Sammanfattning Samhällsutvecklingen har bidragit till att antalet kommunikationskanaler ökat betydligt de senaste åren. Detta har givit reklamen en allt större roll i dagens företag. Att bygga upp ett starkt renommé kräver emellertid omfattande marknadsföring, som kan ta både lång tid och vara kostsamt. För att lättare etablera sig på marknaden kan det därmed vara lockande för näringsidkare med sämre ekonomi att dra nytta av annans, redan starka, kännetecken. Renommésnyltning innebär att en part olovligen utnyttjar det positiva värde som ligger i annans varumärke eller kännetecken i sin egen marknadsföring. Behovet av skydd mot renommésnyltning har således ökat. Förutsättningarna för otillbörlighetsgrunden finns enbart i begränsad mån reglerade i lag, vilket lämnar ett visst tolkningsutrymme för Marknadsdomstolen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att utreda detta tolkningsutrymme, genom analys av domstolens bedömning av förutsättningarna för renommésnyltning. Vidare finns skäl att undersöka huruvida dessa tillämpas i praktiken, på samma sätt som de formats genom praxis. I beskrivningen av renommésnyltning som ges i praxis nämns en ekonomisk fördel som förutsättning. Det framgår inte huruvida detta ska behandlas som en typ av förutsättning, eller enbart anses vara en följd av renommésnyltning. Att undersöka detta är ytterligare ett syfte i arbetet. Det finns dock tydliga krav på att förfarandet ska ha påverkat konsumentkollektivet. Uppfylls detta ligger det nära till hands att anta att även en ekonomisk vinst eller förlust skapas i förhållandet mellan näringsidkarna i fråga. Till detta kopplas syftet att ta reda på om tillämpningen av transaktionstestet samverkar med frågan om ekonomisk fördel. Det finns från Per Jonas Nordells sida en uppfattning om att renommésnyltning inte kan göras gällande när de båda parterna bedöms ha lika, eller näst intill lika, starkt renommé. Med hans argumentation som bakgrund är syftet med uppsatsen även att utreda vilken vikt domstolen lägger vid företagens renomméskillnader. Metoden som används är den rättsdogmatiska, men med rättspraxis som huvudsaklig utgångspunkt. För att uppnå uppsatsens syften har tre teser formulerats; Förutsättningarna för renommésnyltning är tydliga och lätta att tillämpa Ekonomisk fördel är en följd av renommésnyltning, men varken samverkar med transaktionstestet, eller har väsentlig betydelse vid domstolens bedömning Snyltning kan bara ske då mindre väletablerade företag snyltar på mer väletablerade företag – det vill säga när renomméskillnad föreligger. Vardera tes avslutas med ett verifiering/falsifieringsavsnitt. Slutsatsen i den första tesen är att förutsättningarna är tydliga och förhållandevis lätta att tillämpa, om domstolen tillåts ha ett visst tolkningsutrymme. I tes två framkommer det att ekonomisk fördel inte behandlas som en förutsättning. Det finns inte heller något som tyder på att densamma samverkar med transaktionstestet. Den tredje tesen är mer komplicerad att fastställa. Utifrån Nordells argumentation torde tesen anses som verifierad. Det finns emellertid ytterligare aspekter kring detta som pekar på motsatsen.

<p>Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning.</p><p>Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning.</p><p>Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL).</p><p>Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering.</p><p>Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.</p>

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner. Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett. Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p. MFL, utan endast renommésnyltning som bedöms enligt generalklausulen, 5 och 6 §§ MFL. De rekvisit som vi anser föreligger för renommésnyltning är: Huruvida ett kännetecken är bärare av ett renommé i det sammanhang som det används i. Huruvida kännetecknet kan förknippas med näringsidkaren. Huruvida anknytningen till kännetecknet är obehörig. Huruvida anknytningen även är otillbörlig. Huruvida den utsatte näringsidkaren lider någon skada. Huruvida konsumenternas marknadsöverblick förändras. Med hänsyn till att Sverige fick en ny marknadsföringslag 2008 kommer vi avslutningsvis att göra en kort reflektion av hur bedömningen av renommésnyltning eventuellt kommer att förändras på grund av detta.

Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning. Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning. Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL). Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering. Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.