomorfismen inte påverkat byråerna i lika hög utsträckning. Studien visar att digitaliseringen har påverkat redovisningsprocessens samtliga steg. Processen ser dock fortfarande likadan ut. Digitaliseringen har bara underlättat arbetet.  Examensarbetets bidrag: Studien lämnar ett teoretiskt bidrag till den befintliga litteraturen genom att visa att den nyinstitutionella teorins isomorfismer kan förklara hur digitaliseringen har institutionaliserats i små redovisningsbyråer. Studien lämnar ytterligare ett teoretiskt bidrag till den befintliga litteraturen genom att visa att redovisningsprocessens samtliga steg i små redovisningsbyråer har påverkats av digitaliseringen men att processen fortfarande är densamma, det vill säga att konsulten fortfarande utför samma tjänst men att arbetet underlättats. Studiens praktiska bidrag är att små redovisningsbyråer som inte har digitaliserat sin verksamhet bör göra det samt att studenter och nyexaminerade ekonomer bör ha en inblick i hur redovisningsarbetet har påverkats av digitaliseringen.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier kan undersöka digitaliseringens institutionalisering i små företag som upprättar sin redovisning internt samt dess påverkan på redovisningsprocessen i dessa företag. / Aim: The purpose of this study is to investigate the institutionalisation of digitalisation in small accounting firms and the impact it has on the accounting process. Method: We have conducted a qualitative study and a deductive research approach has been used. Data were collected through semi-structured telephone interviews and analyzed using thematic analysis. A total of ten small accounting firms were interviewed. Result & Conclusions: The institutionalisation of digitalisation in small accounting firms can partly be explained by the isomorphisms of the new institutional theory. These institutional forces have institutionalized the digitalisation in the small accounting firms to varying extent. We can state that the coercive and mimetic isomorphism has had the greatest impact and that the normative isomorphism does not affect the small accounting firms to the same extent. The study shows that digitalisation has affected all the steps of the accounting process. However, the process still looks the same. Digitalisation has only facilitated the work. Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to the existing literature by showing that the isomorphisms of the new institutional theory can explain how digitalisation has been institutionalized in small accounting firms. The study makes another theoretical contribution to the existing literature by showing that all the steps in the accounting process in small accounting firms have been affected by the digitalisation but that the process continues to be the same, the accountant continues to provide the same service, but the work has been facilitated. The practical contribution of the study is that small accounting firms that have not digitized their business should do so, and that students and newly graduated economists should have an insight into how the accounting work has been affected by digitalisation. Suggestions for future research: Further studies can investigate the institutionalisation of digitalisation in small companies that employs in-house accountants and the impact it has on the accounting process in these companies.

Bakgrund: Vi befinner oss i nya tider där mycket grundas på teknologisk innovation. Organisationer har sedan långt tillbaka siktat mot att tilldela fler uppgifter till maskiner för att minska kostnader och förbättra effektiviteten. Det är även viktigt för att alltid kunna vara konkurrenskraftiga, skapa ett affärsmässigt mervärde och utveckla prestanda. Digitalisering är något som tar över marknaden och organisationer påverkas stort av detta. Arbete som utförs av humanitär kraft bidrar till höga kostnader för organisationen. Därmed har AI-styrda arbeten vuxit radikalt. Artificiell Intelligens (AI) möjliggör snabb datahantering och automatiserar repetitiva uppgifter som till exempel bankavstämningar och fakturahantering. Forskare är ense om att AI har stor potential och att rollen för AI inom ämnet redovisning kommer att öka mer och mer. Däremot visar tidigare forskning inte lika mycket på den praktiska tillämpningen av AI inom redovisningsprocessen hos företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse om hur och varför/varför inte företag implementerar AI i redovisningsprocessen. Detta genom att ta reda på hur långt företag har kommit idag samt vilka delar av redovisningsprocessen som implementerar AI och motiven till implementeringen. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Studien har vänt sig till redovisningsekonomer och ekonomiansvariga från medelstora företag. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Studien visar att företag inte arbetar mycket med AI inom redovisningsprocessen. Den enda delen är i bokföringsdelen, där leverantörsfakturahanteringen använder AI. Det främsta motivet till varför/varför inte AI implementeras mer är på grund av att det inte finns några bra AI-lösningar i redovisningssystemen. Ytterligare motiv som nämnts är kunskapsbrist, kostnad och låg prioritering. / Background: We are in new times where much is based on technological innovation. Organizations since a long time aimed to assign more tasks to machines to reduce costs and improve efficiency. This is in order to always be competitively advantageous, create added business value and develop performance. Digitalisation is something that is taking over the market and organizations are greatly affected by this. Human resources contribute to high costs for organisations. Thus, AI-controlled work has grown radically. AI enables fast data handling and automates repetitive tasks such as bank reconciliations and invoice processing. Researchers agree that AI has great potential and that the role of AI in the subject of accounting will increase more and more. However, research does not show as much on the practical application of AI within the accounting process of companies today. Purpose: The purpose of this study is to understand and investigate how and why companies implement Artificial Intelligence in the accounting process. Thus, the study aims to create an understanding of how far companies have come today as well as which parts of the accounting process implement AI and the motives for the implementation. Method: The study has been carried out using a qualitative method. The study is based on accounting economists and finance managers from medium-sized companies. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. Results and conclusion: The study shows that companies do not work much with AI in the accounting process. The only part is in the accounting part, where the supplier invoice management uses AI. The main reason why it is not implemented or implemented more is because there are no good AI solutions in their accounting system. Additional motives mentioned are; lack of knowledge, costly, low priority.