Syftet med studien är att, utifrån en kritisk-saklig utredningsmetodik, granska hur familjerättssekreterare presenterar och bedömer barnets bästa och våld i nära relationer i 16 vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Utredningarna är gjorda av familjerätten i Örebro kommun. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har den kvalitativa metoden dokumentgranskning använts i kombination med en semistrukturerad intervju. Studien visar att barn under nio år regelmässigt fråntas rätten att göra sin röst hörd samt att ett vuxet barnperspektiv genomsyrar utredningstexterna. Konsekvensen blir att barnets perspektiv osynliggörs och utelämnas. Språket har en avgörande betydelse för hur våldsproblematik hanteras, våldet tenderar att tonas ner eller ignoreras helt i bedömningen. Våld i nära relationer relateras inte till barnets mående, anknytning eller föräldraförmåga. Det är inte heller något som diskuteras eller tas hänsyn till i bedömningen. Den kritiskt-sakliga utredningsmetodiken har genom sina teoretiska begrepp varit ett grundläggande verktyg i studiens analys och diskussion. Detta har kombinerats med den lagstiftning som reglerar familjerättens uppdrag samt anknytningsteori och barnets bästa. Studien ämnar bidra till reflektion, inspiration och upplysning rörande barnets bästa och våld i nära relationer i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Förhoppningsvis kan studien även bidra till att öka barnens inflytande i vårdnadstvister, stärka deras ställning och göra deras röster hörda. / The aim of the thesis is to examine, based on critical-factual investigation methodology, how family law secretary’s presents and assess “child’s best” and domestic violence in 16 custody-residence- and contact investigations. The investigations are made by family law in Örebro. To reach the aim of the study and the research questions the qualitative method document review was used in combination with a semi-structured interview. The results of the study showed that children younger than nine years routinely were denied the right to have their voices heard and also that an adult child’s perspective permeates the investigations. The consequence is that the child's perspective became ​​invisible or omitted. Language has an important part in how violence is handled, it tends to be grayed or ignored in the assessment. Domestic violence is not either related to the child’s wellbeing, attachment theory or parenting skills. That is also something that is not discussed or taken into consideration in the assessment. The critical-factual investigation methodology through its theoretical concepts has been a fundamental tool in the analysis and discussion. This has been combined with the law that regulates the family law assignment, attachment and “child´s best”. The study intends to contribute to a reflection, inspiration and enlightenment concerning “child´s best” and domestic violence in custody-, residence- and contact investigations. Hopefully, the study also helps to increase the children's interests in custody disputes, strengthen their position and to make the children´s voices heard.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad. Ett komplext utredningsarbete framträder som inkluderar ett tolkningsarbete av barnets utsaga, exempelvis med syfte att skydda barnet. En efterfrågan av utbildning i barnsamtal och tolkning av barns utsagor framkommer. Slutligen diskuteras behovet av metoder för att förstärka och säkerställa barns delaktighet, exempelvis diskuteras särskilda biträden till barn. / The aim of the study was to explore how social workers in family law experience their commitment to ensure children's participation in investigations of custody, residence and contact. Qualitative interviews were made with eight social workers in family law and the results were analyzed with IPA, a phenomenological approach. Social workers meet all children in the investigations and they are perceptive of children's specific needs, but children's participation varies due to communication trouble. Policy's and conditions of the work of investigation obstruct children's participation, hence children do not get the opportunity to hear the evaluation or to follow up the court ruling in higher extent. A complex work of investigation appears that includes a work of construction of children's statement in the purpose of protecting the child. A request for education in children's interview and construction of children’s statement emerges. The study ends by discussing methods to enhance and ensure children’s participation.

The study examines family law secretaries’ descriptions of working with parents and children in matters of custody, residence and contact. In addition, the study intends to shed light on the activities that family law secretaries work with, as well as examine the family law secretaries’ descriptions of the interpersonal meeting between a client and a person in authority. The study is based on semi-structured interviews with seven family law secretaries in southern Sweden. The collected data has been analyzed using a thematic analysis. The study’s theoretical premises are based on Yeheskel Hasenfeld’s human service organizations, Michael Lipsky’s street-level bureaucrats, power according to Michel Foucault and the concept of empowerment. By investigating the family law secretaries’ descriptions of the purpose of the activities informational dialogue, collaborative talks and contract, it emerges that the family law’s ambition is to, as far as possible, prevent parental conflicts from leading to disputes in court. Throughout, family law secretaries highlight the importance of a children's law perspective where the best interests of the child should be taken into account based on the individual and his or her situation. Furthermore, there is a common perception among all family law secretaries regarding the dilemma they face as representatives of an organization and fellow human beings. They describe how they have both a little and a large amount of power at the same time, something that has an impact on the room for action of the family law secretaries. In the study’s discussion reasoning is carried out using previous research and the study’s theoretical premises. Among other things it is discussed how the family law secretaries need to take into account factors at both individual, group and societal level, when it comes to working with families. / Studien undersöker familjerättssekreterares beskrivningar av att arbeta med föräldrar och barn i frågor kring vårdnad, boende och umgänge. Dessutom avser studien att belysa de aktiviteter som familjerätten arbetar med samt undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av det mellanmänskliga mötet mellan klient och myndighetsperson. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju familjerättssekreterare i södra Sverige. De insamlade data har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter bygger på Yeheskel Hasenfelds människobehandlande organisationer, Michael Lipskys gräsrotsbyråkrater, makt enligt Michel Foucault samt begreppet empowerment. Genom att undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av syftet med aktiviteterna informationssamtal, samarbetssamtal och avtal framkommer att familjerättens ambition är att så långt det är möjligt förhindra att föräldrars konflikter leder till tvister i domstol. Genomgående belyser familjerättssekreterarna vikten av ett barnrättsperspektiv där barnets bästa bör beaktas utifrån den enskilde individen och dennes situation. Vidare förekommer en gemensam uppfattning bland samtliga familjerättssekreterare kring det dilemma de står i som organisationsrepresentant samt medmänniska. De beskriver hur de har lite och mycket makt på samma gång, något som får en inverkan på familjerättssekreterarnas handlingsutrymme. I studiens diskussion förs ett resonemang med hjälp av tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Det diskuteras bland annat hur familjerättssekreterarna behöver ta hänsyn till faktorer på både individ-, grupp- och samhällsnivå när det kommer till arbetet med familjerna.