<p>Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn.</p><p> </p><p>Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige. Anledningen till detta är bland annat uppfattningen att de inte klarar de påfrestningar som snöplogning innebär. Syftet med denna studie är att utvärdera och jämföra internationell användning av plogtåliga vägbanereflektorer och de standarder som de omfattas av. Vidare är syftet att utifrån de nationella vägförhållandena diskutera tillämpbarheten i Sverige.</p><p> </p><p>Inledningsvis studerades de krav på retroreflektion och hållbarhet som finns specificerade i de olika standarderna och de metoder som används för att testa huruvida vägbanereflektorerna uppfyller kraven. Dels studerades de europeiska standarderna EN 1463-1 och -2 och dels den amerikanska motsvarigheten ASTM D4383. Därefter undersöktes hur användningen av vägbanereflektorer såg ut internationellt, vilka eventuella problem som uppstått under användningen, samt möjliga förklaringar till detta. Vidare granskades ett antal studier som genomförts för att verifiera produkter mot de olika standarderna samt hur andra länder valt att implementera standarder i sina regelverk. Avslutningsvis analyserades de påfrestningar som vägbanereflektorerna kan komma att utsättas för i Sverige, samtidigt som ett förslag på ett fältförsök utformades.</p><p> </p><p>Studien visade på en betydande skillnad i hur de olika standarderna är utformade och att det finns vissa brister i den europeiska standarden. Bland annat är denna för bred för att användas till att identifiera plogtåliga modeller och den testmetod som beskrivs är för ospecifik. Produkter testade mot standarden innebär ingen garanti att de är lämpliga för användning i Sverige, då de tester som utförs mot standarden sker i länder med andra vägförhållanden än här.</p><p> </p><p>Den internationella användningen av plogtåliga vägbanereflektorer visade sig vara koncentrerad till Nordamerika. I Norden har användningen främst varit begränsad till ett fåtal försökssträckor. De problem som uppstått vid användningen har varit att vägbanereflektorns metallhållare lossnar, reflektorlinsen skadas eller försvinner samt att synbarheten kraftigt minskar.</p><p> </p><p>Undersökningen visade att de faktorer som väntas påverka tillämpbarheten i Sverige är snöplogning och halkbekämpning, dubbdäcksanvändning samt förekomsten av tung trafik och vägföroreningar. Placeringen har en avgörande roll i hur stort slitaget kommer att bli, bland annat var enheterna installeras geografiskt, vilken hastighet och trafikbelastning som råder på vägsträckan, var på vägen de placeras, samt skicket på vägbeläggningen. För att avgöra tillämpbarheten bör ett fältförsök genomföras. Denna studie har kommit med förslag på modeller, placering och provtagningsparametrar för att utvärdera olika vägbanereflektorer. På sikt kommer det dock krävas ett svenskt testorgan för att testa produkter efter de förhållanden som finns i Sverige.</p> / <p>The risk of being killed in a road accident is greatest at night and during poor visibility conditions. Today, different road markings are used to guide drivers during these difficult circumstances. The problem with many of the markings used in Sweden is that they lose much of their function during wet conditions. A type of road marking that has proved to be successful even under these conditions is raised pavement markers.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to evaluate and compare global use of snowplowable raised pavement markers and associated standards. Furthermore, the purpose was to discuss applicability in Sweden based on national road conditions.</p><p> </p><p>The study showed significant differences in how the standards are designed and that there are some shortcomings in the European standards. For example, they are too nonspecific to be used to identify snowplowable models. The international use of these markers appeared to be concentrated to North America where they have been in use with varied success for a long time.</p><p> </p><p>The survey showed that the factors expected to affect the applicability in Sweden are snowplowing/anti-skid activity, studded tires and presence of heavy vehicles and road pollution. The location seemed to have a crucial role in the amount of wear and tear. For example, where the devices are installed geographically, the speed and traffic conditions on the road and the condition of the pavement. To determine the applicability there should be a field trial conducted in accordance with the recommendations set out in the study.</p>

Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn.   Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige. Anledningen till detta är bland annat uppfattningen att de inte klarar de påfrestningar som snöplogning innebär. Syftet med denna studie är att utvärdera och jämföra internationell användning av plogtåliga vägbanereflektorer och de standarder som de omfattas av. Vidare är syftet att utifrån de nationella vägförhållandena diskutera tillämpbarheten i Sverige.   Inledningsvis studerades de krav på retroreflektion och hållbarhet som finns specificerade i de olika standarderna och de metoder som används för att testa huruvida vägbanereflektorerna uppfyller kraven. Dels studerades de europeiska standarderna EN 1463-1 och -2 och dels den amerikanska motsvarigheten ASTM D4383. Därefter undersöktes hur användningen av vägbanereflektorer såg ut internationellt, vilka eventuella problem som uppstått under användningen, samt möjliga förklaringar till detta. Vidare granskades ett antal studier som genomförts för att verifiera produkter mot de olika standarderna samt hur andra länder valt att implementera standarder i sina regelverk. Avslutningsvis analyserades de påfrestningar som vägbanereflektorerna kan komma att utsättas för i Sverige, samtidigt som ett förslag på ett fältförsök utformades.   Studien visade på en betydande skillnad i hur de olika standarderna är utformade och att det finns vissa brister i den europeiska standarden. Bland annat är denna för bred för att användas till att identifiera plogtåliga modeller och den testmetod som beskrivs är för ospecifik. Produkter testade mot standarden innebär ingen garanti att de är lämpliga för användning i Sverige, då de tester som utförs mot standarden sker i länder med andra vägförhållanden än här.   Den internationella användningen av plogtåliga vägbanereflektorer visade sig vara koncentrerad till Nordamerika. I Norden har användningen främst varit begränsad till ett fåtal försökssträckor. De problem som uppstått vid användningen har varit att vägbanereflektorns metallhållare lossnar, reflektorlinsen skadas eller försvinner samt att synbarheten kraftigt minskar.   Undersökningen visade att de faktorer som väntas påverka tillämpbarheten i Sverige är snöplogning och halkbekämpning, dubbdäcksanvändning samt förekomsten av tung trafik och vägföroreningar. Placeringen har en avgörande roll i hur stort slitaget kommer att bli, bland annat var enheterna installeras geografiskt, vilken hastighet och trafikbelastning som råder på vägsträckan, var på vägen de placeras, samt skicket på vägbeläggningen. För att avgöra tillämpbarheten bör ett fältförsök genomföras. Denna studie har kommit med förslag på modeller, placering och provtagningsparametrar för att utvärdera olika vägbanereflektorer. På sikt kommer det dock krävas ett svenskt testorgan för att testa produkter efter de förhållanden som finns i Sverige. / The risk of being killed in a road accident is greatest at night and during poor visibility conditions. Today, different road markings are used to guide drivers during these difficult circumstances. The problem with many of the markings used in Sweden is that they lose much of their function during wet conditions. A type of road marking that has proved to be successful even under these conditions is raised pavement markers.   The purpose of this study was to evaluate and compare global use of snowplowable raised pavement markers and associated standards. Furthermore, the purpose was to discuss applicability in Sweden based on national road conditions.   The study showed significant differences in how the standards are designed and that there are some shortcomings in the European standards. For example, they are too nonspecific to be used to identify snowplowable models. The international use of these markers appeared to be concentrated to North America where they have been in use with varied success for a long time.   The survey showed that the factors expected to affect the applicability in Sweden are snowplowing/anti-skid activity, studded tires and presence of heavy vehicles and road pollution. The location seemed to have a crucial role in the amount of wear and tear. For example, where the devices are installed geographically, the speed and traffic conditions on the road and the condition of the pavement. To determine the applicability there should be a field trial conducted in accordance with the recommendations set out in the study.

The thesis mission is to investigate whether the swiveling laser that Vectura (former Vägverket Konsult) has in use to measure the road areas and straddle measuring can be used to detect differences in the reflective road markings function. This is to increase use of the swiveling laser and get rid of the manual measurements performed today. Currently, the measurement of road markings reflective function is performed with both mobile and handheld measuring instruments. The purpose of this thesis is to develop better methods for determination of road markings’ reflective function, in order to facilitate the description and suggestions for improvements of the maintenance of road markings reflective function.The questions that the thesis has been to start with are: Can the swiveling laser detect differences in longitudinal and transverse road markings reflective function? The accuracy of measurement has been sweeping the laser over the reference instrument (LTL-2000) Is it necessary with a conversion factor for swiveling laser data against the reference instrument data? To answer the question 2 and 3, there has been a field work in Värnamo where a road stretch with longitudinal road markings and zebra crossing (transverse road markings) has been investigated with a swiveling laser and LTL-2000. The formulas and calculations contained in the thesis are drawn from scientific reports that are produced by VTI in Linköping. The same formula that was used to calculate the optical measurement data was also used for the swiveling laser data. This can be explained by the measurement data derived by the swiveling laser data has been processed in a computer program (Matlab) that calculated gray tone image of road markings. This gray tone image was then analyzed in the image processing software ImageJ where every shade of gray represents a value of retroreflection. The results and analysis shows that the swiveling laser can detect differences in longitudinal and transverse road markings reflecting function, but the accuracy is not good and that there has emerged a need for a conversion factor for converting from the swiveling laser data to optical data. / Examensarbetets uppgift är att undersöka om den sveplaser som Vectura (före detta Vägverket Konsult) använder för mätning av vägområden och frihöjdsmätning, kan användas för att detektera skillnader i vägmarkeringars reflekterande funktion. Detta för att öka användningsområdet för sveplasern och få bort de manuella mätningarna som utförs idag. Idag utförs mätning av vägmarkeringars reflekterande funktion med både mobila och handhållna mätinstrument. Syftet med rapporten har varit att ta fram bättre mätmetoder för fastställande av vägmarkeringars reflekterande funktion, för att underlätta beskrivningen och förslagen på förbättringar av underhållet på vägmarkeringars reflekterande funktion. Frågeställningarna som examensarbetet har haft att utgå från är: Kan sveplasern detektera skillnader i längsgående och tvärgående vägmarkeringars reflekterande funktion? Vilken mätnoggranhet har sveplasern gentemot referensinstrumentet (LTL-2000)? Vilken omräkningsfaktor gäller för sveplaserdata gentemot referensinstrumentsdata? För att besvara frågeställning 2 och 3 så har det gjorts en fältstudie i Värnamo där en vägsträcka med längsgående vägmarkeringar och ett övergångsställe (Tvärgående vägmarkeringar)har undersökts med sveplaser och LTL-2000. Formler och beräkningar är hämtade från vetenskapliga rapporter som är framtagna av VTI i Linköping och dessa formler har även använts vid beräkning av sveplaserdata. Detta kan förklaras genom att de mätdata som fåtts fram från sveplasern har behandlats i ett beräkningsprogram (Matlab) som räknat fram en gråtonsbild av vägmarkeringarna. Denna gråtonsbild har sedan analyserats i bildbehandlingsprogrammet ImageJ där varje gråton representerar ett värde på retroreflektionen. Resultat och analys visar att sveplasern kan detektera skillnader i längs- och tvärgående vägmarkeringars reflekterande funktion, men att mätnoggrannheten inte är bra och att det framkommit ett behov av en omräkningsfaktor för sveplaserdata till optiska mätdata.