Ett tydligt mönster visar att mängden avfall stiger med den ökande konsumtionen som finns i dagens samhälle. Konsumtionsmönstret leder till att fler produkter måste tillverkas och sedan hanteras som avfall. Förutom att förhindra avfallets uppkomst är återanvändning ett lämpligt alternativ till resthantering. Fritidbanken startade 2013 i Deje Värmland och verkar som ett organiserat utlånssystem av sportartiklar. Verksamhet bygger till stor del på att förespråka återanvändning. Återanvändningen sker via Fritidsbankens lokaler som fungerar likt ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar där alla får låna utrustning gratis. Genom att ge chansen att utöva aktiviteter och idrotter, skapar Fritidsbanken förutsättningar för allmänhetens spontanidrottande. Studien utgår från verksamhetens lokal i Deje, där tre olika sportartiklar undersöktes: slalomskidor, längdskidor samt skridskor. I studien undersöktes produkternas resursflöden, framställning- och resthanteringsprocesser med verksamheten som utgångspunkt. Artiklarna som lämnats in till lokalen jämfördes med motsvarande mängd artiklar som inlämnats, återbrukats och kasserats. Dessutom granskades dåvarande resthantering av produkterna samt alternativa förbättringar. Arbetet utgick ifrån en kartläggning om hur resthantering av produkterna genomfördes vid undersökningens start. Kartläggningen gjordes utifrån dåvarande avfallshantering i centrala Värmland. Det genomfördes också en känslighetsanalys, där materialets enskilda mängd ökades med 5, 10 eller 15 %. Metoden för studien utgjordes till största del av kontakt med producenter, återvinningsföretag, myndigheter samt återvinningscentraler. Databasen CES – Edu Pack samt information från Fritidsbankens lokal i Deje användes som grund för artiklarna och dess innehåll. Resultatet av studien visar att återanvändningen hos Fritidsbanken ger en positiv inverkan på materialframställning, resthantering och resursflöden. Totalt undviks 1480 kg material, 9.3 ton koldioxidutsläpp och 122 GJ energiomsättning vid materialframställning. Förslaget kring resthantering av artiklarna kan leda till: 34 GJ utvunnen energi vid förbränning samt 263 kg separerad och återvunnen stål. Studien utgick ifrån Fritidsbankens tre valda utbud av sportartiklar hösten 2015. Liknande produkter kan innehålla andra typer av material och bör därför undersökas därefter. Känslighetsanalysen visar att stål, nylon och epoxi-glasfiber var materialen som krävde mest energikonsumtion vid materialframställning. Det var även de material som alstrade mest koldioxid för samma process. Resultatet av känslighetsanalysen visar också att epoxi-glasfiber kan innehålla farliga ämnen. Därför borde inte mängden epoxi-glasfiber ökas eller utnyttjas i högre grad än i dagsläget. I och med detta kan eventuella förbättrade materialval övervägas ur artikelns livscykelperspektiv. / A clear pattern shows that the amount of waste increases with the increasing consumption. The consumption leads to more manufactured products which later on must be disposed as waste. Except trying to prevent the amount of waste, reusing products is a great option for waste managements. Fritidsbanken started 2013 in Deje Värmland and works like an organized lending system with sporting goods. The operation is largely based on advocating reuse. Fritidsbanken works like a library with sporting goods where anyone can borrow equipment for free. By giving the chance to practice activities and sports, Fritidsbanken creates conditions for spontaneous sporting. The study is based on the business premises in Deje, where three different sporting goods were examined: downhill skis, cross country skis and ice skates. The study examined the resource flows, production- and waste processes with the business as a base. The submitted articles were compared with the corresponding number of articles submitted, reused and discarded. Also the waste disposal of that time was reviewed and alternative improvements were presented.  The study was based on a separate survey of how waste management of products were carried out at the study’s start. The survey emanated from the central parts of Värmland in Sweden. Additional a sensivity analysis was performed and based on the materials found in the articles, presenting an increased mass of 5, 10 or 15 %.  The method for the study consisted largely of contacts with producers, recyclers, authorities and recycling centres. Information about the articles and its content were collected from CES – Edu Pack and Fritidbanken in Deje. The result of the study shows that the reuse gives a positive impact on the production of materials, waste management and resource flows. A total amount of 1480 kg material, 9.3 tonnes of carbon dioxide emissions and 122 GJ amount of energy, were avoided in material production. The proposal regarding the waste disposal of articles can lead to 34 GJ energy derived from combustion and a recycled amount of 263 kg steel. The study was based on three different sporting goods which were collected from Fritidsbanken in Deje during autumn 2015. Similar products may contain other types of materials and should be examined accordingly. The sensitivity analysis shows that steel, epoxy-fiberglass and nylon were the materials that required the most energy in material production. It was also the material that produced the most carbon dioxide for the same process. The result from the sensitivity analysis also shows that epoxy-fiberglass may contain dangerous substances. Because of this the amount of epoxy-fiberglass should not increase or be used with a higher consumption. With that said, improved material selection can be considered from the article’s life cycle perspective.

Klädbranschens normativa resursflöden är linjära, vilket innebär att naturresurser utvinns för att kunna tillverka produkter som sedan kastas när dess livslängd är förbrukad. Att ständigt behöva utvinna nya naturresurser är inte bara plågsamt för vår miljö utan dessutom väldigt kostsamt för företagen. Många ser en cirkulär ekonomi som lösningen på hur vi ska kunna behålla vårt konsumtionssamhälle utan att förstöra vår planet. Flera klädföretag tillämpar redan cirkulära processer i form av exempelvis klädinsamling där de tar emot gamla kläder för kunna återanvända materialet men upplever att det finns ett motstånd från kunderna till att bidra. Denna kandidatuppsats undersöker genom en kvantitativ studie vilka faktorer som kan leda till att deltagandet från kunderna ökar. Studien finner stöd för att hur pass informerade kunderna är samt kundens sociala omgivning har betydelse för kundens vilja att återlämna gamla kläder.