Elevassistans är en av stödåtgärderna som kan aktiveras för elever i behov av särskilt stöd. Skolans rektor har genom sin tolkning av styrdokumenten stort inflytande över om elevassistenter anställs i den lokala skolverksamheten. Syftet med uppsatsen är att ge en situerad bild av elevassistenter som social praktik. Detta görs genom att belysa anledningar och förutsättningar som påverkar utformandet av det lokala elevassistentuppdraget. Dataunderlaget bygger på kvalitativa intervjuer med sju rektorer på olika kommunala grundskolor inom samma län. De transkriberade intervjuarna har senare bearbetats genom en tillämpning av kvalitativ innehållsanalys. För ytterligare perspektiv förankras uppsatsens begreppsvärld inom ett sociokulturellt kunskapsperspektiv sammanfört med en tillämpning av multimodal designteori. Den tes som skapar riktning i den teoretiska undersökningen är att utforska plan, situerad handling och diskrepansen däremellan. Resultatet visar en variation på hur elevassistenter får plats i organisationen och vilket syfte elevassistans får som stödåtgärd. Två olika anställningsförfaranden för elevassistenter identifieras som påverkar hur elevassistans organiseras. Rektorernas beslut om elevassistans baseras bland annat på tolkningar av lokala förutsättningar, som tillgång till alternativ kompetens samt konstruktiva attityder kring elever i behov av särskilt stöd. Rektorn tillsammans med elevhälsoteamet har enligt styrdokumenten och resultatet stort inflytande över särskilt stöd. Det lokala elevassistentuppdraget skräddarsys efter skolorganisationens tillfälliga behov och formas ytterligare av hur olika aktörer tolkar stödåtgärden. Elevassistentuppdraget blir som en brygga mellan normalitet och avvikelse. Elevassistenterna som har fått tillsvidareanställning beskrivs som skickliga. Deras erfarenhetsbaserade spetskompetens samt konstruktiva attityd gentemot elever i behov av särskilt stöd är eftertraktad hos skolorganisationerna. Elevassistans som stödåtgärd kan samtidigt strukturellt bidra till att negativa strukturer kring elever i behov av särskilt stöd förstärks. Däribland kan elevassistans som stödåtgärd ses som en tydlig markör för vilka elevers stödbehov som den lokala skolorganisationen har svårt att tillgodose.