Zugl.: Marburg, Univ., Diss., 2009

Universiẗat, Diss., 2003--Dortmund.

Universiẗat, Diss., 2005--Münster (Westfalen).

<p>Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vård av unga. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för och få kunskap om behandling samt skolverksamhet på en institution för ungdomar med fokus på regelsystem, regelöverträdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen är etnografisk och resultatet bygger på en två veckor lång observationsperiod på en institution för vård av unga. Teorin bygger på Goffmans bok <i>Totala institutioner- fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor</i>. Goffman menar att en total institution kännetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera på resultatet. I resultatet visas till exempel att institutionen Skogbys regelsystem är centrala i verksamheten och att regelöverträdelserna beivras med hjälp av utebliven belöning.</p>

Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vård av unga. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för och få kunskap om behandling samt skolverksamhet på en institution för ungdomar med fokus på regelsystem, regelöverträdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen är etnografisk och resultatet bygger på en två veckor lång observationsperiod på en institution för vård av unga. Teorin bygger på Goffmans bok Totala institutioner- fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kännetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera på resultatet. I resultatet visas till exempel att institutionen Skogbys regelsystem är centrala i verksamheten och att regelöverträdelserna beivras med hjälp av utebliven belöning.

<p>Sammanfattning</p><p>Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar.</p><p>Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång.</p><p>Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.</p>

Für drehzahl- und lagegeregelte elektrische Antriebssysteme mit mechanisch-elastischen Übertragungselementen exitiert eine Fülle von Regelstrategien. Jede von ihnen weist spezifische Vor- aber auch Nachteile auf, welche letztlich auf die eigene prinzipbedingte Güteschranke zurückzuführen sind. Um eine solche Güteschranke zu durchbrechen muß man grundsätzlich die Strukturbeschränkung des Reglers angreifen. Hierfür werden zwei Möglichkeiten aufgezeigt, ein parametervariables und ein strukturvariables Regelkonzept. Mit der Parameter-und der Strukturvariabilität lassen sich konventionelle Regler qualitativ aufwerten, und unterschiedliche Regelprinzipien kombinieren. Insbesondere können Nutz-Nichtlinearitäten in systematischer Weise in lineare Regler integriert werden. Das parametervariable Regelkonzept verfolgt dem Ziel, das dynamische Regelverhalten konventioneller Regler durch Online-Tuning der Reglerparameter zu verbessern. Hierbei können unterschiedliche Parametersätze vorteilhaft kombiniert werden, so dass die Güteschranke des konventionellen Reglers überwunden wird. Der systematische Entwurf vereint die klassischen linearen Methoden mit der heuristischen fuzzy-basierten Vorgehensweise. Beim strukturvariablen Konzept handelt es sich um ein auf das Sliding-Mode-Prinzip basierte Regelverfahren, dessen Hauptgegenstand die Güterobustheit der Regelung gegenüber Parameterunsicherheiten ist. Um die Nachteile des Sliding-Mode-Prinzips zu vermeiden und damit die Realisierbarkeit für elektrische Antriebssysteme zu erhöhen, werden Methoden für die Rekonstruktion der Zustandsgrößen und für die Chattering-Reduktion vorgeschlagen. Auch das strukturvariables Konzept beinhaltet einen starken Bezug zu linearen Prinzipien. Möglichkeiten zur Kombination beider vorgeschlagenen Konzepte werden ansatzmässig aufgezeigt. Die beiden Konzepte werden in Simulation und an einer Versuchsanlage experimentell erprobt

Hochsch., Diplomarbeit--Wismar, 2006.

Univ., Diss.--Münster (Westfalen), 2002.

Für drehzahl- und lagegeregelte elektrische Antriebssysteme mit mechanisch-elastischen Übertragungselementen exitiert eine Fülle von Regelstrategien. Jede von ihnen weist spezifische Vor- aber auch Nachteile auf, welche letztlich auf die eigene prinzipbedingte Güteschranke zurückzuführen sind. Um eine solche Güteschranke zu durchbrechen muß man grundsätzlich die Strukturbeschränkung des Reglers angreifen. Hierfür werden zwei Möglichkeiten aufgezeigt, ein parametervariables und ein strukturvariables Regelkonzept. Mit der Parameter-und der Strukturvariabilität lassen sich konventionelle Regler qualitativ aufwerten, und unterschiedliche Regelprinzipien kombinieren. Insbesondere können Nutz-Nichtlinearitäten in systematischer Weise in lineare Regler integriert werden. Das parametervariable Regelkonzept verfolgt dem Ziel, das dynamische Regelverhalten konventioneller Regler durch Online-Tuning der Reglerparameter zu verbessern. Hierbei können unterschiedliche Parametersätze vorteilhaft kombiniert werden, so dass die Güteschranke des konventionellen Reglers überwunden wird. Der systematische Entwurf vereint die klassischen linearen Methoden mit der heuristischen fuzzy-basierten Vorgehensweise. Beim strukturvariablen Konzept handelt es sich um ein auf das Sliding-Mode-Prinzip basierte Regelverfahren, dessen Hauptgegenstand die Güterobustheit der Regelung gegenüber Parameterunsicherheiten ist. Um die Nachteile des Sliding-Mode-Prinzips zu vermeiden und damit die Realisierbarkeit für elektrische Antriebssysteme zu erhöhen, werden Methoden für die Rekonstruktion der Zustandsgrößen und für die Chattering-Reduktion vorgeschlagen. Auch das strukturvariables Konzept beinhaltet einen starken Bezug zu linearen Prinzipien. Möglichkeiten zur Kombination beider vorgeschlagenen Konzepte werden ansatzmässig aufgezeigt. Die beiden Konzepte werden in Simulation und an einer Versuchsanlage experimentell erprobt