I slutet på andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden är att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bättre ska reflektera den aktivitet som uppstår när företaget ingår i ett leasingavtal. Denna standard innebär att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagsläget är majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebär att tillgången inte redovisas i företagets balansräkning. Detta innebär avsevärda förändringar på företagens finansiella rapporter. Förslaget har skapat diskussioner om vilka effekter som detta kan komma att medföra. Syftet med vår studie var att ta reda på om efterfrågan på leasing kommer att förändras till följd av den nya standarden, eftersom denna kommer att eliminera valet av operationella leasingavtal. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur ledande befattningshavare ser på motiv till leasing i förhållande till att låna för att köpa en tillgång. Vi tog reda på hur de tror att deras förhållningssätt till dessa motiv förändras efter införandet av den nya standarden, eftersom detta kan komma att få effekter på efterfrågan om motiven förändras eller försvinner. Vi undersökte även om förhållandet mellan kort- och långsiktiga avtal påverkas av förändringen, samt om det förekom branschskillnader eller skillnader mellan leasegivare och leasetagare. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ enkätstudie, där vi vänt oss till svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap. Vi har gjort en totalundersökning som omfattade 134 företag. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Våra teorier och vår analys har ett agentperspektiv, där vi med hjälp av den positiva redovisningsteorin försöker förklara våra resultat. Slutsatsen i vår studie visade att ledande befattningshavare i svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap är negativt inställda till den nya leasingstandarden, där vi såg att CFO/ekonomichefer var mer negativt inställda än redovisningsansvariga. Vi kunde se indikationer på att efterfrågan av leasing kommer att minska, men däremot inte att förhållandet mellan kort- och långtidsavtal kommer att förändras. Vår studie visade inte några indikationer på skillnader i ledande befattningshavares attityder mellan olika branscher, och vi hade heller inte möjlighet att se några skillnader i attityder mellan leasegivare och leasetagare.

Studien försöker förklara hur företag anpassar utformningen av sin redovisning när de pågrund av kriser i samhället riskerar politiska kostnader. Krisen som undersökts är Covid-19 och studien är baserad på tidigare forskning avseende positiv redovisningsteori. Vi argumenterar för att svenska företag som mottagit stöd i samband med Covid-19 i större utsträckning kommer använda sig av anpassningar i redovisningen för att minska resultatet. Metoden är kvantitativ och vi testar hypotesen genom en korrelationssanalys av företagens mottagna stödåtgärder och anpassningar i bokslutet samt nettoomsättningen och anpassningar i bokslutet. Studiens insamlade empiri består av årsredovisningar från 31 företag, varav urvalet är hämtat från de 400 företag som under år 2020 mottagit mest omställningsstöd i Sverige. Studien har hanterat företag som hunnit släppa sina årsredovisningar fram till och med 2021-04-30. Insamlad data har tillsammans med den teoretiska referensramen legat till grund för studiens resultat. Resultatet tyder på att det inte finns någon positiv korrelation mellan de två olika mätningarna. Detta skulle innebära att mottagandet av omställningsstöd på grund av krisen Covid-19, inte påverkat företagens beslut kring anpassningar i bokslutet. Detta ligger dock i linje med tidigare forskning där stödet för hypotesen varit varierande.