Kvalitetsbristerna i registerkartan är ett välkänt problem och Lantmäteriet arbetar ständigt för att uppdatera kartan och hitta en lösning på detta problem som är ekonomiskt försvarbar. Trots detta arbete så är bristerna stora på många håll, speciellt på landsbygden och inom skogsmark. Denna rapport behandlar konsekvenserna av registerkartans gränsredovisning i skogsmark. Arbetet har skett genom en fältstudie där två fastigheters utmärkta gränser kontrollmättes mot registerkartans angivna gränser. En beräkning av det teorietiska skogsvärdet som hamnar i gränszonen mellan registerkartans gräns och den på marken utmärkta gränsen.  En schablonmässig beräkning bedömt på hela Sveriges årliga avverkningsareal som ligger inom den gränszon som påverkas av registerkartans brister har gjorts och värdet av virkesvolymerna inom detta gränsland har beräknats. En Litteraturstudie har genomförts på den litteratur som berör ämnet. Enkätundersökningar till sakkunniga inom skogsnäringen och samtal med andra sakkunniga personer har skett för att få en inblick i hur registerkartans brister påverkar. Skogsnäringen vill inte se detta som ett stort problem som påverkar deras arbete. Även fast fel uppstår p.g.a. brister i deras kartmaterial och utrustning. De vill hellre peka på att gränserna många gånger är för dåligt underhållna av fastighetsägarna och att lantmäteriets prissättning gör att man hellre riskerar att göra fel än att få gränsen bestämd.

Samhällets utveckling mot ett allt mer digitaliserat samhälle, medför en ökad användning och efterfrågan av digitalt kartmaterial. Den ökade tillgången till lätthanterlig teknologi för karthantering gör dessutom att det digitala kartmaterialet med lätthet kan användas av allmänheten. Registerkartan som är en del av fastighetsregistrets allmänna del regleras främst i lag om fastighetsregistret och förordningen om fastighetsregister. Registerkartan redovisar bland annat, gränser och beteckningar för fastigheter och samfälligheter, områden för servitut, nyttjanderätter, ledningsrätter, vägrätt och planer. Digitala registerkartan används ofta av myndigheter, kommuner och andra yrkesverksamma för att utföra olika arbeten där en digital redovisning av fastighetsgränser är nödvändig. I detta arbete har yrkesverksammas användning av digitala registerkartan inom fem olika verksamhetsområden studerats för att undersöka hur användningen av registerkartan kan påverka de enskilda fastighetsägarna, ekonomiskt och juridiskt. Syftet med denna studie var att skapa underlag för att förbättra riktlinjerna kring användningen av den digitala registerkartan och för att motivera en mer enhetlig och rättssäker handläggning inom samhällsbyggnadsprocessen. Målet med studien var att kartlägga yrkesverksammas användning av digitala registerkartan för att kunna dra slutsatser om möjliga juridiska och ekonomiska konsekvenser som kan påverka fastighetsägarna. Studiens resultat genererades i huvudsak från en kvalitativ intervjustudie där tjugotre respondenter deltagit. Utöver denna intervjustudie har en dokumentstudie genomförts för att studera de yrkesverksammas befintliga riktlinjer. Av det insamlade resultatet framgick det att det finns en stor variation på användningsområden och hanteringssätt av registerkartan. Men också att kunskapen och insikten i materialet varierade. Vilket kan medföra en oenhetlig hantering som kan bidra till att fastighetsägarna påverkas ekonomiskt och juridiskt.  Slutsatsen av detta arbete var att det finns stora behov av att ta fram enhetliga riktlinjer och information om registerkartan för att säkerställa att registerkartan används på ett anpassat sätt i förhållande till dess varierande kvalitet. / The development of society towards an increasingly digitalized society leads to an increased use and demand for digital map material. The increased access to easy-to-use map management technology also makes it possible for the digital map material to be easily used by the public. The cadastral index map, which is part of the property register's general part is regulated primarily in the “lag om fastighetsregister” and ”förordning om fastighetsregister”. The cadastral index map shows, among other things, boundaries and designations for real estate joint property unit, areas for easement, rights of use, utility easement, right of way, as well as plans and more. The cadastral index map is often used, by other authorities, municipalities and other professionals, to perform various tasks where a digital accounting of real estate boundaries is necessary. In this work, employers' use of the cadastral index maps in five different areas of activity has been studied, to see how the use of the cadastral index map can affect the individual property owners financially and legally. The purpose of this study was to create a basis for improving the guidelines on the use of the cadastral index map and to motivate a more uniform and legal-safe handling of the social construction process. The aim of the study was to map the employers' use of the cadastral index map in order to draw conclusions about possible legal and economic consequences that could affect the property owners. The study's results were mainly generated from a qualitative interview study where twenty-three respondents participated. In addition to this interview study, a document study has been conducted to study the existing guidelines of the professionals. From the collected results it appeared that there was a great variety of areas of use and handling methods for the cadastral index map. But also that knowledge and insight into the material varied. Which can lead to an inconsistent management that can contribute to the property owners being legally and financially affected. The conclusion of this was that there is a great need to produce uniform guidelines and information on the cadastral index map to ensure that the register map is used in a customized manner in relation to its shortcomings.

I studien undersöktes hur en högre noggrannhet på fastighetsgränserna i registerkartan vid utbyggnad av VA-nät kan uppnås och vilka problem som kan uppstå om registerkartan inte stämmer. I studien undersöktes också hur stora avvikelserna är mellan registerkartans fastighetsgränser och gränserna i verkligheten och vilka mätningar som behöver utföras för att korrigera noggrannheten i registerkartan. Även en undersökning av vilka konsekvenser det kan leda till om registerkartan har en stor osäkerhet utfördes. För att besvara de frågeställningar som ställts genomfördes en fallstudie, där fältarbete och en enkätundersökning ingick. Fältarbetet genomfördes på landsbygden i Sunne kommun i områdena Karsbol och Tomthult. I dessa områden hade fastighetsgränserna varierande noggrannhet enligt registerkartan. För att undersöka fastighetsgränsernas noggrannhet i registerkartan mot de fysiskt markerade gränspunkterna tillämpades GNSS-mätning. Inför mätningen granskades fastighetsrapporter och förrättningskartor. En enkätundersökning genomfördes för att få en bredare bild av vilka problem registerkartans brister kan medföra. Vid denna enkätundersökning deltog nio personer med olika arbetstitel. Registerkartan ingår i fastighetsregistrets allmänna del, där bland annat information om fastigheternas och samfälligheternas registerbeteckning, tillkomstsätt och areal uppges. Den redovisning av fastighetsgränser som sker i registerkartan har inte någon rättsverkan utan det är förrättningsakten med tillhörande förrättningskarta som besitter detta. Mätningarna utfördes med hjälp av GNSS-mätning och nätverks-RTK, där flera SWEPOS-stationer och driftledningscentraler samverkar för att kunna ge en så korrekt position som möjligt. Resultatet från fältarbetet visar att gränspunkters lägen enligt registerkartan skiljer sig märkbart från motsvarande inmätta gränspunkter. Av resultatet framgår det att avvikelsen är större i området Karsbol, där inmätning av gränspunkterna skett i slutet på 1920-talet, än vad det var i området Tomthult där inmätning skett i närtid. En ersättningsberäkning genomfördes för att få en uppfattning av vilka konsekvenser som orsakas av registerkartans osäkerhet. Studien visar i sin helhet att det krävs mycket arbete för att uppnå hög noggrannhet över hela registerkartan. För att utreda andra konsekvenser som registerkartans osäkerhet kan leda till krävs ytterligare studier inom området. / Cadastral index maps are used by most municipalities on daily basis. However, the map partly has a low accuracy and problems can arise, for example, in the development of water and sewer networks, where it may be asked whose property the intrusion will take place on. Little scientific work has been done regarding investigation of the low accuracy of the property boundaries, because the work is time-consuming. The study was carried out in collaboration with the municipality of Sunne, and the areas that were investigated were Karsbol and Tomthult. This study is dealing with how to get a higher accuracy of the property boundaries on the cadastral index map can be achieved and what problem it can lead to if the map have poor quality. To investigate the property limits, the accuracy of the register map and the physically marked boundary points measured by GNSS-measurement. The survey was conducted to get a broader picture of what the problems the register map´s flaws may result in municipal work. The result shows that the cadastral index map is noticeably different from the actual boundary points and it would take a lot of work to get a high accuracy on the map. If the method is to be useful in practice, further investigation is required and measuring of more boundary points is necessary.