<p>Frågan om civil-militär samverkan i multinationella insatser har länge diskuterats. I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i världen förändras, förändras också inställningen som de i multinationella insatser ingående aktörerna har till civil-militär samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i världen förändrats. Trenden pekar mot färre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militära och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir därför viktig.Detta har uppmärksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den här uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit så. Jag gör det med hjälp av NilsBrunssons teori om Svampmodellen. Brunsson presenterar i modellen ett antal variabler sompåverkar införandet av nya idéer i en organisation. Han menar att en organisation som befinner sig ien reformeringsprocess kan ha svårt att ta till sig ytterligare nya idéer, eftersom den är upptagen medatt genomföra den ifrågavarande reformen.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om Svampmodellen kan bidra till en förståelse avvarför Sverige, senare än andra länder, anammat idén om civil-militär samverkan i multinationellainsatser. Den svenska Försvarsmakten har det senaste decenniet genomfört en omfattandeförsvarsreform; övergången från invasionsförsvar till insatsförsvar. Jag kommer alltså att undersökaom denna reform utgjort ett hinder för Försvarsmakten, och den politiska nivån, att samtidigt ta tillsig idén om civil-militär samverkan i multinationella insatser.</p> / <p>The issue of civil-military relations in multinational missions has been discussed a lot over the past decades. As the security situation in the world changes, with new threats evolving and others fading away, the approach to civil-military relations change. Since the end of the Cold War, the patterns of conflict around the world have changed. The trend points towards fewer inter-state conflicts, and more intra-state. In this kind of conflict, civil and military actors exist side by side, and thus, coordination and cooperation between them is important. The importance of this cooperation has been highlighted in the international context, while it’s been a bit quieter in Sweden. This paper seeks to find a possible explanation to this relative silence. I will try to find the explanation with help from Nils Brunssons theory of “The standardization or organizational forms as a cropping-op process.” Brunsson presents here an amount of variables that affect the introduction and implementation of new ideas in an organization. Brunsson states that an organization that faces a major reform may, at the same time, have problems with incorporating additional ideas, since the organization is already occupied with the first reform in question. The aim of this paper is to examine whether Nils Brunssons theory can contribute to anunderstanding of why Sweden, later that other countries, has adopted the idea of civil-military cooperation in multi-national missions. The Swedish Armed Forces has the last decade been involvedin a far-reaching reform, namely the transition from being organized as an invasion army, with the aim to deter a possible enemy even from attacking, to an organization that should be ready to be usedat all times. This also involved a considerably higher emphasis on the international commitment. I will examine if this reform has constituted an obstacle for the Swedish Armed Forces, including the government, to also adopt the idea of civil-military relations.</p>

Frågan om civil-militär samverkan i multinationella insatser har länge diskuterats. I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i världen förändras, förändras också inställningen som de i multinationella insatser ingående aktörerna har till civil-militär samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i världen förändrats. Trenden pekar mot färre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militära och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir därför viktig.Detta har uppmärksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den här uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit så. Jag gör det med hjälp av NilsBrunssons teori om Svampmodellen. Brunsson presenterar i modellen ett antal variabler sompåverkar införandet av nya idéer i en organisation. Han menar att en organisation som befinner sig ien reformeringsprocess kan ha svårt att ta till sig ytterligare nya idéer, eftersom den är upptagen medatt genomföra den ifrågavarande reformen.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om Svampmodellen kan bidra till en förståelse avvarför Sverige, senare än andra länder, anammat idén om civil-militär samverkan i multinationellainsatser. Den svenska Försvarsmakten har det senaste decenniet genomfört en omfattandeförsvarsreform; övergången från invasionsförsvar till insatsförsvar. Jag kommer alltså att undersökaom denna reform utgjort ett hinder för Försvarsmakten, och den politiska nivån, att samtidigt ta tillsig idén om civil-militär samverkan i multinationella insatser. / The issue of civil-military relations in multinational missions has been discussed a lot over the past decades. As the security situation in the world changes, with new threats evolving and others fading away, the approach to civil-military relations change. Since the end of the Cold War, the patterns of conflict around the world have changed. The trend points towards fewer inter-state conflicts, and more intra-state. In this kind of conflict, civil and military actors exist side by side, and thus, coordination and cooperation between them is important. The importance of this cooperation has been highlighted in the international context, while it’s been a bit quieter in Sweden. This paper seeks to find a possible explanation to this relative silence. I will try to find the explanation with help from Nils Brunssons theory of “The standardization or organizational forms as a cropping-op process.” Brunsson presents here an amount of variables that affect the introduction and implementation of new ideas in an organization. Brunsson states that an organization that faces a major reform may, at the same time, have problems with incorporating additional ideas, since the organization is already occupied with the first reform in question. The aim of this paper is to examine whether Nils Brunssons theory can contribute to anunderstanding of why Sweden, later that other countries, has adopted the idea of civil-military cooperation in multi-national missions. The Swedish Armed Forces has the last decade been involvedin a far-reaching reform, namely the transition from being organized as an invasion army, with the aim to deter a possible enemy even from attacking, to an organization that should be ready to be usedat all times. This also involved a considerably higher emphasis on the international commitment. I will examine if this reform has constituted an obstacle for the Swedish Armed Forces, including the government, to also adopt the idea of civil-military relations.