Spelling suggestions: "subject:"marknadsföringslagen"" "subject:"marknadsföringslagens""
1 |
Personlig integritet i digital marknadsföring. Om dataskyddets inverkan på marknadsföringslagen. / Privacy in digital marketing. Regarding the impact of data protection on the Marketing Act.Englund Lozano, Isabel January 2021 (has links)
No description available.
|
2 |
Gränsöverskridande marknadsföring vid e-handel : - En uppsats om kolliderande principer vid val av jurisdiktion samt om geolokalisering som verktyg / Cross-border marketing in e-commerce : - Colliding principles for jurisdiction and the use of geolocation as a toolKjellman, Clara January 2016 (has links)
E - handeln har på senare tid ökat markant inom Europa. Eftersom handeln på nätet ofta är gränsöverskridande uppkommer ständigt nya rättsliga problem. En fråga som uppkommer för näringsidkare, som har en webbsida där svenska konsumenter handlar, är vilket lands lag som blir tillämplig vad gäller marknadsföring en på deras webbsida på internet. Sveriges marknadsföringslag utgår ifrån effektlandsprincipen, till skillnad från e-handelslagen som utgår ifrån ursprungslandsprincipen. Detta innebär att två olika principer kan bli tillämpliga vid bedömning av marknadsföringen på webbsidan. Det är oklart vilken princip som ska gälla vid en kollision av de två principerna. Vägledning kan hittas i praxis och uttalanden i bl.a. ICCs riktlinjer, men något klart svar på frågan finns inte. För att näringsidkare ska kunna reglera vilka konsumenter som ska få ta del av webbsidan och därmed dess marknadsföring, kan en viss teknik, s.k. geolokalisering, tillämpas. Geolokalisering innebär att en näringsidkare kan välja att få webbsidan blockerad i vissa länder och samtidigt vara tillgänglig i andra. Denna teknik skulle kunna användas som ett verktyg för att lösa och undkomma problematiken kring val av jurisdiktion vid marknadsförings åtgärder, eftersom näringsidkare då kan styra till vem och var marknadsföringen riktas. År 2015 kom ett meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeisk a och sociala kommittén samt Regionkommittén, där kommissionen föreslog att s.k. oberättigad geolokalisering ska förbjudas. Oberättigad geolokalisering innebär att konsumenter i ett visst land kan få andra priser, för samma vara och tjänst, än konsumenter i andra länder bara för att de befinner sig i ett visst land. Näringsidkaren har i sådana fall använt sig av en geolokaliseringstjänst som känner av i vilket land konsumenten befinner sig och har på så sätt anpassat priser och urval utefter det. Oberättigad geolokalisering är oförenligt med EUs inre marknad och likabehandlingsprincipen samt kan vara diskriminerande gentemot konsumenterna. I januari 2016 gjordes även en studie, ett s.k. offentligt samråd där konsumenter och näringsidkare fick chansen att uttala sig i frågan. Det framkom att många av konsumenterna upplevt oberättigad geolokalisering och ansåg att det var ett problem. Näringsidkarna efterfrågade gemensam lagstiftning på området. Frågan är om ett förbud mot oberättigad geolokalisering är rätt väg att gå, eftersom det kan påverka marknaden p å flera sätt, både positivt och negativt.
|
3 |
Renommésnyltning : -de lega lataBerglund, Johan, Borg, Johan, Zetterström, Johan January 2008 (has links)
<p>Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning.</p><p>Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning.</p><p>Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL).</p><p>Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering.</p><p>Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.</p>
|
4 |
Butikschefers juridiska kunskaper : kring marknadsföring i enskilda butikerSevholt, Sandra, Ahlberg, Maria January 2009 (has links)
Alla butiker marknadsför sig själva på ett eller annat sätt, genom att driva en försäljning av produkter sysslar man även med marknadsföring. Många använder sig även av annonsering i tidningar och tv samt genom Internet för att nå ut till potentiella kunder. Är butikschefers kunskaper inom juridik kring marknadsföring tillräckliga och vilka konsekvenser kan bristande kunskaper inom detta ämne orsaka? I enskilda butiker är det ofta en butikschef/ägare som har det ensamma ansvaret över hur man marknadsför sin butik, utan någon kedja i ryggen som kan lägga upp marknadsföringsplaner och dylikt. Därför har vi valt att ägna denna undersökning åt enskilda butiker, då de är de som bör ha en grundlig kunskap inom detta ämne, för att inte begå misstag och onödiga fel som kunde ha undvikits. Vi intervjuade åtta butikschefer/ägare för enskilda butiker i Varberg. Vi kompletterade intervjuerna med observationer av dessa butiker och deras marknadsföring så som annonser och hemsidor på Internet, dessutom genomförde vi observationer av andra enskilda butiker och dess marknadsföring. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att visa hur kunskapen inom juridik kring marknadsföring se ut hos enskilda butiker och hur dessa butiker efterlever de lagar som finns. Vi undersökte vad som är de största problemen hos dessa butiker och vad de är väldigt noga med. Hur kan deras kunskaper förbättras och vilken attityd de har till de olika lagtexterna? Det var viktigt för oss att som utgångsläge titta på hur de marknadsför sig och hur deras process ser ut. Tar de själva ansvaret för sin marknadsföring eller tar de hjälp från ett utomstående håll? Undersökningen visade på att i vissa fall att kunskapen inom juridik inte prioriteras av butikschefer i enskilda butiker i dagens läge. När det kommer till prisinformation är den ofta bristande trots viss vetskap om vad lagen säger. Butiker använder sig av bortförklaringar till att inte följa lagarna, till exempel genom att säga att ”då andra butiker inte följer dessa lagar behöver jag inte heller göra det”. Vår undersökning och det resultat vi fick fram skall kunna vara intressant ur ett vetenskapligt perspektiv då man får en inblick i hur stort juridiska kunskaper prioriteras av butikschefer/ägare i enskilda butiker. Uppsatsen är även intressant för butikschefer/ägare då de får en inblick i vilka konsekvenser det finns för till exempel bristande prisinformation. Till sist menar vi att denna uppsats även är intressant ur en konsuments perspektiv då de får en större uppfattning om vad de har för rättigheter när de gäller hur företag marknadsför sig, samt se hur kunskaperna inom juridiken kring marknadsföringen ser ut hos en normal enskild butik.
|
5 |
Butikschefers juridiska kunskaper : kring marknadsföring i enskilda butikerSevholt, Sandra, Ahlberg, Maria January 2009 (has links)
<p>Alla butiker marknadsför sig själva på ett eller annat sätt, genom att driva en försäljning av produkter sysslar man även med marknadsföring. Många använder sig även av annonsering i tidningar och tv samt genom Internet för att nå ut till potentiella kunder. Är butikschefers kunskaper inom juridik kring marknadsföring tillräckliga och vilka konsekvenser kan bristande kunskaper inom detta ämne orsaka? I enskilda butiker är det ofta en butikschef/ägare som har det ensamma ansvaret över hur man marknadsför sin butik, utan någon kedja i ryggen som kan lägga upp marknadsföringsplaner och dylikt. Därför har vi valt att ägna denna undersökning åt enskilda butiker, då de är de som bör ha en grundlig kunskap inom detta ämne, för att inte begå misstag och onödiga fel som kunde ha undvikits. Vi intervjuade åtta butikschefer/ägare för enskilda butiker i Varberg. Vi kompletterade intervjuerna med observationer av dessa butiker och deras marknadsföring så som annonser och hemsidor på Internet, dessutom genomförde vi observationer av andra enskilda butiker och dess marknadsföring. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att visa hur kunskapen inom juridik kring marknadsföring se ut hos enskilda butiker och hur dessa butiker efterlever de lagar som finns. Vi undersökte vad som är de största problemen hos dessa butiker och vad de är väldigt noga med. Hur kan deras kunskaper förbättras och vilken attityd de har till de olika lagtexterna? Det var viktigt för oss att som utgångsläge titta på hur de marknadsför sig och hur deras process ser ut. Tar de själva ansvaret för sin marknadsföring eller tar de hjälp från ett utomstående håll? Undersökningen visade på att i vissa fall att kunskapen inom juridik inte prioriteras av butikschefer i enskilda butiker i dagens läge. När det kommer till prisinformation är den ofta bristande trots viss vetskap om vad lagen säger. Butiker använder sig av bortförklaringar till att inte följa lagarna, till exempel genom att säga att ”då andra butiker inte följer dessa lagar behöver jag inte heller göra det”. Vår undersökning och det resultat vi fick fram skall kunna vara intressant ur ett vetenskapligt perspektiv då man får en inblick i hur stort juridiska kunskaper prioriteras av butikschefer/ägare i enskilda butiker. Uppsatsen är även intressant för butikschefer/ägare då de får en inblick i vilka konsekvenser det finns för till exempel bristande prisinformation. Till sist menar vi att denna uppsats även är intressant ur en konsuments perspektiv då de får en större uppfattning om vad de har för rättigheter när de gäller hur företag marknadsför sig, samt se hur kunskaperna inom juridiken kring marknadsföringen ser ut hos en normal enskild butik.</p>
|
6 |
Renommésnyltning : -de lega lataBerglund, Johan, Borg, Johan, Zetterström, Johan January 2008 (has links)
Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning. Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning. Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL). Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering. Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.
|
7 |
Fastighetsmäklarens aktsamhetsnivå utifrån den allmänna omsorgsplikten : En rättsanalys av fastighetsmäklarens ansvar för information till presumtiva köpare / The real estate agent’s level of caution based on the general duty of care : A legal analysis of the real estate agent’s responsibility for information to presumptive buyersNilsson, Tobias, Nordgren, Rasmus January 2022 (has links)
Fastighetsmäklaren ska i varje förmedlingsprocess hantera en stor mängd information. En del av informationen regleras av fastighetsmäklarens kontrollplikt, som är reglerad i 3 kap 15 § FML. Den information som faller utanför kontrollplikten omfattas av den allmänna omsorgsplikten. Sådan information kommer inte sällan från säljaren, en bostadsrättsförening eller av en annan part. Av diverse anledningar så stämmer inte alltid informationen fastighetsmäklaren mottar. I äldre praxis och förarbeten till fastighetsmäklarlagen så finns en aktsamhetsnivå i den allmänna omsorgsplikten som bygger på en culpabedömning, där vikt läggs vid om fastighetsmäklaren hade en ursäkt för att inte kontrollera riktigheten i förväg eller hade skäl att misstänka att något inte stämde. Det finns således en öppning för subjektiva element i FML. Denna culpabedömning härstammar från sedvanlig skadeståndsrättslig princip. Men tröskeln för vad som inte anses vara culpöst är inte enkel att utröna. På senare tid har FMI:s disciplinnämnd börjat tillämpa marknadsföringslagen mer direkt på fastighetsmäklarens marknadsföringsmaterial, som bygger på information från bland annat säljaren. Marknadsföringslagen har inte samma öppenhet för subjektiva element som i fastighetsmäklarlagen, vilket leder till en strängare aktsamhetsbedömning vid disciplinärenden. Således föreligger det en konfliktyta kring aktsamhetsnivån för fastighetsmäklarens hantering av information och dess användning vid marknadsföring. Det finns ingen tydlig gräns för var aktsamhetsnivån går. En bedömning behöver göras med hänsyn till konsumentskyddet i författningarna kontra hur långtgående ansvaret ska vara för en fastighetsmäklare, för att nå konsensus och uppnå en förutsägbar rättssäkerhet. Enligt vår mening är det oskäligt att applicera ett strikt ansvar på fastighetsmäklaren utifrån MFL. Men desto viktigare frågan är för någon av parterna desto högre grad av aktsamhet bör fastighetsmäklaren tillämpa med tanke på fastighetsmäklarens självständiga ansvar både i FML och MFL. Aktsamhetsnivån i praxis anpassas efter hur pass klandervärt fastighetsmäklarens beteende är men enligt oss bör även mer hänsyn tas till hur viktig en viss fråga är för parterna och framför allt hur påtaglig konsekvensen blir för den part som blir drabbad av fastighetsmäklarens oaktsamhet. / The real estate agent must handle a large amount of information in each brokerage process. Some of the information is regulated by the real estate agent's duty to verify, which is regulated in chapter 3, section 15 in the Estate Agents Act. The information that falls outside the duty of control is covered by the general duty of care. Such information often comes from the seller, a tenant-ownership association, or another party. For various reasons, the information the real estate agent receives is not always correct. In older case law and preparatory works for the Estate Agents Act, there is a level of care in the general duty of care based on a negligence assessment, where the deciding factor is if the real estate agent had an excuse for not checking the accuracy in advance or had reason to suspect that something was wrong. Hence there is an opening for subjective elements in the Estate Agents Act. This negligence assessment stems from the usual principle in tort law. But the threshold for what is not considered negligent is not easy to ascertain. Recently, the Real Estate Inspectorate's disciplinary committee has begun to apply the Marketing Act more directly to the real estate agent's marketing material, which is based on information from, among others, the seller. The Marketing Act does not have the same openness to subjective elements as in the Estate Agents Act, which leads to a stricter assessment of due diligence in disciplinary matters. Thus, there is a conflict area regarding the level of care for the real estate agent's handling of information and its use in marketing. There is no clear limit to where the level of care goes. An assessment needs to be made regarding consumer protection in the constitutions versus how far-reaching the responsibility should be for a real estate agent, in order to reach a consensus and achieve a predictable legal certainty. In our opinion, it is unreasonable to apply a strict liability to the real estate agent based on the Marketing Act. But the more important the issue is for one of the parties, the greater the degree of care that the real estate agent should apply in view of the broker's independent responsibility in both the Estate Agents Act and the Marketing Act. The level of caution in practice is adapted to how reprehensible the broker's behaviour is, but in our opinion more consideration should also be given to how important a certain issue is to the parties and above all how obvious the consequence will be for the part affected by the broker's negligence.
|
8 |
Ska verka spontant skrivet :-) - En undersökning om ungas användande av bloggar som informationskällor, med fokus på dold reklam och dess problematikerOlofsdotter, Anna January 2016 (has links)
Människor utsätts dagligen för tusentals reklambudskap, varav flertalet sållas bort. Budskapen behöver således finna nya vägar mottagaren, något som görs bland annat genom dold reklam i bloggar. Konsumentverket gav i slutet av 2015 ut en vägledning marknadsföring i bloggar och sociala medier, vars syfte var att höja kunskapsnivån kring marknadsföringslagen hos bloggare och som tydliggör att mottagarna ska kunna skilja mellan marknadsföring och övrigt innehåll. Med bakgrund i vägledningen var syftet med studien att undersöka hur bloggar kan användas som verktyg för marknadsföring, hur unga förhåller sig till den dolda reklam som förekommer på bloggar och den problematik som uppkommer på grund av bristande transparens.Undersökningens inledande metod utgjordes av kvalitativa intervjuer med två personer som ansågs ha kännedom om forskningsområdet, för att skapa en bakgrund och en bild av forskningsområdet och dess problematiker. Därefter skickades en enkät ut, baserad på den kunskap som genererats i intervjuerna samt den teori som studerats. Enkätens syfte var att kartlägga ungas medvetenhet och tankar kring Konsumentverkets vägledning, samt att undersöka hur de uppfattar och förhåller sig till dold reklam på bloggar.Resultatet visar att endast en fjärdedel av studiens totala antal respondenter känner till Konsumentverkets vägledning om marknadsföring i bloggar och att ännu färre känner till syftet och innehållet i den. Det visar även att respondenterna känner ett bristande förtroende för bloggare. Respondenterna uppger att de föredrar reklammärkning och transparens i bloggarna i teorin, vilket verkar baseras på en uppfattning kring att det är ”rätt” att reklammärka. Samtidigt verkar de i praktiken inte lägga lika mycket vikt vid reklammärkningen. Slutsatsen är således ett förslag om att sprida vägledningen bland bloggläsarna för att öka medvetenheten bland bloggarna, då det skulle kunna resultera i att läsarna ställer ytterligare krav på bloggbranschen. / People are exposed to thousands of advertising messages on a daily basis, most of which are ignored by them. Therefore, the messages need to find new ways to the recipient, which can be done by hidden advertising in blogs. Konsumentverket published a guidance on advertising in blogs and social media, in 2015. It aimed to raise awareness among bloggers and clarify how to distinguish advertising from other blog content. The aim of this study was to investigate how blogs can be used as marketing tools, how young people relate to the hidden advertising messages on blogs and the problems that can occur because of a lack of transparency.The study initially consisted of interviews with two people who were considered to have knowledge regarding the topic, to create a background and an understanding of the research area and its problems. A questionnaire was then distributed, based on the knowledge generated in the interviews. The objective was to identify young people's awareness and thoughts on Konsumentverkets guidance, and to investigate how they perceive and relate to hidden advertising on blogs.The results show that only a quarter of the total number of respondents was familiar with Konsumentverkets guidance on marketing in blogs and even fewer had any knowledge of the purpose and content. It also shows that the respondents have a lack of confidence in bloggers. The respondents prefer labelled advertising and transparency in blogs, in theory, which seems to be based on an idea around that it is "correct" to label advertising. At the same time, they seem to not put as much emphasis on labelled advertising when they actually read blogs. The conclusion therefore involves a suggestion to distribute Konsumentverkets guidance among blog readers to raise awareness among bloggers, as it could result in readers demanding more transparency regarding labelled advertising in the blog industry.
|
9 |
Märkesdifferentiering ur ett konsumentskyddsperspektiv / Brand differentiation from a consumer protection point of viewDanielsson, Patrik January 2003 (has links)
<p>En ur ett marknadsrättsligt perspektiv uppmärksammad och kontroversiell fråga är när samma företag marknadsför två mer eller mindre identiska produkter under olika varumärken, så kallad märkesdifferentiering. Ur ett näringsidkarperspektiv finns det ofta goda skäl för denna form av varumärkesanvändning, vilken närmast kan ses som reklamdriven produktdifferentiering. Ur ett konsumentperspektiv är dock företeelsen inte alltid lika eftersträvansvärd. Genom märkesdifferentiering kan konsumenters möjligheter att orientera sig på marknaden genom meningsfulla pris- och kvalitetsjämförelser försvåras, vilket kan utnyttjas av näringsidkare för att sälja likartade varor till olika priser. Samtidigt kan dock märkesdifferentiering leda till positiva effekter ur ett konsumentperspektiv, exempelvis genom att konsumenter ges information om en produkts egenskaper de tidigare varit omedvetna om, varvid konkurrensen på marknaden stärks. I den föreliggande magisteruppsatsen granskas märkesdifferentiering, mot bakgrund av marknadsföringslagen, ur ett konsumentskyddsperspektiv. Frågan om vart gränsen skall dras, d v s när företeelsen är förknippad med så negativa effekter ur ett konsumentperspektiv att lagstiftaren eller rättstillämparen bör ingripa, besvaras. Men även andra frågor av avgörande betydelse diskuteras, exempelvis frågan om när två produkter skall anses vara identiska eller nästintill identiska.</p>
|
10 |
Märkesdifferentiering ur ett konsumentskyddsperspektiv / Brand differentiation from a consumer protection point of viewDanielsson, Patrik January 2003 (has links)
En ur ett marknadsrättsligt perspektiv uppmärksammad och kontroversiell fråga är när samma företag marknadsför två mer eller mindre identiska produkter under olika varumärken, så kallad märkesdifferentiering. Ur ett näringsidkarperspektiv finns det ofta goda skäl för denna form av varumärkesanvändning, vilken närmast kan ses som reklamdriven produktdifferentiering. Ur ett konsumentperspektiv är dock företeelsen inte alltid lika eftersträvansvärd. Genom märkesdifferentiering kan konsumenters möjligheter att orientera sig på marknaden genom meningsfulla pris- och kvalitetsjämförelser försvåras, vilket kan utnyttjas av näringsidkare för att sälja likartade varor till olika priser. Samtidigt kan dock märkesdifferentiering leda till positiva effekter ur ett konsumentperspektiv, exempelvis genom att konsumenter ges information om en produkts egenskaper de tidigare varit omedvetna om, varvid konkurrensen på marknaden stärks. I den föreliggande magisteruppsatsen granskas märkesdifferentiering, mot bakgrund av marknadsföringslagen, ur ett konsumentskyddsperspektiv. Frågan om vart gränsen skall dras, d v s när företeelsen är förknippad med så negativa effekter ur ett konsumentperspektiv att lagstiftaren eller rättstillämparen bör ingripa, besvaras. Men även andra frågor av avgörande betydelse diskuteras, exempelvis frågan om när två produkter skall anses vara identiska eller nästintill identiska.
|
Page generated in 0.0951 seconds