In February 2022, a Church of Sweden bishop was removed from office for the first time in almost seventy years following several reports by priest in the diocese detailing the bishop’s misconduct to Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, the disciplinary board for bishops in the Church of Sweden. The present study is not interested in the question of guilt,but aims instead to analyse the decision’s theology with the tools of theological ethics and the perspectives of responsibility, debt and forgiveness. The primary sources for this study are the record of decision from Ansvarsnämnden för biskopar, a statement from Biskopsmötet (the conference of bishops) and an interview with the then-archbishop Antje Jackelen. With the hermeneutic method, this study reconstruct the theology underlying the primary sources and reveals one of the Church of Sweden’s theologies concerning responsibility, debt and forgiveness. Thereafter, the identified theology is placed in a wider Lutheran context with the help of three Swedish theological scholars’ work; Skuld och förlåtelse, by Ann Heberlein, Utanför paradiset by Eva-Lotta Grantén and Försoningens mellanrum by Sofia Camnerin. This essay shows that there is little theology present in the primary sources and therefore in the decision to remove the bishop from office. What theology is present regarding responsibility and debt is firmly drawn from Lutheran tradition, while the perspective of forgiveness is more complex. Forgiveness can be given interpersonally and by God; while God’s forgiveness is given by grace, interpersonal forgiveness can be seen as a process wherein an offender is called to take responsibility for their actions. This study is foremost concerned with the latter, as the primary material also purport to be. When the language of forgiveness is scrutinised, however, the primary sources seems less concerned with forgiveness and more concerned with trust. In addition, the materials are fundamentally interested in the question of whether the bishop’s behaviour has injured the trust in the episcopate and the church as a whole. Ultimately, this is not primarily a theological question but one of trust, an area where Church of Sweden has less experience. My essay suggests that Church of Sweden needs to reflect upon the implications of trust in relationship to ordination.

Studiens syfte är att göra en kvantitativ undersökning av konsumenternas åsikt mot Corporate Social Responsbility med en avgränsning till modeföretaget H&M med målet är att kunna kartlägga en generaliserande åsikt bland konsumenterna. Till hjälp kommer det användas teorier om CSR, Public Relations och innebörden av Varumärket. Studiens fokus kommer rikta sig mer åt områdena inom CSR som är ekonomisk, socialt och miljömässigt ansvarstagande. Den utvalda metoden för att samla in information var med en webbenkät som skickades ut till utvalda Facebook grupper med inriktningen på mode och skönhet. Enkätens struktur består av fyra delar som inriktar sig på olika områden. Första delen handlar om respondentens vanor kring företaget som sedan följs upp av frågor om H&Ms Image i både reklam och nyhetsmedier. Sedan följs det upp av en CSR del men med andra ordval eftersom alla inte har kunskapen av begreppet CSR och avslutningsvis kommer en demografi del. Majoriteten av de som besvarat enkäten har aldrig läst H&Ms hållbarhetsrapport som finns tillgängligt på deras hemsida. Detta kan bero på omedvetenheten om vad CSR är men det som resultatet indikerar är att de ändå har starka åsikter om H&Ms arbete inom hållbarhet. I både frågorna om arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter fanns en tydlig tendens att åsiktenen mot H&M är negativ men när det gäller det miljömässiga ansvarstagandet var det inte lika tydlig. Det skiljde sig även mellan könen då kvinnorna var mer kritiska till detta. Det var även en skillnad mellan olika utbildningsnivåer då högre utbildade var mindre kritiska än dem med en gymnasienivå. När det gäller åsiktenen mot den image som H&M speglar sig själva i sin reklam var det övervägande fler som ansåg att den är positiv än negativ. Denna frågan gav även möjligheten att motivera med egna ord. Svaren var delvis splittrade med att H&Ms reklam är modern men även att de använder sig av stereotypiska smala kvinnor kroppar. Det resultat som studien visar är att konsumenterna anser att H&M bör arbeta mer med sitt sociala ansvarstagande.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna.</p><p><strong>Metod:</strong> En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land. Uppsatsen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Granskningsrapporternas utformning skiljer sig mellan de undersökta länderna samt beroende på granskande aktör och använd granskningsstandard. En större andel av de hållbarhetsredovisningar som granskas av annan aktör än revisionbyrå ges ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Granskningsrapporterna utgivna av revisionsbyråerna är betydligt mer standardiserade än de övriga vilket gör att dessa inte ger läsarna/intressenterna en fullständig bild av det granskade företagets hållbarhetsarbete. Därmed kan användbarheten av granskningen ifrågasättas. Användbarheten kan dock även ifrågasättas hos de granskningsrapporter som är utfärdade av annan aktör än revisionsbyrå. Då dessa aktörer inte är tydligt kontrollerade på samma sätt och det inte ställs samma krav på oberoende på dessa aktörer, så är det svårt att avgöra om den utförda granskningen är tillförlitlig.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> Sustainability Reporting has developed from being an exception to becoming a norm. According to a research performed by KPMG in 2008, only 40 per cent of the issued sustainability reports are assured by an independent assurance provider. There are no requirements regarding assurance of sustainability reports and it exist a number of standards that could be used in the assurance process for sustainability reports, as well international standards as national standards. As a result of this the comparison between companies becomes difficult and it is difficult to evaluate the quality of the performed assurance.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to examine whether the assurance report given by the assurance provider differ depending on assurance provider and/or the assurance standard that is used in Sweden, Germany, Great Britain and Denmark. Assurance reports differ if the assurance provider emphasizes on different qualities and different stakeholders and provide different level of assurance. By examining this it would be possible to contribute with knowledge regarding whether the usefulness of sustainability reports depend on assurance provider and assurance standard and whether it exist differences between the examined countries.</p><p><strong>Methodology:</strong> A research involving 30 sustainability reports from each country. This thesis is based on case study and has a qualitative research method.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The content in the assurance reports differ between the countries in this thesis and is depending on assurance provider and assurance standard. A majority of the sustainability reports that provide a conclusion with reasonable assurance are assured by other assurance provider than accountants. The assurance reports issued by accountants are more standardized than the remaining reports and therefore give the readers/stakeholders an uncomplete picture of the sustainability actions performed by assured company. A consequence of this is that the usefulness of the assurance provided could be questioned. The usefulness could also be questioned regarding the reports provided by other provider than accountants because these providers do not have the same requirements regarding independence and control as the accounting firms and therefore it is difficult to judge the reliability of this reports.</p>

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har utvecklats från att vara ett undantag till en norm, dock är enbart cirka 40 procent av de utgivna hållbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG från 2008. Det saknas krav när det gäller granskningen av hållbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan användas vid granskningen, både internationella och nationella sådana. I och med detta försvåras jämförelser mellan företag samtidigt och det blir svårt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig åt beroende på granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som används i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det här fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivå på granskningen som lämnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta är det möjligt att bidra med kunskap om huruvida användbarheten av hållbarhetsredovisningarna påverkas av granskande aktör och använd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta länderna. Metod: En undersökning av 30 hållbarhetsredovisningar i respektive land. Uppsatsen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Slutsats: Granskningsrapporternas utformning skiljer sig mellan de undersökta länderna samt beroende på granskande aktör och använd granskningsstandard. En större andel av de hållbarhetsredovisningar som granskas av annan aktör än revisionbyrå ges ett bestyrkande med hög men inte absolut säkerhet. Granskningsrapporterna utgivna av revisionsbyråerna är betydligt mer standardiserade än de övriga vilket gör att dessa inte ger läsarna/intressenterna en fullständig bild av det granskade företagets hållbarhetsarbete. Därmed kan användbarheten av granskningen ifrågasättas. Användbarheten kan dock även ifrågasättas hos de granskningsrapporter som är utfärdade av annan aktör än revisionsbyrå. Då dessa aktörer inte är tydligt kontrollerade på samma sätt och det inte ställs samma krav på oberoende på dessa aktörer, så är det svårt att avgöra om den utförda granskningen är tillförlitlig. / Background: Sustainability Reporting has developed from being an exception to becoming a norm. According to a research performed by KPMG in 2008, only 40 per cent of the issued sustainability reports are assured by an independent assurance provider. There are no requirements regarding assurance of sustainability reports and it exist a number of standards that could be used in the assurance process for sustainability reports, as well international standards as national standards. As a result of this the comparison between companies becomes difficult and it is difficult to evaluate the quality of the performed assurance. Purpose: The purpose of this thesis is to examine whether the assurance report given by the assurance provider differ depending on assurance provider and/or the assurance standard that is used in Sweden, Germany, Great Britain and Denmark. Assurance reports differ if the assurance provider emphasizes on different qualities and different stakeholders and provide different level of assurance. By examining this it would be possible to contribute with knowledge regarding whether the usefulness of sustainability reports depend on assurance provider and assurance standard and whether it exist differences between the examined countries. Methodology: A research involving 30 sustainability reports from each country. This thesis is based on case study and has a qualitative research method. Conclusion: The content in the assurance reports differ between the countries in this thesis and is depending on assurance provider and assurance standard. A majority of the sustainability reports that provide a conclusion with reasonable assurance are assured by other assurance provider than accountants. The assurance reports issued by accountants are more standardized than the remaining reports and therefore give the readers/stakeholders an uncomplete picture of the sustainability actions performed by assured company. A consequence of this is that the usefulness of the assurance provided could be questioned. The usefulness could also be questioned regarding the reports provided by other provider than accountants because these providers do not have the same requirements regarding independence and control as the accounting firms and therefore it is difficult to judge the reliability of this reports.

This study sought to explore a professional sport venue’s use of Corporate social responsibility (CSR) to promote positive social change, by addressing illegal street racing, through events designed for community participation. This study specifically looked at public dragracing events, titled “Street Fights,” held at a professional dragway. The purpose of this study was to 1) examine drivers’ awareness of the event’s social responsibility initiatives with Street Fight events and 2) determine if these initiatives are promoting behavioral changes in drivers. Drivers at Street Fight events were surveyed (n=77, 60% response rate) on their levels of awareness of the venue’s social responsibility initiatives, as well as, the event and venue’s overall influence on positive social change within the community. Results showed that Street Fight racers seem to be aware that the events were created to offer a safe, legal, and affordable place to dragrace. Street Fight racers also indicated they were less likely to engage in excessive speeding on open roadways due to their participation in Street Fight events.