Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svårigheter när det gäller att ta hand om sina barn vilket påverkar deras upplevda förmåga att klara rollen som förälder. Det behövs förståelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lämpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att få en förståelse för hur kvinnor och män med RA upplever sin vardag som föräldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras föräldraroll. Syftet var även att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhållande till föräldraskapet. Metod: En kvalitativ inriktning baserad på semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förälder till barn i åldrarna 0-18 år samt var inskriven på reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige. Sju personer (sex kvinnor och en man) deltog slutligen i studien. Dataanalysen resulterade i följande huvudkategorier: upplevelser av föräldrarollen, begränsningar, strategier, känslor, förståelse, stöd, arbetsterapeutiska insatser och kontakt. Resultat: Diagnosen hade i flera fall stor betydelse för rollen som förälder. Det kunde handla om en ny uppdelning av aktiviteter eller att föräldrarna intog en helt ny roll. Svårigheter att lyfta och bära sitt barn samt problem i samband med städning, matlagning, matinköp och tvätt beskrevs. Vissa upplevde begränsad delaktighet samt svårigheter att räcka till. Stöd från familj och vänner samt i vilken utsträckning dessa visade förståelse hade stor betydelse för föräldrarna. Studiedeltagarna förknippade arbetsterapeutiska insatser med tillhandahållande av hjälpmedel, ett fåtal visste inte vad en arbetsterapeut gjorde. I övrigt upplevdes arbetsterapeuten som förstående och förtroendeingivande och dennes tillgänglighet beskrevs som viktig. Föräldrar med RA upplever ett brett spektra av svårigheter i vardagen. Symtom såsom smärta och trötthet medför en rad praktiska problem men har även en negativ effekt på tålamod och humör. Denna studie ger arbetsterapeuter ökad insikt i hur vardagen kan se ut för föräldrar med RA samt lyfter deras behov av både praktiska och psykosociala interventioner.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen. Personer med RA har betydande svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL påverkas på grund av sjukdomen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och utgick från tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var begränsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillräcklighet inför andra samt saknad efter ett tidigare aktivt liv. RA hade en stor negativ inverkan på personernas ADL och att inte kunna utföra denna på egen hand påverkade deras känslor och sociala liv. Slutsats: Sjuksköterskor bör ha kunskap om RA samt de begränsningar och upplevelser som sjukdomen medför för att kunna ge den hjälp och det stöd som personerna med RA är i behov av.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts. Resultat: Människor med RA kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och strävar efter copingstrategier som positivt tänkande, balans i olika roller, omprioritering och hantering av sjukdomssymtom och socialt stöd. Diskussion: Valet av copingstrategier kan vara olika. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genom en god omvårdnad stödjer patienten i att finna dessa copingstrategier. Slutsatser: Männikor med RA kunde känna en förändrad självbild och acceptans av sjukdomen var nödvändig för att gå vidare och hitta de individuella copingstrategier. Sjuksköterskans förståelse för personens upplevelser av sjukdomen har betydelse i kommunikationen och i planeringen av omvårdnaden. Fler studier behövs för att undersöka vilka interventioner sjuksköterskan kan göra för personer med RA.

Reumatoid artrit (RA) är en typ av reumatisk sjukdom där uttalad inflammation uppstår i flertalet leder tillsammans med smärta och stelhet. Inflammationen uppkommer som resultat av en autoimmun reaktion. I Sverige har ungefär 1 % av befolkningen RA och sjukdomen är 2–3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Adalimumab (Humiraâ) är en TNF-hämmare som används vid behandling av RA. Humira är en humaniserad monoklonal antikropp som binder till TNF och neutraliserar de effekter som TNF utövar och reducerar på så vis symtom samt bromsar progressionen av RA. Under 2018 beräknas Humira utsättas för konkurrens av biosimilarer, vilka innehåller en version av den verksamma substansen som finns i det biologiska referensläkemedlet. För att en biosimilar ska godkännas krävs det att de bland annat har jämförbar effekt och säkerhet som referensläkemedlet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om biosimilarer till adalimumab är lika effektiva och säkra vid behandling av RA som det biologiska referensläkemedlet Humira. De fem artiklar som analyserats i denna litteraturstudie hittades via sökning i databasen PubMed med sökorden “rheumatoid arthritis”, “adalimumab” och “biosimilar”. Totalt gav detta 38 träffar varav 5 artiklar valdes ut. Enligt de resultat som sågs i denna litteraturstudie kan det konstateras att de fem biosimilarer som undersökts hade likvärdig effekt som referensläkemedlet adalimumab (Humiraâ) vid behandling av RA. Fyra av fem studier visade även att immunogenicitet mellan biosimilar och Humira var likvärdig. Liknande biverkningar förekom i båda behandlingsgrupper och behandling med en biosimilar gav inte fler eller allvarligare biverkningar än behandling med Humira. Lansering av biosimilar till adalimumab kommer troligtvis leda till lägre behandlingskostnader och därmed till att fler patienter kan få möjlighet till behandling. / Rheumatoid arthritis (RA) is a type of rheumatic disease where pronounced inflammation occurs in several joints along with pain and stiffness. The inflammation occurs as a result of an autoimmune reaction. In Sweden, approximately 1% of the population has RA and the disease is 2-3 times more common among women than men. One of the proinflammatory cytokines that plays a major role in RA is tumor necrosis factor (TNF). TNF is produced primarily by macrophages in the synovial membrane and has been shown to regulate release of other cytokines like IL-1 and IL-6. TNF also contributes to the release of metalloproteases from fibroblasts, reduced synthesis of proteoglycan from chondrocytes and to monocytes differentiate into osteoclasts. In this way, TNF contributes to joint destruction. Adalimumab (Humiraâ) is a TNF-inhibitor used in the treatment of RA. Humira is a humanized monoclonal antibody that binds to TNF and neutralizes the effects that TNF exerts and thus reduces symptoms and inhibits the progression of RA. In 2018, Humira is expected to be exposed to biosimilars competition. Biosimilars contains a version of the active substance in the biological reference drug and in order for a biosimilar to be approved it is necessary that they have comparable effect and safety as the reference drug. The purpose of this literature study was to investigate whether biosimilars to adalimumab are as effective and safe in the treatment of RA as the biological reference drug Humira. The five articles analyzed in this literature study were found through a search in the PubMed database with the words "rheumatoid arthritis", "adalimumab" and "biosimilar". In total, this resulted in 38 hits, of which 5 were selected. According to the results seen in this literature study, it can be noted that the five biosimilars investigated had similar effect as the reference drug adalimumab (Humira) in the treatment of RA. Four out of five studies also showed that the immunogenicity between the biosimilar and Humira was similar. Similar side effects occurred in both treatment groups and treatment with a biosimilar did not give more or more serious side effects than treatment with Humira. The launch of biosimilar adalimumab is likely to result in lower treatment costs and cost savings, as a result of the price competition that may occur between biosimilar adalimumab and the reference drug Humira. How much the cost will fall is hard to predict, but if there is a 58% reduction previously seen with other launched biosimilars, it can result in a cost saving of SEK 635 million. However, the amount of price reduction remains to be seen.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk sjukdom som drabbar kroppens leder. Sjukdomen karakteriseras av inflammerade, smärtande, svullna och stela leder. I Sverige är ungefär 0,5 % av befolkningen drabbad. Mer än hälften av de som drabbas är kvinnor och insjuknandefrekvensen är högst i 50-årsåldern. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen. Behandlingen är istället inriktad på att förhindra eller mildra symptomen som uppstår vid RA. Patienter med RA har ett flertal behandlingsalternativ, bland annat ASA, NSAID, kortison, biologiska läkemedel och DMARDs. Biologiska läkemedel har inneburit en revolution för behandling av RA. Många patienter kan med hjälp av dessa läkemedel återfå den livskvalitet de hade innan sjukdomen bröt ut. Syftet med arbetet var att undersöka hur effektiv och säker är en kombination av metotrexat och etanercept är, jämfört med monoterapi vid behandling av reumatoid artrit. Arbetet är ett litteraturarbete där sökningar gjordes i sökbasen PubMed med sökorden ”Methotrexate rheumatoid arthritis”, ”Etanercept methotrexate”, ”Etanercept rheumatoid arthritis”. Fem studier valdes ut och utvärderades. Resultatet av studierna visar på att en kombination av läkemedlen ger en något effektivare behandling med likvärdiga biverkningar. Men med tanke på de ekonomiska aspekterna bör kombinationsbehandling endast användas vid mycket hög sjukdomsaktivitet och vid otillräcklig effekt av andra läkemedel. I framtiden bör fler studier göras för att bedöma den långsiktiga effekten av en kombination av läkemedlen. / Rheumatoid arthritis, RA, is a chronic disease affecting joints in the body. The disease is characterized by periodic inflammation causing pain, swelling and damage of joints. The patient loses quality of life. In Sweden, approximately 0.5% of the population has the diagnosis RA. More than half of those affected are women and the incidence rate is highest in the 50s. RA cannot be cured by any treatment. The symptoms of the disease are treated symptomatically with for example NSAID and ASA. Patients can also be treated by immunomodulation therapy to decrease the inflammatory activity in the body. This helps to slow down the course of illness. Methotrexate belongs to the class of cytotoxic agents and is a folic acid antagonist. The drug acts by inhibiting the enzyme dihydrofolate reductase that converts folic acid to tetrahydrofolic acid. Tetrahydrofolic acid is an important building block for the cell's inheritance. In RA a low dose MTX is used and the drug inhibits the immune system and inhibits disease progression. Etanercept is a fusion protein that is genetically produced. It consists of two identical TNFR2 extracellular regions fused to an Fc domain of human IgG1. The drug blocks / neutralizes TNFα from interacting with receptors and has enabled the development of breakthrough therapies to treat a variety of autoimmune inflammatory diseases. In RA, the proinflammatory cytokine TNF stimulates the inflammation and thereby plays a central role in the process. TNF inhibitors slow down the effect of the substance and the inflammation of the joints in the body decreases. The aim of this study was to examine how effective and safe a combination of methotrexate and etanercept is, compared to monotherapy in the treatment of RA. The searches were made in PubMed and the keywords used were “Methotrexate rheumatoid arthritis”, ”Etanercept methotrexate”, ”Etanercept rheumatoid arthritis”. Five studies were chosen. The results of the studies indicate that a combination of drugs provides a slightly more effective treatment with equivalent side effects. However, given the economic aspects, combination therapy should only be used in very high disease activity and in intolerance to other drugs. In the future, more studies should be done to assess the long-term effect of a combination of drugs.

Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom. Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna. Något som visat sig vara extra viktigt har varit vännerna och det sociala nätverket. Alla informanter har på ett eller annat sätt verkligen understrykt betydelsen av vänner som är förstående och som på det sättet hjälper till att hitta det positiva med livet. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att vara ung och ha en reumatisk sjukdom är något som påverkar hela livet. Vi har sett på informanterna i studien att trots detta flyter livet på och de lyckas i de flesta fall att få balans mellan aktivitet och vila. Just denna balans är mycket viktig.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom och en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna. Vad som utlöser sjukdomen är okänt och det finns inget botemedel, målet med behandling är att minska sjukdomsaktivitet. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med RA. En litteraturstudie genomfördes där 14 artiklar inkluderades i analysen. Analys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att personer med RA upplevde att svåra symtom som smärta, stelhet och utmattning var mest frekventa. Begränsningar att utföra aktiviteter, intressen, samt arbete beskrevs och det upplevdes frustrerande att behöva anpassa sig efter sjukdomen. Personer upplevde en oviss framtid, samt en rädsla att förlora sin identitet och sitt oberoende. Ett behov av stöd och en god relation till sjukvårdspersonal beskrevs. Resultatet ger en fördjupad kunskap och förståelse som är till nytta för vårdpersonal för att kunna identifiera behov och stödja personer med RA. För att kunna ge bra omhändertagande är det viktigt att få en insikt i personers egna perspektiv av situationen.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en obotlig autoimmun sjukdom och kännetecknas av inflammationer i olika leder i kroppen. Prognosen för dessa personer är bättre idag än förr tack vare bra läkemedelsbehandling. Livet med sjukdomen präglas av smärta, trötthet och stelhet vilket påverkar vardagen och livskvaliteten.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livet kan påverkas för personer med reumatoid artrit.  Metod: Det genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 10 artiklar som analyserades genom en integrerad analys.  Resultat: I resultatet framkommer det att vardagen som innefattar hushållssysslor, ett arbetsliv och fritidsaktiviteter påverkades negativt av sjukdomen. Detta på grund av reducering av tid för fritidsaktiviteter och att sjukdomen gjorde det svårt att utföra vissa hushållssysslor. Resultatet visar även att en person med RA upplevde att kroppen påverkades utav smärta, stelhet och trötthet och att ett ökat behov av sjukvårdskontakt fanns.   Slutsats: Livet med RA påverkas negativt genom bland annat en förändrad vardag och livsvärld. RA medför även en känsla av ensamhet i hantering av sjukdomen samt att självständigheten går förlorad vilket bidrar till ett ökat lidande. Sjuksköterskans roll i vården för dessa personer är bland annat viktig för att ge kunskap om sjukdomen så hanteringen av den kan underlättas.

Bakgrund: Reumatoid artrit, som även benämns för ledgångsreumatism, är en av alla reumatiska sjukdomar. Reumatoid artrit är en kronisk, autoimmun sjukdom som är genetiskt betingad. Att leva ett bra liv trots reumatoid artrit, kan vara en utmaning. Det finns ett behov av en djupare förståelse om hur personer med reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Syfte: att beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 12 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit presenterades i fem kategorier: Att ha svårigheter att utföra aktiviteter i vardagslivet, Att behöva stöd från personer i omgivningen, Att känna oro och rädsla för förlust av arbetsförmåga, Att lindra symptom så gott det går med olika metoder och Att information och förståelse för sjukdomen är bristfällig. Slutsats: Det är viktigt att ha kunskap och förståelse för hur det är att leva med reumatoid artrit. Sjuksköterskan kan främja personers självbestämmande genom att eftersträva ett personcentrerat förhållningssätt. Det behövs vidare forskning om hur sjuksköterskan kan stödja personer med reumatoid artrit i vardagen.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som debuterar smygande och pågår hela livet. Trötthet, ledstelhet, smärta, ledsvullnad, är några av symtomen vid RA. Kunskap om patienters upplevelser av reumatoid artrit är av stor betydelse för förståelsen av sjukdomens inverkan i det dagliga livet och därmed skapa rätt förutsättningar för sjuksköterskan att erbjuda bästa möjliga individanpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteraturöversikt var metoden som användes i detta arbete. Vetenskapliga artiklarna togs fram från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Begränsningarna som valdes för att utföra sökningen i databaserna var original vetenskapliga artiklar, peer reviewed, skrivna på engelska, vuxna personer och publicerade mellan 2010-2020. Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyserades och granskades enligt innehållsanalys av Friberg. Resultat: Resultaten presenteras i tre teman: Vardagen präglad av smärtsamma symtom som i sin tur indelas i Smärtsamma symtom, Förändringar och begränsningar i vardagen och Anpassningsstrategier. Det andra temat är Emotionella upplevelser vid RA och det tredje Ambivalenta relationer som inkluderar subtemat Mötet med vården. Slutsats: Att leva med RA upplevdes av patienterna som begränsande i alla aspekter av livet orsakade av smärtsamma symtom. Både närstående och vårdpersonal upplevdes sakna adekvat kunskap om RA. Samtidigt uppfattades mötet med vården som tudelat, patienterna upplevde en känsla av trygghet samtidigt som de kände sig objektifierade. Patienterna efterfrågade mer information, vägledning och psykologiskt stöd. / Background: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory disease that debuts slowly and lasts a lifetime. Fatigue, sadness, pain, joint swelling, are some of the symptoms of RA. Knowledge of patients' experiences of rheumatoid arthritis is of great importance for understanding the impact of the disease in daily life and thus creating the right conditions nurses to offer the best possible person-centered care. Aim: The aim was to highlight the patient’s experiences of living with rheumatoid arthritis. Method: Literature overview was the method used in this work. The scientific articles were selected from the databases Cinahl Complete and PubMed. The restrictions chosen to perform the search were original scientific articles, peer reviewed, written in English, adults and published between 2010-2020. Ten scientific articles of qualitative design were analyzed and reviewed according to content analysis by Fribergs. Results: The results are presented in three themes: Everyday life characterized by painful symptoms, which in turn is divide into Painfull symtoms, Changes and limitations in everyday life and Adaptation strategies. The second theme is Emotional experiences at RA and the third Ambivalent relationships comprehending the sub-theme Meeting with Healthcare. Conclusion: Living with RA was experienced by patients as limiting in all aspects of life due to painfull symtoms. Both loved ones and healthcare professionals were perceived to lack adequate knowledge of RA. At the same time, the meeting with the healthcare system was perceived as twofold, patients experienced a sense of security while feeling objectified. Patients demanded more information, guidance and psychological support.