Syftet med studien är att studera pedagogers olika förhållningssätt gentemot barn och hur barn i sin tur kan agera utifrån hur de blir be bemötta av pedagoger i förskolan. Problemställningen i studien är att barn kan bli påverkade av pedagogers förhållningssätt och som kan leda till svårighet i barns kommunikation och relationer till andra individer. Metoden utgår från observationer och intervjuer där två pedagoger förhåller sig olika till barnen. Resultatet av studien visar hur pedagogernas olika förhållningssätt påverkar barnen i deras relation till andra individer.Textens fokus utgår från relationen mellan pedagog och barn samt barn och barn med teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Relationell pedagogik innebär att det är kommunikationen och mötet mellan individer som är centralt i utveckling av kunskap och färdigheter. Centrala begrepp i studien är attunement, relationskompetens, relationsnät, omsorgsetik och edu-care. Studien är ingen guide till hur den ”rätta och goda ” pedagogen förväntas vara utan för att påvisa hur pedagogers olika förhållningssätt kan påverka barns relation och kommunikation med varandra.